Årets "vinter" börjar bra
Har nog inte eldat mer än 2,8 - 3 m3 hittills sen v39.3
Rena Boråssommaren ute ju
Jämförde elförbrukningen med föregående år och det är roliga siffror och då höll vi på som dårar med kaminen för att inte slå på elpatronen.. Men en jäkligt svajig innetemp mellan 15-25c.. :/
Nu är det varmt o gött med konstanta 22-23,3 grader he he och inget tjafs ang tjejernas långa duschar
Medlem
· Östergötland
· 822 inlägg
Mer yxteknik, som tillägg till elffors genomgång:
Om du inte klyver vedklampen på första hugget, vänd på yxan och slå så att yxnacken träffar kubben. Tyngden av vedklampen blir vips en tillgång.
Gör en bonk! Dvs en stor träklubba, användbar t lite av varje, inte minst att klyva ved med. Undvik slägga på järnkil: risk att flisorna ryker. För att inte nämna slägga på yxa! Hujeda! Använd bonk. Nedan bilder hur det går t. Somliga bilder öppåner etc, ni som försökt m iPhone vet...
1a) håll i yxans skaft när du slår på yxnacken med bonken: risk att yxans skaft skadas annars! Tillverkning: 1b) borra hål i tjurig stamdel, dymlingsborr över 30 mm 2) skafta med kil: detta skaft är av ask och har överlevt många klubbhuvuden. Mkt viktigt att kilen fördelar trycket längs stammen. 3) såga av. 4) kör hårt! När bonkens huvud tjänat ut värmer det igen i pannan.
Bästa huvudena görs av alm. Apel, körsbär, björk, asp, al, ek funkar också. Detta är ett hedersuppdrag för vedbackens tjurigaste klamp.
Om du inte klyver vedklampen på första hugget, vänd på yxan och slå så att yxnacken träffar kubben. Tyngden av vedklampen blir vips en tillgång.
Gör en bonk! Dvs en stor träklubba, användbar t lite av varje, inte minst att klyva ved med. Undvik slägga på järnkil: risk att flisorna ryker. För att inte nämna slägga på yxa! Hujeda! Använd bonk. Nedan bilder hur det går t. Somliga bilder öppåner etc, ni som försökt m iPhone vet...
1a) håll i yxans skaft när du slår på yxnacken med bonken: risk att yxans skaft skadas annars! Tillverkning: 1b) borra hål i tjurig stamdel, dymlingsborr över 30 mm 2) skafta med kil: detta skaft är av ask och har överlevt många klubbhuvuden. Mkt viktigt att kilen fördelar trycket längs stammen. 3) såga av. 4) kör hårt! När bonkens huvud tjänat ut värmer det igen i pannan.
Bästa huvudena görs av alm. Apel, körsbär, björk, asp, al, ek funkar också. Detta är ett hedersuppdrag för vedbackens tjurigaste klamp.
Redigerat:
Hur stor roll spelar det om veden är lite tjockare ang hur lång tid veden förbrukas i pannan.
Nu är jag lite luddig och tänker högt
Om veden/laddningen innehåller 60% och behovet är 50 % och veden förbrukas i raketfart så når pannan kanske 100 % och sen går ner i effekt och tömmer 10 % av via olika säkerhetsgrejor/ ventiler.
Om vedklabbarna är lite större så kanske det tar lite längre tid och huset hinner förbruka de 10 % under förbränningscykeln och ligger på en högre laddad volym längre litet längre mellan eldningarna samt mer nytta av veden
Tänker jag tokigt?
Upplever att om jag laddar så jag ska nå 100% så släpper pannan ur vatten bak för att minska trycket ( verkligheten kanske är att laddningen ger 115% )
Nu är jag lite luddig och tänker högt
Om veden/laddningen innehåller 60% och behovet är 50 % och veden förbrukas i raketfart så når pannan kanske 100 % och sen går ner i effekt och tömmer 10 % av via olika säkerhetsgrejor/ ventiler.
Om vedklabbarna är lite större så kanske det tar lite längre tid och huset hinner förbruka de 10 % under förbränningscykeln och ligger på en högre laddad volym längre litet längre mellan eldningarna samt mer nytta av veden
Tänker jag tokigt?
Upplever att om jag laddar så jag ska nå 100% så släpper pannan ur vatten bak för att minska trycket ( verkligheten kanske är att laddningen ger 115% )
Ni som mäter hur mycket ved det går åt?
Det är ju ganska varmt för att vara "vinter"
Hur mycket mer gick åt förra året i t e x nov, dec ?
Det är ju ganska varmt för att vara "vinter"
Hur mycket mer gick åt förra året i t e x nov, dec ?
Jag har ju inte panna utan eldar mest för att ha lite bastukänsla inne. Men min elförbrukning, har L/V-pump i en fastighet, ligger på hälften mot förra året i december. Har inga innegivare så min eldning påverkar inte förbrukningen. Jag har också fler radiatorer än förra året. Lagt till två stycken och ökat på ytan. Det borde ju påverka även panneldarna rätt rejält i volym?
Som det är nu så eldar jag var 3 dag i snitt, tror dock att det skulle bli varje dag vid -15..
Första året med vedpanna så jag har lite dålig koll vad ett normal år skulle sluka i ved jämförelsevis med denna milda vinter
Första året med vedpanna så jag har lite dålig koll vad ett normal år skulle sluka i ved jämförelsevis med denna milda vinter
Jag tycker att det gått åt förhållandevis mycket pellets ca 120 säckar från 11 oktober till 29 december, dock första året jag kör pellets på allvar! Min kompis tyckte att det gått mycket ved för honom, 3 kbm under ungefär samma tidsspann.
Påverkar det effekten ur pannan om man lägger veden längs med och avslutar längs in med ett tvärgående lager
Dvs veden skulle kunna varit längre typ 10 cm
_ _
| | |
Dvs veden skulle kunna varit längre typ 10 cm
_ _
| | |
Jeg legger veden inntil bakveggen og stapper ikke noe i glipen. større rissiko for at veden henger seg i min atmoz. Hvis jeg fyrer med 30 cm i stede for 50 legger jeg ikke inn mere en 50% i magasinet for å slippe overtending. 30 cm avkapp av plank i sekk går inn med hele sekken og lander på tvers over spalten. Dette fungerer bra men kun 1 60l sekk av gangen.
Fixat lite ved framöver
Finns det något sätt att se hur tanken fungerar, dvs skiktningar eller hur man mäter?
Eller är en tank en tank och den rymmer massa och blir varm? ( amatörfråga )
Har en 4m3 tank och skriver ofta upp tempen på botten, mitten o topp Isamband med eldning etc
Funderar på om det ger något vettigt av att skriva upp det
Eller är en tank en tank och den rymmer massa och blir varm? ( amatörfråga )
Har en 4m3 tank och skriver ofta upp tempen på botten, mitten o topp Isamband med eldning etc
Funderar på om det ger något vettigt av att skriva upp det
Vettigt att skriva upp vet jag inte men flera tempgivare i tankens höjdled visar ju om skiktningen fungerar bra. Vill man utnyttja kapaciteten maximalt så vill man ju ha varmt i acktoppen (för varmvattenberedning) ända till slutet. Optimalt är att utnyttja ett så stort tempspann som möjligt i acktanken.