Nej jag tror heller inte att det skulle kunna bli så farligt. Dock tror jag att om något någonsin rasar, så kommer det enligt "den absoluta satsen om alltings djävlighet" eller "kan något gå åt skogen så gör det det" (ja, jag jobbar i viss mån inom IT), nästan garanterat att rasa precis när någon kliver ur bilen...Mikael_L skrev:
Ja, jag skall kanske be om ursäkt, det har naturligtvis inget direkt samband.Nissepisse skrev:
Men det är ett bra exempel på hur det kan gå om man inte tänker igenom en konstruktion ordentligt, och de eventuella risker som finns inbyggda i den.
När det gäller bron så var det en perfekt, vacker och hållbar konstruktion i sig.
Men så kom det en båt, som i dimma och drivis råkade toucha det ena bärande röret lite med en kran eller kanske med ena bryggvingen.
Det var alltså inte frågan om att denna 27.000-tonnare rammade bron.
Det blev en liten buckla i den bärande stålbågen och bron rasade.
Vad jag vill ha sagt är att om man letar efter smarta genvägar vid dimensioneringen så tar man risker.
Lite som du gör när du står på en bräda och bedömer ett taks bärförmåga efter det.
Hur mycket väger taket, inklusive jord, taklök, sedum, gräs och vad det kan vara?
Vad är takvinkeln? Hur stor snölast skall taket dimensioneras för?
Och, för att titta på bro-analogin, vad händer om någon råkar "toucha" en av carport-pelarna?
Men varför överhuvud taget sätta ett tak över bilen
Tycker jag inte, du får säga vad du vill.KnockOnWood skrev:
Målet har inte varit att hitta genvägar. Jag utgick med en frågeställning hur mycket den tål men har, trots att vi nått sidan 2, ännu inte fått något svar som är i närheten av vad jag frågade efter....KnockOnWood skrev:
Därför att den står mest still här, >90% av tiden, ev. 100% under vintern, och jag inbillar mig att bilar håller längre och bättre om de står under tak skyddade från regn, snö, kyla och nerfallande trädgrenar och annat krafs. Ett par 1000kr på att tak känns då som en bra investering.KnockOnWood skrev:Men varför överhuvud taget sätta ett tak över bilen
Så, återigen är det någon som kan svara på frågan:
Hur mycket håller 20mm råspont för?
Alltså:
Vad är max last X [kN/m2] med givet cc [m] på takbjälkarna och given vinkel på taket (kan sättas till 0 grader)?
eller åt andra hållet:
Vad är max cc [m] man kan ha på takbjälkarna med given last X [kN/m2] och given vinkel på taket (kan sättas till 0 grader)?
Om du är sugen på att verkligen lära dig lite, och beredd på att lägga ner en del tid så kan kanske denna sida vara en start:
http://www.traguiden.se/TGtemplates/GeneralPage.aspx?id=202
Har du lite statik och mekanik kunnande i botten så underlättar det naturligtvis.
Men det är ganska lite magi i detta.
Att räkna på laster, krafter, brott och nedböjning osv är bara vanlig statik och mekanik.
Sen tillkommer i träbygg en massa värden på bärförmåga för olika slags förband osv. Dessa är ofta empiriskt framtagna och tabellerade.
Och sen finns det en del normer och så vilka gränser man räknar mot, t.ex. bruksgränstillstånd, brottgränstillstånd, tillfällig olägenhet, fortskridande ras osv osv.
En massa nya ord och begrepp för den som kan mekanik och statistik men plötsligt halkar in på trähuskonstruktion.
http://www.traguiden.se/TGtemplates/GeneralPage.aspx?id=202
Har du lite statik och mekanik kunnande i botten så underlättar det naturligtvis.
Men det är ganska lite magi i detta.
Att räkna på laster, krafter, brott och nedböjning osv är bara vanlig statik och mekanik.
Sen tillkommer i träbygg en massa värden på bärförmåga för olika slags förband osv. Dessa är ofta empiriskt framtagna och tabellerade.
Och sen finns det en del normer och så vilka gränser man räknar mot, t.ex. bruksgränstillstånd, brottgränstillstånd, tillfällig olägenhet, fortskridande ras osv osv.
En massa nya ord och begrepp för den som kan mekanik och statistik men plötsligt halkar in på trähuskonstruktion.
Ok, tack! Men det låter som en rätt lång och omständig väg. Har redan en ingenjörsutbildning bakom mig och hade hoppats slippa en till bara för att bygga ett enkelt tak.
Men jag får väl läsa på inom ämnet. Byggnadsingenjör blir kanske min nya framtid, verkar ju finnas en del brist inom området.
Kan annars tycka att det är en ganska enkel uträkning i mitt fall, om man har all bakgrundsfakta dvs. En uträkning som jag även tycker borde användas rätt ofta för de som sysslar med det som yrke eller hobby. Egentligen tycker jag tom. att för att få kalla sig "Snickare" så borde man kunna svara på min frågeställning då det är så pass grundläggande. Någon borde ju kunnat ta fram enklare modeller som fungerar att jobba utifrån utan att behöva veta allt bakomliggande. Det byggs ju ändå en hel del i trä i det här landet och värdet i att bygget optimeras, alltså inte underdimensioneras utan det håller och inte överdimensioneras så onödigt mycket resurser går åt, är ju inte försumbar. Dessutom är dimensionerna och hållfastheten på virket som säljs hyffsat standard, så det finns ju all möjlighet.
Menmen, i väntan på svar så djupdyker jag i trä-hållfasthetsläran...
Men jag får väl läsa på inom ämnet. Byggnadsingenjör blir kanske min nya framtid, verkar ju finnas en del brist inom området.
Kan annars tycka att det är en ganska enkel uträkning i mitt fall, om man har all bakgrundsfakta dvs. En uträkning som jag även tycker borde användas rätt ofta för de som sysslar med det som yrke eller hobby. Egentligen tycker jag tom. att för att få kalla sig "Snickare" så borde man kunna svara på min frågeställning då det är så pass grundläggande. Någon borde ju kunnat ta fram enklare modeller som fungerar att jobba utifrån utan att behöva veta allt bakomliggande. Det byggs ju ändå en hel del i trä i det här landet och värdet i att bygget optimeras, alltså inte underdimensioneras utan det håller och inte överdimensioneras så onödigt mycket resurser går åt, är ju inte försumbar. Dessutom är dimensionerna och hållfastheten på virket som säljs hyffsat standard, så det finns ju all möjlighet.
Menmen, i väntan på svar så djupdyker jag i trä-hållfasthetsläran...
Frågan var cc mellan takbalkar med 20 mm råspont. Som tidigare sagts är det ca 1.2 m. Vad taket sen klarar beror på dimensionen av takbalkarna. Finns utmärkt info om det i träguiden som Mikael_L länkade till, beror vanligen på snözon.
Visst går det öka avståndet mellan balkarna, då skall oxå råspontens tjocklek ökas i motsvarande grad. Tror det finns 23mm råspont då skulle du kunna ha ca 1.4 mellan takbalkar. Har en känsla att det ligger ekonomi bakom valet av relativt tunn råspont och 1.2 meters balavstånd (råspont kostnad + takstolskostnad har ett minimum)
Visst går det öka avståndet mellan balkarna, då skall oxå råspontens tjocklek ökas i motsvarande grad. Tror det finns 23mm råspont då skulle du kunna ha ca 1.4 mellan takbalkar. Har en känsla att det ligger ekonomi bakom valet av relativt tunn råspont och 1.2 meters balavstånd (råspont kostnad + takstolskostnad har ett minimum)
Fast det var ju just det svaret du fick i början.Nissepisse skrev:
1,2 meter mellan takstolarna. Det är vad en snickare fått lära sig och kan. Han ställer sig aldrig ute på ett bygge och börjar räkna på vad råsponten tål, det vet han ju redan.
En massa sånt här "kunnande" sitter i ryggmärgen på hantverkarna eller så är det lite förenklat tabellerat eller så när det gäller lite mer komplicerade saker.
Så fort det börjar gälla rena beräkningar så går uppdraget till en byggnadsingenjör, så snickaren sen bara har en ritning att förhålla sig mot.
Jag fick intrycket att du ville veta hur man räknar, och det är ju vanlig statik och mekanik samt det övriga som gäller trähusbyggande, och det mesta av det hittar du i träguiden.
Sen finns det ju böcker och utbildningar.
Men frågar du mig om avstånd mellan takstolar för råspontens skull så svarar jag 1,2 meter.
Med tillägget att om det inte är så "viktig" byggnad så kan man säkert öka lite, t.ex. 1,4 eller 1,5 meter om det är 21mm råspont, men max 1,2 om det är 17 mm råspont.
Vi snackar om ett platt jordtak. Taket i sig måste väl vara det tyngsta som finns i småhusväg?
I tillägg kommer som alltid snölaster och i det här fallet kommer också något man aldrig räknar med annars: regn.
50 mm(50 kg/kvm) regn kommer inte så ofta, men när det kommer på det här taket försvinner det inte i första taget.
I tillägg kommer som alltid snölaster och i det här fallet kommer också något man aldrig räknar med annars: regn.
50 mm(50 kg/kvm) regn kommer inte så ofta, men när det kommer på det här taket försvinner det inte i första taget.
..fast 50kg, 0,5kN/m² är inga hemska laster ens på tak.
Frågan "hur mycket tål råspont" är kanske inte så vanlig, eftersom det för det normala användningsområdet uppenbart duger utmärkt. Men nu ska det läggas jord i okänd mängd utöver de normala lasterna. Då får man börja sätta sig in i hur trä uppför sig med långtidslaster också.
Det kan ju gå bra.
Frågan "hur mycket tål råspont" är kanske inte så vanlig, eftersom det för det normala användningsområdet uppenbart duger utmärkt. Men nu ska det läggas jord i okänd mängd utöver de normala lasterna. Då får man börja sätta sig in i hur trä uppför sig med långtidslaster också.
Det kan ju gå bra.
I mitt fall har jag tänkt 3kN/m2 som max last. Max 10cm porös jord + lite snö på det i vindskyddat läge i skåne.
Jag kommer ha mindre än 1m cc under och anser att råsponten kommer hålla. Börjar det bukta ner får jag väl förstärka i efterhand underifrån.
Men tycker knappt ämnet är avklarat. Att bara säga att 1.2m, kanske tom. mer, kommer hålla utan belägg är inte rätt. Jag ställde frågan som en allmän fråga utan några specifika värden och skulle egentligen velat ha ett svar därefter, kanske en allmän formel eller tabel med parametrarna: cc, last, takvinkel och tjocklek.
Det skiljer ju säkert en faktor på minst 5-10 i påfrestning på råsponten mellan ett
45-gradigt plåttak på vindstilla läge i skåne och
platt torvtak uppe i snözon 4.5
Någonstans går ju gränsen för vad råsponten klarar och var går gränsen när det är ok att gå ner till 17mm? Tror inte för 5 öre att varje snickare har detta korrekt klart för sig i ryggmärgen då det är ett par parametrar som måste tas hänsyn till .
Dessutom har byggmax (o kanske flera) gått ned från 22mm till 20mm, är det ändå ok i alla fall?
Sen kan jag se en stor vinst i att utgå från att råsponten håller för det värsta taket i sverige så man kan köra med det och kunna hålla sig till 1.2m för att passa med isolering och skivor utan att tänka på det. Men det innebär ju också att många tak är grovt överdimensionerade och det väcker också frågorna i mig: vem har kommit fram till detta? hur kom man fram till det? var tar man del av det? (har inte läst igenom allt på träguiden, ska göra det)
Har också insett att mina frågor troligtvis inte kommer besvaras i denna tråd, så jag lämnar den och läser den när skidsäsongen är över och nya snickarprojekt står på tur. Tack för visat intresse iaf. och låt mig bli upplyst i April/Maj
Jag kommer ha mindre än 1m cc under och anser att råsponten kommer hålla. Börjar det bukta ner får jag väl förstärka i efterhand underifrån.
Men tycker knappt ämnet är avklarat. Att bara säga att 1.2m, kanske tom. mer, kommer hålla utan belägg är inte rätt. Jag ställde frågan som en allmän fråga utan några specifika värden och skulle egentligen velat ha ett svar därefter, kanske en allmän formel eller tabel med parametrarna: cc, last, takvinkel och tjocklek.
Det skiljer ju säkert en faktor på minst 5-10 i påfrestning på råsponten mellan ett
45-gradigt plåttak på vindstilla läge i skåne och
platt torvtak uppe i snözon 4.5
Någonstans går ju gränsen för vad råsponten klarar och var går gränsen när det är ok att gå ner till 17mm? Tror inte för 5 öre att varje snickare har detta korrekt klart för sig i ryggmärgen då det är ett par parametrar som måste tas hänsyn till .
Dessutom har byggmax (o kanske flera) gått ned från 22mm till 20mm, är det ändå ok i alla fall?
Sen kan jag se en stor vinst i att utgå från att råsponten håller för det värsta taket i sverige så man kan köra med det och kunna hålla sig till 1.2m för att passa med isolering och skivor utan att tänka på det. Men det innebär ju också att många tak är grovt överdimensionerade och det väcker också frågorna i mig: vem har kommit fram till detta? hur kom man fram till det? var tar man del av det? (har inte läst igenom allt på träguiden, ska göra det)
Har också insett att mina frågor troligtvis inte kommer besvaras i denna tråd, så jag lämnar den och läser den när skidsäsongen är över och nya snickarprojekt står på tur. Tack för visat intresse iaf. och låt mig bli upplyst i April/Maj
Det är helt klart intressanta tankar du har.
Men lite smått ologiskt så försöker du kasta dig mellan att önska tumregler och sen hur man räknar.
Det är ju helt olika saker, och tumregeln har vi redan redovisat, så då återstår det att räkna på det mödosamma sättet, om du vill veta/kunna mer.
Ta dessa materialdata:
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1105&contextPage=4962
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1099&contextPage=4962
Och så ansätter du en lämplig säkerhetsfaktor, med tanke på att det inte är perfekt trä (råspont är faktiskt generellt av ganska dålig kvalla) på typ 2-3 något.
Sen är det bara att räkna med utbredd last, nedböjning och brottgräns.
Du får återkomma med resultaten sen.
Men lite smått ologiskt så försöker du kasta dig mellan att önska tumregler och sen hur man räknar.
Det är ju helt olika saker, och tumregeln har vi redan redovisat, så då återstår det att räkna på det mödosamma sättet, om du vill veta/kunna mer.
Om du nu redan har en ingenjörsutbildning så är det kanske inte så svårt.Nissepisse skrev:
Ta dessa materialdata:
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1105&contextPage=4962
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1099&contextPage=4962
Och så ansätter du en lämplig säkerhetsfaktor, med tanke på att det inte är perfekt trä (råspont är faktiskt generellt av ganska dålig kvalla) på typ 2-3 något.
Sen är det bara att räkna med utbredd last, nedböjning och brottgräns.
Du får återkomma med resultaten sen.
Mikael_L, rensa gärna dina meddelanden, jag har försökt skicka till dig men
inboxen är full....
inboxen är full....
Tycker du tänker lite bakfram. Taket kommer alltid vara belastat eftersom det är jordtak som med stor sannolikhet kommer vara fuktig och tung. Så varför inte minska avståndet till 1 m eller rent av 60 cc och grannare dimensionering.
Du spar minimalt med pengar på resonemanget att öka avståndet mellan takbjälkarna men ökar istället risken för häng på råsponten. Att sedan försöka eftermontera ev bjälkar blir ju jätte krångligt och tidsödande som äter upp förtjänsten. Tänk tvärsom istället.
Du spar minimalt med pengar på resonemanget att öka avståndet mellan takbjälkarna men ökar istället risken för häng på råsponten. Att sedan försöka eftermontera ev bjälkar blir ju jätte krångligt och tidsödande som äter upp förtjänsten. Tänk tvärsom istället.