Mats, den där studien var ju fenomenalt intressant. Jag är rent generellt djupt imponerad över att du hade den men ännu mer så då dokumentet är från 1927... Av rent intresse, hur hittade du den här?

För att nu försöka applicera de nyvunna kunskaperna på min situation har jag bifogat två bilder till nedan på inbyggnaden med 25mm-skiva i toppen. De bakomliggande radiatorerna utgör kompletterande värmekällor i mitt matrum. Utrymmet värms annars primärt med golvvärme. Då det sitter 10 st fönster på 2x1m ovanför fönsterbrädan skulle det dock vara fint att vintertid få lite bättre skjuts från elementen.

Som ni förhoppningsvis ser från bilderna är konstruktionen i praktiken en stor och ganska stängd låda (i vilken det blir väldigt varmt och skönt). Jag observerar två saker:

1. Arean av befintliga inloppsöppningar vid golvet överstiger ganska markant arean av befintliga utloppsöppningar i fönsterbrädan.

2. De befintliga utloppsöppningarna är i praktiken positionerade över radiatorernas bakkant. Med referens till Mats resonemang om kallras bakom klassiska fönsterbrädor av marmor borde detta ge en risk för att de befintliga utloppsöppningarna tar in mer kalluft än de släpper ut varmluft.

Med referens till studien borde det ge god effekt att öka arean av utloppsöppningar på ovansidan. Man kan väl här tänka sig en kombination av att dels öka bredden på befintliga öppningar något och att dels ta upp en öppning till ovanför radiatorernas framsida. Det känns som att detta borde ge betydligt bättre skjuts på cirkulationen. Eftersom den här toppen "bara" är 25mm borde det väl gå att göra med de där fantastiska fräsarna ni förespråkar...?

Vad tror ni?

image-2.jpeg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

image-3.jpeg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
C
Kom på att vi lever i 2000-talet och det där borde vara rätt enkelt att simulera i ett liter mer sofistikerat program för flödesdynamik-analys. Min far använder SolidWorks men jag misstänker att flödesanalysen är en svindyr tilläggsmodul... :( Skall fråga.
 
Herr Hysteres skrev:
...Av rent intresse, hur hittade du den här?...
Utrymmet värms annars primärt med golvvärme. Då det sitter 10 st fönster på 2x1m ovanför fönsterbrädan skulle det dock vara fint att vintertid få lite bättre skjuts från elementen.Som ni förhoppningsvis ser från bilderna är konstruktionen i praktiken en stor och ganska stängd låda (i vilken det blir väldigt varmt och skönt)....
Med referens till studien borde det ge god effekt att öka arean av utloppsöppningar på ovansidan. Man kan väl här tänka sig en kombination av att dels öka bredden på befintliga öppningar något och att dels ta upp en öppning till ovanför radiatorernas framsida. Det känns som att detta borde ge betydligt bättre skjuts på cirkulationen. Eftersom den här toppen "bara" är 25mm borde det väl gå att göra med de där fantastiska fräsarna ni förespråkar...?
Allt finns på google, det är där jag hittade dokumentet en gång i tiden. Jag bytte en gång i tiden ut mina radiatorer i huset, och letade mycket efter underlag för att förstå vad jag behövde. Det blev lyckat.

Att lådorna är varma och sköna tyder ju på att du kan få ut mer värme i rummet med någon åtgärd. Att förlänga "skårorna" och göra fler låter som enklaste åtgärd. Du skall kanske också fundera på om du kan göra luftintagen nedtill större med (Generellt borde deras yta per radiator vara ungefär som radiatorns bredd*längd plus en marginal, säg ytterligare 5-10 cm gånger raditorns längd.

En fräs med notfräs är perfekt för att göra spåren upptill. Du kommer inte närmre fönstret än basplattan tillåter, men det ser ut som om du bör ha plats till både fler och längre spår innan plattan tar emot.

Tror inte du skall oroa dig för att du tar emot kalluft, fokusera på att få varmluften att lättare strömma uppåt.

--- Mats ---
 
cpalm skrev:
Kom på att vi lever i 2000-talet och det där borde vara rätt enkelt att simulera i ett liter mer sofistikerat program för flödesdynamik-analys. Min far använder SolidWorks men jag misstänker att flödesanalysen är en svindyr tilläggsmodul... :( Skall fråga.
Både solidworks och ansys har sådana moduler. De har kommit starkt på senare år när datorkraften ökat tillräckligt för deras kapacitetsbehov.

--- Mats ---
 
M Mats Bengtsson skrev:
Har ingen bra referens, men ja, elementskydden förstör mycket av uppvärmingen (minimimått på vattenvärmda element ger en indikation av behovet). Gamla fönsterbrädor är som bäst när de är helt täta (klassiskt marmor men det viktiga är att de tål fukt) och sitter en bit från fönstret. Man placerar elementen under fönstret just för att fönstret ger ett kallras. Med en fönsterbräda som sitter lite grand ifrån fönstret, får man ett perfekt kallras direkt längs väggen ner till elementet (där kall luft värms upp). Detta skapar en rörelse i luften i rummet.

Den varma luften från elementet stiger uppåt, och med en fönsterbräda som är tät och har kallras på fönstersidan tvingas den ut mor rummet, och upp längs fönsterbrädans "rumssida". Det är som ett element med två fläktar med var sin riktning. Luften cirkulerar neråt längs fönstret och in till elementet. Luften rörs sig uppåt innanför fönsterbrädan. Den kalla luften hålls längs ytterväggen, och den varma luften cirkulerar inne i rummet.

Med ett elementskydd får man mer stillastående luft. Med en tät fönsterbräda ovanför hamnar kallraset "på fel sida av elementet"

--- Mats ---
Har konstigt nog sällan sett att fönsterbrädan lämnar ett sånt utrymme. Dom sitter oftast tätt intill karmen. Utfräsningar och ventilerande fönsterbrädor känns vanligare. Min frågan är om effekten blir bättre? Rummet blir varmt utan men det tar längre tid. Med kallraset så borde även nerkylningen av elementen blir högre och det i sin tur ökar förbrukningen. Man hindrar visserligen värmeöverföringen i väggen som i sin tur kan läcka ut. Men även den har väl effekt då den värmer upp den närliggande väggyta? Elementreflektor finns en lång tråd om som förnekar dess effekt. Jag säger inte att det är fel med kallras utan bara om den totalt sett är positiv för både effekt och ekonomi.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.