Nimajneb skrev:
Väggpanel limmad på spånskiva blir nog enklast. kanterna på spånskivan täcker man med en kantlist. Spånskivan är lättare än MDF och den tunna väggpanelen slår sig inte, istället för väggpanel kan man ju sätta 12mm pärlspont som inte heller kommer att slå sig och inger träkänsla.
Här har vi planen. Bra fakta om att spånskivor är lättare än mdf. Och kantlister. Bara att insidan på dörren blir lite grov då. (Hade tänkt ha dörrhyllor där).

Synd att jag inte vill ha pärlspont utan slätspont, för de där 12mm låter frestande. Nått förslag på tjocklek på skiva Nimajneb?

Eller nån som vet om jag kan hyvla av min befintliga slätspont utan att förstöra den? Typ ena sidan? Har en kompis med möbel/gitarrverkstad.
 
Hittar mer o mer exempel på luckor som måtte vara raka och stödjer min idé. Tänker mer o mer att de brädor jag fått tag i var dåliga. Iof är de 15mm vilket ju är stor skillnad mot exempelvis 22mm. Men jag bara tänker på riktigt snickeri — gamla tokfina möbler, eller garderober med lövtunna dörrar. Ej furu förmodligen :) men nått trix måste finnas.
 
  • image.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Har en del erfarenheter från liknande försök som jag kan dela med mig av. Jag byggde luckor till en kök i allmogestil. Använde panel som jag köpt på brädgård, och fick samma problem som du.

Min slutsats är att det inte bara är viktigt att virket är helt nedtorkat. Det är minst lika viktigt att det är av bra kvalitet i övrigt -tätvuxet och inte solvvridet. För detta behövs bra snickarvirke.

Ett alternativ som jag själv funderat på är att starta från limträskiva av GOD kvalitet. Klyva ned den till brädor, och fräsa fram spont, och eventuell profilering. Ett par tvärslå på baksidan i laxstjärtspår hjälper till att hålla plant. Foga ihop genom att limma. För detta behöver man tillgång till klyvsåg, rikt- och planhyvel och fräs.

Ovanstående kan verka som att gå över ån efter vatten. Men jag tycker ofta det är svårt att hitta riktigt bra snickerivirke, och limträt har iallafall fördelen att det har hyfsad kvalitet, och är limmat växelvis så att det slår sig mindre.

Ta ovanstående för vad du tycker är värt. På detta forum finns ju betydligt mer erfarna personer som kan ge ytterligare råd.
 
AnneFi
Davidw skrev:
Hittar mer o mer exempel på luckor som måtte vara raka och stödjer min idé. Tänker mer o mer att de brädor jag fått tag i var dåliga. Iof är de 15mm vilket ju är stor skillnad mot exempelvis 22mm. Men jag bara tänker på riktigt snickeri — gamla tokfina möbler, eller garderober med lövtunna dörrar. Ej furu förmodligen :) men nått trix måste finnas.
Men är inte de sneda brädorna där för att dörren inte ska slå sig? Resultat kanske inte hade varit lika bra utan dem?
 
AnneFi skrev:
Men är inte de sneda brädorna där för att dörren inte ska slå sig? Resultat kanske inte hade varit lika bra utan dem?
Det beror på vad man menar med att slå sig.

Dom diagonala brukar man väl ha för att den inte skatt sätta sig i den sida sån är längst från gångjärnen, med andra ord bli skev i planet. Jag tror TS hade problem med att den blir skev ut ur planet, men kan ha missförstått.

F.ö. brukar man väl sätta strävan på motsatt diagonal mot bilden, så att den blir tryckt och inte dragen när dörren vill sätta sig.
 
lustigt är ju bara design den vänstra är ju rätt.
 
RoBo skrev:
lustigt är ju bara design den vänstra är ju rätt.
Du har rätt!! Såg inte det, mär jag skrev mitt tidigare inlägg
 
Davidw skrev:
Här har vi planen. Bra fakta om att spånskivor är lättare än mdf. Och kantlister. Bara att insidan på dörren blir lite grov då. (Hade tänkt ha dörrhyllor där).

Synd att jag inte vill ha pärlspont utan slätspont, för de där 12mm låter frestande. Nått förslag på tjocklek på skiva Nimajneb?

Eller nån som vet om jag kan hyvla av min befintliga slätspont utan att förstöra den? Typ ena sidan? Har en kompis med möbel/gitarrverkstad.
Kolla ev faspanel, ev kan du klyva av not/fjäder helt eller lite. 8-10mm spånskiva.
 
Problemet är som tagits upp tidigare och det är virket. Det måste vara ner torkat till vad man kallar möbeltorrt annars kommer det att slå/vrida sig. Och virket man köper på ett byggvaruhus är inte det undantag kan vara hyvlade lister där vet jag inte vad som gäller. Men allt regel och panel virke är inte ner torkat till 6-8 % utan till 14-18%.
Att köpa panelvirke och hyvla ner ena sidan för att tex behålla den sågade ytan är inte heller så lyckat då dom kommer att kupa sig. Även om man väljer att hyvla till säg 5 mm och sedan limmar på en skiva. Så är det i alla fall flera st som sätts i bredd och alla vill dra åt samma håll vilket kan resultera i att dörren kupar sig åt samma håll till slut.

När man byggde för så använde man virke som legat och torkat inomhus i flera år. Man kände till att fuktigt virke som torkar för fort slår sig.

Pär
 
  • Gilla
Davidw
  • Laddar…
Har du målat? Man ska ytbehandla lika på alla sidor så att inte en sida torkar fortare.
 
kioskdavid skrev:
Har du målat? Man ska ytbehandla lika på alla sidor så att inte en sida torkar fortare.
Ja alltså det var ju fabriksmålade på ena sidan när jag köpte dem, och satte ihop dem. Och då de redan visade sin bananform. Målade sen andra, för en månad sen, men ser ingen skillnad, lika mycket banan. Kanske kan skadan inte reverseras?
 
Redigerat:
pär h skrev:
När man byggde för så använde man virke som legat och torkat inomhus i flera år. Man kände till att fuktigt virke som torkar för fort slår sig.
Men det här är ju 2014! Med Snapchat och Internåt! Ska saker ta tid menar du?! Kan man inte stressa allt??

Jaja, bra ord, jag får väl erkänna min 2014-stress och lägga lite virke på torkning.
Frågor på det: Ska de formas (sågas, hyvlas etc) efter torkning då eller? Jag antar att för var det inte lika tort inne heller eller?
 
AnneFi skrev:
Men är inte de sneda brädorna där för att dörren inte ska slå sig? Resultat kanske inte hade varit lika bra utan dem?
Jo precis, jag hade ju själv sådana, men verkar bara kunna motverka "snedledes", inte motverka banan-form – alltså att kortsidan strävar mot plankans andra kortsida över plankans platta yta...
 
Hörni vad mycket bra svar! Tack massor!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.