Det har inget med de krav som ställs i en upphandling att göra. Om t ex ett äldreboende enligt regelverket kräver en toalett på ett våningsplan finns det inget som hindrar att kommunen ritar in två toaletter för ett specifikt hus som de bygger.
men det står ju att:
...olika kommuner får inte ställa särkrav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper. Om en kommun trots detta ställer särkrav ska dessa vara utan verkan. Förslaget innebär att det blir tydligt att kommunen inte får ställa krav som går längre än vad som framgår av plan- och bygglagen och Boverkets byggregler, till exempel när det gäller energikraven. ..."
och där exemplifierar man just krav på energi och säger att det inte är ok att ställa hårdare krav än Boverkets.
...olika kommuner får inte ställa särkrav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper. Om en kommun trots detta ställer särkrav ska dessa vara utan verkan. Förslaget innebär att det blir tydligt att kommunen inte får ställa krav som går längre än vad som framgår av plan- och bygglagen och Boverkets byggregler, till exempel när det gäller energikraven. ..."
och där exemplifierar man just krav på energi och säger att det inte är ok att ställa hårdare krav än Boverkets.
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 468 inlägg
Som sagt; jag tolkar bostadsministerns text på mitt sätt. Jag har redan fått höra från andra insatta håll om samma tolkning, så det kan vara läge att invänta ett klargörande från Attefall.
Under tiden:
http://www.energi-miljo.se/2013/08/svenska-byggregler-slappast-i-norden/
...eller varför inte lite déja vu med förarbetena inför Miljonprogrammet. Häpp!
Under tiden:
http://www.energi-miljo.se/2013/08/svenska-byggregler-slappast-i-norden/
...eller varför inte lite déja vu med förarbetena inför Miljonprogrammet. Häpp!
Som sagt, läser man artikeln så tycker jag att det är (nästan) glasklart att förslaget gäller byggregler. Dvs handläggning av bygglov detaljplaner etc. Att det skulle handla om kommuners rätt att ställa egna mer långtgående krav på de hus de själva vill bygga faller ju på sin orimlighet.
Annars kan man ju få en diskussion: "varför har ni inte byggt garage för brandbilarna på nya brandstationen? -Det står inget i boverkets regler om att det skall finnas plats för brandbilar i en byggnad".
Annars kan man ju få en diskussion: "varför har ni inte byggt garage för brandbilarna på nya brandstationen? -Det står inget i boverkets regler om att det skall finnas plats för brandbilar i en byggnad".
Ja, men detta är ju i kontext av kommunen som beslutande i bygglovsfrågor, inte som byggherre.MathiasS skrev:
Som sagts innan så är det kommunala självstyret starkt, det är befäst i grundlagen så även om attfall får till någon skrivning som TS vill få det till så väger det i praktiken väldigt lätt.
Som sagt jag tror inte heller att boverket ställer några krav på färg på husen. Så om kommunen beställer en skola som skall vara röd, och byggbolaget levererar en randig byggnad, "vi hade lite färgslattar över sedan tidigare, ni får inte ställa krav på vilken färg vi målar med för det står inte i boverktes regler".
Förresten så har det kommit en ändring i Plan- och byggförordningen.
"Med nära-nollenergibyggnad avses en byggnad som har mycket hög energiprestanda."
Glasklart, eller hur?
(Byggnader som används och ägs av myndigheter skall vara nära-nollenergibyggnader från 2019, alla skall vara det från 2021.)
"Med nära-nollenergibyggnad avses en byggnad som har mycket hög energiprestanda."
Glasklart, eller hur?
(Byggnader som används och ägs av myndigheter skall vara nära-nollenergibyggnader från 2019, alla skall vara det från 2021.)
Jag förstår inte hur man kan missuppfatta detta som Attefall skriver:
Nationella byggregler införs Till sist: För att öka förutsägbarheten slår nu regeringen fast att byggnormer ska vara nationella och olika kommuner får inte ställa särkrav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper. Om en kommun trots detta ställer särkrav ska dessa vara utan verkan. Förslaget innebär att det blir tydligt att kommunen inte får ställa krav som går längre än vad som framgår av plan- och bygglagen och Boverkets byggregler, till exempel när det gäller energikraven. Det gör att det blir lättare för byggherrar och byggbolag som verkar i olika delar av landet att bygga på ett rationellt sätt. Tidigare har regeringen också gett Boverket i uppdrag att se över och skärpa energikraven för att se till att det vi bygger blir långsiktigt hållbart. Med gemensamma byggregler i hela landet skapar vi bättre förutsättningar för ett smart byggande till lägre kostnader.
Nationella byggregler införs Till sist: För att öka förutsägbarheten slår nu regeringen fast att byggnormer ska vara nationella och olika kommuner får inte ställa särkrav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper. Om en kommun trots detta ställer särkrav ska dessa vara utan verkan. Förslaget innebär att det blir tydligt att kommunen inte får ställa krav som går längre än vad som framgår av plan- och bygglagen och Boverkets byggregler, till exempel när det gäller energikraven. Det gör att det blir lättare för byggherrar och byggbolag som verkar i olika delar av landet att bygga på ett rationellt sätt. Tidigare har regeringen också gett Boverket i uppdrag att se över och skärpa energikraven för att se till att det vi bygger blir långsiktigt hållbart. Med gemensamma byggregler i hela landet skapar vi bättre förutsättningar för ett smart byggande till lägre kostnader.
Det är knappast något självändamål att "hushålla" på energi.
Vi har bra, säker, stabil och riklig tillgång på elenergi.
Och vårt land ligger långt norrut i en kall klimatzon.
Hade vi inte haft så höga skatter så hade energin dessutom varit mycket billig,
nu är den bara billig.
På elenergin är påslaget för mig 147% i form av elskatt, certifikatavgift och "mervärdesskatt" på elen och på de övriga skatterna. Detta oräknat överförings-/nätavgifterna.
Hur elskatt kan mervärdesbeskattas är för mig totalt obegripligt.
Vi har bra, säker, stabil och riklig tillgång på elenergi.
Och vårt land ligger långt norrut i en kall klimatzon.
Hade vi inte haft så höga skatter så hade energin dessutom varit mycket billig,
nu är den bara billig.
På elenergin är påslaget för mig 147% i form av elskatt, certifikatavgift och "mervärdesskatt" på elen och på de övriga skatterna. Detta oräknat överförings-/nätavgifterna.
Hur elskatt kan mervärdesbeskattas är för mig totalt obegripligt.
Hur tänker du nu? Det kan väl inte komma som en nyhet att:KnockOnWood skrev:
1) Det är all den olja vi pumpar upp som tillsammans med globaliseringen är välfärdens motor.
2) Oljan är en ändlig tillgång.
3) Energiförbrukningen på marginalen kommer från olja och kol.*
*) Om du använder en kWh mindre så är det ju inte så att man skruvar ner effekten i vattenkraftverket. Man producerar i stället mindre kol-/oljeeldad el.
Oljan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att ta slut.
Däremot kommer den att bli dyrare och dyrare varvid vår konsumtion kommer att styras mot andra, vid dessa tider, billigare energikällor.
Nordens elförbrukning just nu. Man ser inte mycket kol i mixen.
Utom i Finland, då, som inte kan få ihop sina nya kärnkraftverk.
Däremot kommer den att bli dyrare och dyrare varvid vår konsumtion kommer att styras mot andra, vid dessa tider, billigare energikällor.
Nordens elförbrukning just nu. Man ser inte mycket kol i mixen.
Utom i Finland, då, som inte kan få ihop sina nya kärnkraftverk.
