Löpande räkning - vilken tid kan entreprenören ta betalt för?
Frågar för god väns räkning, som ej är med i forumet.
Han har avtalat med en byggare att göra viss mindre reparations- och ombyggnadsarbeten. I deras avtal står att arbetet ska ske mot löpande räkning, att arbetskostnaden inkl moms är 450 kr/tim och att kostnad för material ska betalas enligt fakturaunderlag med 10 % påslag.
Den specificerade slutfakturan tar upp 208 timmar. Med hjälp av delvis egen koll och en granne är det säkert att hantverkare inte varit på plats mer än högst 172 timmar. När han sagt detta till byggaren så har denne kontrat med att han ju även måste ha betalt för t ex resor till o från platsen. Firman ligger högst 15 min bilväg från byggplatsen. När han sagt till byggaren att det rimligen inte gått mer än 10-12 timmar för dessa resor, har argumentet kompletterats med att det ju hämtats material, körts till tippen och krävts tid för att planera arbetet etc.
Kan någon säga vilken typ av tid som en entreprenör har rätt att lägga in under begreppet "arbetskostnad" som ju är det som det står i deras avtal?
När det gäller mängden material som är upptagen i fakturan är den i många fall 20-25 % större än den som faktiskt använts och "byggts in" - framför allt olika byggnadsskivor, panelbrädor, beslag och väggbeklädnad.
Entreprenörens förklaring här är att det är spill, alt att det inte gått att köpa mindre mängder/förpackningar. Det är ju förståeligt att man inte håller på att pussla med allt för små bitar t ex av väggskivor, men vilken faktisk rätt har entreprenören att ta betalt för sådant som inte kommit till nytta?
Hur ligger det till? Vad säger ni som kan detta?
Han har avtalat med en byggare att göra viss mindre reparations- och ombyggnadsarbeten. I deras avtal står att arbetet ska ske mot löpande räkning, att arbetskostnaden inkl moms är 450 kr/tim och att kostnad för material ska betalas enligt fakturaunderlag med 10 % påslag.
Den specificerade slutfakturan tar upp 208 timmar. Med hjälp av delvis egen koll och en granne är det säkert att hantverkare inte varit på plats mer än högst 172 timmar. När han sagt detta till byggaren så har denne kontrat med att han ju även måste ha betalt för t ex resor till o från platsen. Firman ligger högst 15 min bilväg från byggplatsen. När han sagt till byggaren att det rimligen inte gått mer än 10-12 timmar för dessa resor, har argumentet kompletterats med att det ju hämtats material, körts till tippen och krävts tid för att planera arbetet etc.
Kan någon säga vilken typ av tid som en entreprenör har rätt att lägga in under begreppet "arbetskostnad" som ju är det som det står i deras avtal?
När det gäller mängden material som är upptagen i fakturan är den i många fall 20-25 % större än den som faktiskt använts och "byggts in" - framför allt olika byggnadsskivor, panelbrädor, beslag och väggbeklädnad.
Entreprenörens förklaring här är att det är spill, alt att det inte gått att köpa mindre mängder/förpackningar. Det är ju förståeligt att man inte håller på att pussla med allt för små bitar t ex av väggskivor, men vilken faktisk rätt har entreprenören att ta betalt för sådant som inte kommit till nytta?
Hur ligger det till? Vad säger ni som kan detta?
Ja standard är nog att man får betala även för restiden, och framförallt för tiden att hämta material. När det gäller materialåtgången så är det väl så att om det blir användbart material över så bör ju byggaren antingen returnera detta till bygghandeln om det går, men även tiden för den hanteringen måste man ju som kund betala, så handlar det om några gipsskivor lär det inte löna sig. I andra hand bör ju byggaren fråga om jag vill behålla materialet.
Men pratar vi om spillstumpar brädor osv. så får man nog betrakta det som sopor, även om de skulle vara typ en meter långa.
Men principen vid ett bygge på de villkoren är ju att material köps in för din räkning, Hantverkaren är bara förmedlare, och då får man räkna med att betala även för rimliga överinköp. Skall det ex. gå åt 25 gipsskivor, så tar en hantverkare gärna hem 2 -3 extra, Kostnaden att åka och köpa 2 till ifall man har tänkt fel blir avsevärt högre än kostnaden för 2 gipsskivor.
Tar du istället el och VVS branschen så agerar man lite på ett annat sätt med material. En elfirma ser sig inte som förmedlare av material, utan de säljer material till dig. Och då sätter de ett pris som är "marknadsmässigt", och efterssom utbudet är väldigt smalt i elektrikerns bil (bara en leverantör finns i bilen) så blir prisernas därefter.
Där snickare typiskt har ett materialpåslag på 10 - 15% för sin förmedlingshantering. Så får du ofta räkna med 500 - 1000% påslag på el och VVS material via hantverkaren. Men då är det inte en förmedling, utan hantverkaren ser sig som detaljist, med fristående prissättning, du som kund har inte ,med inköpspriset att göra.
Men pratar vi om spillstumpar brädor osv. så får man nog betrakta det som sopor, även om de skulle vara typ en meter långa.
Men principen vid ett bygge på de villkoren är ju att material köps in för din räkning, Hantverkaren är bara förmedlare, och då får man räkna med att betala även för rimliga överinköp. Skall det ex. gå åt 25 gipsskivor, så tar en hantverkare gärna hem 2 -3 extra, Kostnaden att åka och köpa 2 till ifall man har tänkt fel blir avsevärt högre än kostnaden för 2 gipsskivor.
Tar du istället el och VVS branschen så agerar man lite på ett annat sätt med material. En elfirma ser sig inte som förmedlare av material, utan de säljer material till dig. Och då sätter de ett pris som är "marknadsmässigt", och efterssom utbudet är väldigt smalt i elektrikerns bil (bara en leverantör finns i bilen) så blir prisernas därefter.
Där snickare typiskt har ett materialpåslag på 10 - 15% för sin förmedlingshantering. Så får du ofta räkna med 500 - 1000% påslag på el och VVS material via hantverkaren. Men då är det inte en förmedling, utan hantverkaren ser sig som detaljist, med fristående prissättning, du som kund har inte ,med inköpspriset att göra.
