Tyvärr misslyckades du både med att förstå frågan och med att inte vara dryg. Jag förstår att det går att påverka pumpen med utetempen men frågan var om en simulerad lägre yttertemp kunde trigga andra saker i pumpens styrsystem annat än att elementen blir varmare. Jag tycker inte den frågan var helt okvalificerad rent kunskapsmässigt men jag kanske överskattar intelligensen i dessa system.Ekberg skrev:
Om jag förstått din ursprungliga fråga rätt så är problemet att pumpen inte hinner reagera tillräckligt snabbt på förändringar i utetempen? Är det rätt uppfattat? Är komforten bra för övrigt i huset? Jämn temperatur etc?
Vattenburen golvvärme i betong är trögt och svårt att reglera snabbt....vid väderomslag är detta inget konstigt....
Jag tycker du har en bra idé. Kör på! 
Större fastigheter styrs ju idag ofta utifrån väderprognoser. Ofta upplevs komforten som sämre (det blir för kallt) av de boende efter att dessa system installeras men det beror nog snarare på att fastighetsägaren är snål och nu har möjligheten att begränsa värmen.
Jag kan inte se att du skulle komma i konflikt med pumpens egna styrning om du påverkar tempgivarna. Det som du möjligen kan få problem med är om du om du har både inne och utegivare. Då ska du nog påverka innegivaren eftersom denna har till uppgift att korrigera utegivaren.
Jag vill dra mig till minnes att jag läst om projekt där man upplevde försämrad inomhuskomfort vid vissa vindriktningar, detta var tanken att lösa genom en vindmätare som påverkade tempgivaren. Jag minns dock inte om projektet realiserades men alla inblandade såg i vart fall inga problem med att göra så. Och principen är ju densamma som du tänkt dig, fast du vill ha fler parametrar.
Generellt är det annars nog mer regel än undantag att kylan kryper in i huset vid väderomslag och vissa temperaturer, olika för olika hus. Vi har också värmepump, en Nibe 1145, och vid vissa väderlekar så upplever vi att det blir lite kylslaget. Detta är dock inte många gånger per år och inte värre problem än att vi istället tar på oss en tröja.... Jag har inte orkat göra det du tänker dig
Jag är ingen guru på just REGO-styrsystemen men de matematiska principerna är rätt lika för de flesta värmepumparna. Om du vill ah hjälp så kan jag se om jag kan bidra med en eller annan idé. PMa mig isåfall.
Större fastigheter styrs ju idag ofta utifrån väderprognoser. Ofta upplevs komforten som sämre (det blir för kallt) av de boende efter att dessa system installeras men det beror nog snarare på att fastighetsägaren är snål och nu har möjligheten att begränsa värmen
.Jag kan inte se att du skulle komma i konflikt med pumpens egna styrning om du påverkar tempgivarna. Det som du möjligen kan få problem med är om du om du har både inne och utegivare. Då ska du nog påverka innegivaren eftersom denna har till uppgift att korrigera utegivaren.
Jag vill dra mig till minnes att jag läst om projekt där man upplevde försämrad inomhuskomfort vid vissa vindriktningar, detta var tanken att lösa genom en vindmätare som påverkade tempgivaren. Jag minns dock inte om projektet realiserades men alla inblandade såg i vart fall inga problem med att göra så. Och principen är ju densamma som du tänkt dig, fast du vill ha fler parametrar.
Generellt är det annars nog mer regel än undantag att kylan kryper in i huset vid väderomslag och vissa temperaturer, olika för olika hus. Vi har också värmepump, en Nibe 1145, och vid vissa väderlekar så upplever vi att det blir lite kylslaget. Detta är dock inte många gånger per år och inte värre problem än att vi istället tar på oss en tröja...
. Jag har inte orkat göra det du tänker dig Jag är ingen guru på just REGO-styrsystemen men de matematiska principerna är rätt lika för de flesta värmepumparna. Om du vill ah hjälp så kan jag se om jag kan bidra med en eller annan idé. PMa mig isåfall.
Du har rätt, ber om ursäkt.
Jag var riktigt dryg.
Om du är riktigt intresserad och vill labba med styren som en "hobby".
Lägga en hel del tid och och pengar på det så kan man givetvis förbättra det en del.
Väderprognosstyrning används kommersiellt. Vet inte om man kan få det gratis.
Vet om minst ett företag som modifierar utegivaren.
Ett beprövat sett är dämpad utetemp/framledning
man tar in byggnadens tröghet i beräkningarna.
Det mest effektiva skulle jag säga är om man tar in fukten ute samt byggnadens tröghet i beräkningen.
Dessa lösningar används för att beräkna en framledningskurva.
Hur man skall påverka en liten "hemmavärmepump" och få till det bra vet jag inte riktigt
Skall man få det att funka riktigt bra behöver man antagligen ta över all styr.
Jag var riktigt dryg.
Om du är riktigt intresserad och vill labba med styren som en "hobby".
Lägga en hel del tid och och pengar på det så kan man givetvis förbättra det en del.
Väderprognosstyrning används kommersiellt. Vet inte om man kan få det gratis.
Vet om minst ett företag som modifierar utegivaren.
Ett beprövat sett är dämpad utetemp/framledning
man tar in byggnadens tröghet i beräkningarna.
Det mest effektiva skulle jag säga är om man tar in fukten ute samt byggnadens tröghet i beräkningen.
Dessa lösningar används för att beräkna en framledningskurva.
Hur man skall påverka en liten "hemmavärmepump" och få till det bra vet jag inte riktigt
Skall man få det att funka riktigt bra behöver man antagligen ta över all styr.
Lösningen på problemet med sol, vind och väderomslag är en inomhusgivare.
Det är för mej en fullständig gåta varför man försöker styra på en utomhusgivare när det gäller små byggnader. Den tekniken är endast lämplig för flerfamiljshus enligt min uppfattning.
Vad gäller prognosstyrning av flerfamiljshus så kommer 90% av besparingen från att man drar ner på värmen när solen tittar fram. För en enfamiljsbyggnad gör en inomhusgivare samma jobb på ett otroligt mycket enklare och billigare sätt.
Det är för mej en fullständig gåta varför man försöker styra på en utomhusgivare när det gäller små byggnader. Den tekniken är endast lämplig för flerfamiljshus enligt min uppfattning.
Vad gäller prognosstyrning av flerfamiljshus så kommer 90% av besparingen från att man drar ner på värmen när solen tittar fram. För en enfamiljsbyggnad gör en inomhusgivare samma jobb på ett otroligt mycket enklare och billigare sätt.
Mexitegel.
Jag kan försöka förklara tanken bakom lösningarna.
Detta är alltså nått man bör göra om man värmer större byggnader med t.e.x fjärrvärme.
Alltså du har en värmekälla och du vill styra framledningstemperaturen.
"dämpad utetemp/framledning" Alla byggnader påverkas olika mycket, olika fort beroende på hur de är byggda.
Alltså temperaturen inne i byggnaden, man pratar om hur tung eller trög en byggnad är.
Säg t.ex ett bostadshus byggt i betong, byggnaden tar en viss tid på sig att värmas upp när man slår på värmen.
Värmen ackumuleras i byggnaden och kommer inte att kallna omedelbart.
Man kan då utnyttja detta genom att öka framledningstemperaturen senare än en vanlig utetempkompenserad framledningskurva när det börjar kallna ute till kvällen.
Man påstår alltså att det är varmare ute än vad det egentligen är.
Skall man spara pengar så skall man skicka ut en så kall framledningstemperatur som möjligt.
Iden med att använda en utefukt givare tror jag är utvecklad här på fuktiga västkusten.
Normalt när man har en utetempkompenserad framledningskurva är att man blir tvungen att skapa en knäck på kurvan när det är runt 0 grader ute.
Runt nollan så brukar det vara speciellt rått och kallt.
Detta beror på fuktigheten i luften, är det fuktigt ute så går ju kylan "rakt in i märgen"
Om man kompletterar uträkningen av framledningskurvan med en fuktgivare så kan man hålla nere framledningstemperaturen när det är torrt och fint väder ute vid runt någon minusgrader till säg 5-10 grader.
Man kompenserar alltså bara när det kylan upplevs rå.
Detta är utmärkta lösningar för t.ex bostadsbolag, finns mycket pengar att spara.
Att köpa väderprognoser tycker jag bara är dumt, det finns nog mest p.g.a duktiga säljare.
Mycke nu.
Jag kan hålla med dig med innegivaren.
Men jag tycker att det finns ett stort behov av utetempen också.
Det bästa är ju att låta utetempen skapa en lämplig framledningstemperatur.
Sedan har man termostater i varje rum som kan ta hand om skillnaderna som blir p.g.a yttre omständigheter.
T.ex att solen står på och värmer upp vardagsrummet med de stora fönsterna mot söder.
Bara för att ett rum blir varmt så betyder inte det att framledningen bör bli låg till hela huset.
Paddy:
Troligtvis så har du givare som mäter resistans, men det är klart att det går att påverka också.
Men jag tror att det som ger mest är att du ser till att lära dig vilka förutsättningar som pumpen jobbar efter och fintrimma ditt system så bra som möjligt.
En sak som jag skulle vilja kunna ändra i mitt hus är fläkthastigheten på Frånluftsvärmepumpen efter fuktigheten inne.
Rekommenderad luftomsättning i ett hus är en kompromiss mellan årstiderna.
Vanligtvis så ventilerar man ut alldeles för mycket luft på vintern, vilket medför en större värmeförlust och jobbig torr luft inomhus.
Tillslut:
Det är jätteenkelt att spara pengar på uppvärmning, konsten är att göra det med bibehållen komfort.
Jag kan försöka förklara tanken bakom lösningarna.
Detta är alltså nått man bör göra om man värmer större byggnader med t.e.x fjärrvärme.
Alltså du har en värmekälla och du vill styra framledningstemperaturen.
"dämpad utetemp/framledning" Alla byggnader påverkas olika mycket, olika fort beroende på hur de är byggda.
Alltså temperaturen inne i byggnaden, man pratar om hur tung eller trög en byggnad är.
Säg t.ex ett bostadshus byggt i betong, byggnaden tar en viss tid på sig att värmas upp när man slår på värmen.
Värmen ackumuleras i byggnaden och kommer inte att kallna omedelbart.
Man kan då utnyttja detta genom att öka framledningstemperaturen senare än en vanlig utetempkompenserad framledningskurva när det börjar kallna ute till kvällen.
Man påstår alltså att det är varmare ute än vad det egentligen är.
Skall man spara pengar så skall man skicka ut en så kall framledningstemperatur som möjligt.
Iden med att använda en utefukt givare tror jag är utvecklad här på fuktiga västkusten.
Normalt när man har en utetempkompenserad framledningskurva är att man blir tvungen att skapa en knäck på kurvan när det är runt 0 grader ute.
Runt nollan så brukar det vara speciellt rått och kallt.
Detta beror på fuktigheten i luften, är det fuktigt ute så går ju kylan "rakt in i märgen"
Om man kompletterar uträkningen av framledningskurvan med en fuktgivare så kan man hålla nere framledningstemperaturen när det är torrt och fint väder ute vid runt någon minusgrader till säg 5-10 grader.
Man kompenserar alltså bara när det kylan upplevs rå.
Detta är utmärkta lösningar för t.ex bostadsbolag, finns mycket pengar att spara.
Att köpa väderprognoser tycker jag bara är dumt, det finns nog mest p.g.a duktiga säljare.
Mycke nu.
Jag kan hålla med dig med innegivaren.
Men jag tycker att det finns ett stort behov av utetempen också.
Det bästa är ju att låta utetempen skapa en lämplig framledningstemperatur.
Sedan har man termostater i varje rum som kan ta hand om skillnaderna som blir p.g.a yttre omständigheter.
T.ex att solen står på och värmer upp vardagsrummet med de stora fönsterna mot söder.
Bara för att ett rum blir varmt så betyder inte det att framledningen bör bli låg till hela huset.
Paddy:
Troligtvis så har du givare som mäter resistans, men det är klart att det går att påverka också.
Men jag tror att det som ger mest är att du ser till att lära dig vilka förutsättningar som pumpen jobbar efter och fintrimma ditt system så bra som möjligt.
En sak som jag skulle vilja kunna ändra i mitt hus är fläkthastigheten på Frånluftsvärmepumpen efter fuktigheten inne.
Rekommenderad luftomsättning i ett hus är en kompromiss mellan årstiderna.
Vanligtvis så ventilerar man ut alldeles för mycket luft på vintern, vilket medför en större värmeförlust och jobbig torr luft inomhus.
Tillslut:
Det är jätteenkelt att spara pengar på uppvärmning, konsten är att göra det med bibehållen komfort.
Redigerat:
Givetvis kan man vinna en del på att även ha en utegivare, men denna skall bara ge indikation till systemet att utetemperaturen är på väg att ändra sig åt något håll. Detta ger en bättre inomhuskomfort (jämnare temperatur) och sparar därmed energi.Ekberg skrev:
Att själva temperaturstyrningen sköts bättre av en inomhusgivare än gissningar baserade på utomhustemperaturen, det säger sig själv.
Vad gäller termostater som drar ned temperaturen i varma rum så är detta givetvis utmärkt. Det som är lite besvärligt är att undvika att dessa termostater ligger och småstryper för jämnan. Detta leder till ökad framledningstemperatur vilket i sin tur ger lägre COP (verkningsgrad) i värmepumpen.
Jaså?mycke_nu skrev:
Då får jag önska dig all lycka i sin nya, framgångsrika karriär som styr o regler ansvarig guru hos den värmepumptillverkare som lyckas knipa dig först.
Eller... Så kan man vara ödmjukare och ställa sig frågan:
Vad är det proffsen vet som jag inte vet ännu?
Antalet personer som kör åt fel håll på motorvägen brukar indikera vilket håll som är rätt.
Medlem
· Stockholms län
· 412 inlägg
Jag har samma grundläggande setup med halva huset på raddar och halva på golvvärme. I mitt fall är dock delningen inte per våningsplan utan per vänster och höger hushalva. Förra vintern när jag var ny i kåken la jag ner riktigt rejält med tid på att försöka trimma det här systemet för komfort. Jag lyckades hyggligt i slutändan men har kvar situationen att den halvan av huset som värms med golvvärme inte riktigt hänger med när temperaturen faller raskt från ca +5 till runt 0, dvs då det kan kännas som råast i luften. (Det hela finns i en tråd på värmepumsforum, http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=50130).Paddy skrev:
Min fråga till dig är hur ditt system ser ut i större detalj. Kör pumpen mot acktank med efterföljande shuntning ut på separata ledningskretsar för golvvärme och raddar, går pumpens framledning direkt ut till radiatorerna med parallell shunt till golvvärmen, kör du helt oshuntat med radiatorer och golvvärme i serie på pumpens framledning eller hur ser det ut?
Beroende på den här konfigurationen kan det finnas enklare sätt att ta höjd för situationen än att manipulera tempgivaren. (Jag inser att det är ett roligt projekt dock, funderade mycket i liknande termer själv). I mitt fall jobbar pumpen mot acktank med separata shuntar mot gv och raddar, vilket gör att jag har tre värmekurvor att jobba med: En för pumpen mot acktanken, en för gv-shunten och en för radiatorshunten. Då jag som ovan nämnt kan ha det lite svalt i den gv-värmda delen runt nollan kan jag åtminstone delvis kompensera för detta genom att bara manipulera den aktuella shuntkurvan.