Byta syllstockar samt några andra i praktiken
Jag behöver byta endel stockar i mitt timmerhus som jag nyligen köpt. JAg har läst på lite och förstår i teorin hur man ska göra men några saker gör mig lite förvirrad.
För det första: Om man tex ska byta en stockbit på 2 meter och lyfter i var sitt hörn med två pelardomkrafter så är ju dom ivägen när man ska smäcka dit nya stocken.. så ska man i så fall stoppa dit en så lång som möjligt och sedan peta in två klossar där domkrafterna stog???
För det andra: Stocken som ligger mot befintlig mur ser ju anpassad ut till muren med lite kilade stenar osv. Kan man använda samma teknik eller bör man görst gjuta ett plant underlag som jag sett att vissa beskrivningar gör?
För det tredje: JAg har svårt att avgöra vad som behöver bytas i stockväg eller ej. Vissa stockar är kju uppenbart ruttna men många andra är gränsfall, lite småhål och det går ju att karva lite med kniv men ser inte riktigt var gränsen går...
För det första: Om man tex ska byta en stockbit på 2 meter och lyfter i var sitt hörn med två pelardomkrafter så är ju dom ivägen när man ska smäcka dit nya stocken.. så ska man i så fall stoppa dit en så lång som möjligt och sedan peta in två klossar där domkrafterna stog???
För det andra: Stocken som ligger mot befintlig mur ser ju anpassad ut till muren med lite kilade stenar osv. Kan man använda samma teknik eller bör man görst gjuta ett plant underlag som jag sett att vissa beskrivningar gör?
För det tredje: JAg har svårt att avgöra vad som behöver bytas i stockväg eller ej. Vissa stockar är kju uppenbart ruttna men många andra är gränsfall, lite småhål och det går ju att karva lite med kniv men ser inte riktigt var gränsen går...
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Lyftet måste självklart göras så att man kommer åt att jobba med stocken/stockarna som ska bytas. Jag har själv svetsat kraftiga konsoller som bultats med M12 gängsstång genomgående, på flera positioner i timmerväggen (alt flera kraftiga franska skruv). På det sättet får man vettiga lyftpositioner.
Jag skulle tro att stocken med husets tyngd och tiden har anpassat sig till stenarnas form. Det är trä vi talar om. Att gjuta ett helt plant underlag skulle införa bruk/cement i konstruktionen som i sin tur kan hålla fukt mer än vad solida stenar gör, dvs vara sämre för syllen.
Bara dåligt virke behöver bytas. Kan man med lätthet huggra, bända och skrapa loss så är det dåligt, men kan man bara bedöma att tillräckligt mycket stock finns kvar så att huset kan stå på detta, behöver den inte bytas. Timmerhusens fördel är ju att lasterna fördelas över alla stockarna och på alla bärande väggar.
Jag skulle tro att stocken med husets tyngd och tiden har anpassat sig till stenarnas form. Det är trä vi talar om. Att gjuta ett helt plant underlag skulle införa bruk/cement i konstruktionen som i sin tur kan hålla fukt mer än vad solida stenar gör, dvs vara sämre för syllen.
Bara dåligt virke behöver bytas. Kan man med lätthet huggra, bända och skrapa loss så är det dåligt, men kan man bara bedöma att tillräckligt mycket stock finns kvar så att huset kan stå på detta, behöver den inte bytas. Timmerhusens fördel är ju att lasterna fördelas över alla stockarna och på alla bärande väggar.
Har lyft ett antal timmerhus, i pricip som norbottenstorpet beskriver. Jag bultade på en vertikal stockbit (15 x 15 cm) ca 0.6 m lång med 2 st M16 genomgående gängstång på utsidan (försök få bulthålen genom centrum på stockarna i väggen). En 45 x 95 på insidan och stora fyrkantsbrickor på båda ställena. M16 var i klenaste laget såg ut som en kroknad spagetti efteråt, gick över till M20 senare de går att återanvända. Billiga 10 eller 20 tons pelardomkrafter från Biltema. Lägg en metallplatta emellan annars reser domkraften in i stocken. Palla emellan med tillsågade stöttor parallellt med domkraften när du har fingrar emellan. Lyft inte för högt, akta murstock och fönster (öppna gärna, de kan komma i kläm)
Jag rensade bort gamla stocken, passade in en ny, sänkte ned tryckte till, lyfte igen drog ut och kollade om det behövdes hugga bort något (det blev skapliga krossmärken där stocken vilade) efter ett tag passade det bra. Syllpapp rekommenderas starkt!
Jag rensade bort gamla stocken, passade in en ny, sänkte ned tryckte till, lyfte igen drog ut och kollade om det behövdes hugga bort något (det blev skapliga krossmärken där stocken vilade) efter ett tag passade det bra. Syllpapp rekommenderas starkt!
Ok så ja ska borra genom två stockar och sätta en domkraft på var sida så..4st per byte?
En annan kanske dumm fråga i brist på kunskap om hur kostruktionen är gjord... men sitter inte golvbjälklaget fast i typ andra stocken? Hur hanterar man det? Innergolven i huset är fina så dom vill ja ju bevara...
En annan kanske dumm fråga i brist på kunskap om hur kostruktionen är gjord... men sitter inte golvbjälklaget fast i typ andra stocken? Hur hanterar man det? Innergolven i huset är fina så dom vill ja ju bevara...
Redigerat:
Det här ser ut att vara erfarna goda råd om syllbyte. Hur tätt behöver man ha lyftpunkter?
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Svårt att svara på, är väldigt beroende på vilken typ av byggnad som man lyfter (ett riktigt hus, eller ett enkelt uthus, ett eller två plan, tegelpannor eller lätt-tak osv.K knockeosmocke skrev:
På de hus jag har lyft har jag haft ca 5-7 m mellan lyftpunkterna.