Byggnadshöjden räknas normalt inte till nock. Utan till översidan av yttertaket vid takfoten (lite förenklat uttryckt).

Men man skall alltså göra denna hödbestämmning på den fasad som är s.k "höjdbestämmande". Då utgår man från medelmarksnivån runt hela huset, och mäter till övre mätpunkten (oftast då på en långsida vid takfoten).

Det finns ett regelverk om vilken fasad som skall anses vara höjdbestämmande, men det lämnar en del åt subjektiv bedömning från bygglovmyndigheten. Oftast är det den fasad som ligger mot en gata.

Att en våning är bebodd har inget med höjdbestämmningen att göra. I vissa detaljplaner har man ett explicit förbud mot att inreda mer än ex. en våning.
 
Byggnadshöjd är inte samma sak mot total höjd på byggnaden. Med 8 meter till nock borde det vara god marginal till kravet om 7 meter.

Läs här om byggnadshöjder: http://www.boverket.se/Vagledningar...lser/Egenskapsbestammelser/Hojd-pa-byggnader/

Det man kan invända mot är det tredje våningsplanet. Så här är det formulerat: http://www.boverket.se/Vagledningar...estammelser/Egenskapsbestammelser/Utformning/

Men varför opponera sig? Huset har rätt storlek och en takterass bryter ju inte mot någon detaljplan? Att det ligger ett par extra rum på 3:e våningen gör väl ingenting?
 
I det regelverket står det tydligt att en vind normalt får inredas, även om det strider mot antalet våningar.
 
Intressant juridisk fråga! Enligt ritningen så är halva våningsplanen takterass. Den delen saknar tak och är därmed inte ett våningsplan. Andra halvan består till hälften av öppet ner och en trappa. Det saknas alltså golv och är därmed inte heller ett våningsplan. Kvar är 25% där det finns ett förråd (kanske kan klassas som vind?), bastu och toalett.

Alltså handlar frågan om "hur mycket golv" som krävs för att det ska klassas som ett våningsplan. Mycket intressant.
 
hempularen skrev:
I det regelverket står det tydligt att en vind normalt får inredas, även om det strider mot antalet våningar.
Men den ska räknas som en våning om "ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas och byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindbjälklagets översida".
 
Hej,

Tack för ert engagemang i frågan. Anledningen till att jag vill veta mer om just denna byggnad är att den är del av en mycket större fråga vi driver mot Värmdö Kommun. Planbeskrivningen uttalar sig specifikt för den berörda tomten där planen medger uppförande av 13 mindre sutteränghus. Vi anser att dessa hus inte riktigt stämmer överens med den beskrivningen och planens syfte. Dessutom, för att få in de större husen har man behövt bygga en stödmur som är 120 meter lång och på sin högsta höjd 7,5 meter. Muren är byggd i 5 sektioner med L-stöd i betong. Detaljplanen beskriver tydligt att naturmark skall bevaras och det finns regeringsbeslut som säger att bortsprängning av berg är förbjuden. Man har även medgett bygglov av denna mur på prickad mark. Ju fler misstag vi kan hitta i detta ärende, ju större chanser tror vi oss ha att få gehör för ett överklagande.

Mvh,
Johan
 
Har tiden för överklagande av bygglov gått ut? Det är 4 veckor som gäller har jag för mig.

Kan du länka till detaljplanen? Skickade kommunen ut ett grannehörande?
 
Sen undrar jag om Hempularen har något lagrum som stödjer det du säger angående strid mot detaljplan och 10 år? Länka gärna... Vi har överklagat till Länsstyrelsen då vi tycker det är ett tydligt avvikelse från detaljplanen, de hänvisar bara till att vi måste överklaga till Värmdö Kommun som i sin tur avslår överklagan med att tiden gått ut för överklagan. Faktum kvarstår - byggnationen strider mot detaljplanen...

Någon som kan tipsa om hur man kan komma vidare?
 
Har du begärt ut bygglovet?

För det är ju inte byggnaden i sig som strider mot detaljplanen.

Jag kan tycka att det är en (mindre) skillnad mot formuleringen i översiktplanen jämfört med detaljplanen (mindre sutteränghus). Här kan kommunen gjort en liten miss när detaljplanen formulerades. Den har ju dock blivit överklagad och godkänd redan.

Nu har en byggherre utnyttjat detaljplanen till max. Detta bör synas i bygglovet, om det anses vara helt inom detaljplan, eller om en avvikelse finns där.
 
Hej, jepp jag har både bygg och marklov. Vi anser att det beviljade marklovet som möjliggjort att man skövlat all skog samt sprängt bort enorma mängder berg för att kunna bygga dessa stödmurar strider kraftigt mot syftet med detaljplanen där det tydligt framgår att naturmark och berg skall bevaras. Sen kan man dividera om vad mindre sutteränghus egentligen är. Det står byggyta 90 m2, om dessa då är i sutteräng så blir de kanske 180 m2 bya och faller under mindre hus. Dock ger de tydligt intryck av att vara 3 våningar... I slutändan är det inte byggnaderna i sig vi är emot, utan det är det enorma intrång i naturen som skulle bevaras som är det stora övertrampet.
 
Nej byggyta är den yta som huset tar upp på marken. Du kan alltså ha 900kvm boyta i ett hus med 90kvm byggyta, om höjdreglerna tillåter det.
 
OK, så det är egentligen inte husen som är problemet utan marklovet? Frågan är ju då om har byggherren brutit mot detta? För jag gissar ju att bygglovet säkert är följt, annars blir det ju svårt med slutbesiktning.

Kan du länka till marklovet?
 
Hej, jag maila både mark och bygglov. Det intressanta med bygglovet är att den fösta handläggaren avslog med hänvisning till detaljplan, en ny handläggare hoppade in och beviljade lovet utan att det ändrats. Det är väl i och för sig inte konstigt att olika personer gör olika bedömningar. Värmdö Kommun har dock en historia av konstiga ärenden i byggnämnden. Maila mig på axl.axelsson@gmail.com så får du ritningarna...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.