God afton

Jag har ett gäng fönsterbrädor med elementskydd under i huset. Två exempel visas i bifogade bilder nedan. Det (i mina ögon) snygga utseendet kommer till priset av att elementskydden reducerar luftcirkulationen runt radiatorerna. Detta är en aning opraktiskt på vintern då jag inte får ut full effekt av elementen och jag vill nu därför såga upp nya/ytterligare ventilationsspringor i fönsterbrädorna. Fönsterbrädorna är av två olika tjocklekar: 25mm (t ex bilden på ett hörn nedan) och 57mm (t ex bilden på enskilt fönster).

Mina två frågor är nu: Vad behöver jag för verktyg för detta och hur gör jag för att få det snyggt?

Min tanke har hittills varit att borra hål av rätt diameter i ändarna av den tilltänkta ventilationsspringan, köpa en billig sänksåg och använda denna med skena för att lägga kantsnitten mellan hålen. Det borde funka på brädan med 25mm tjocklek men skall jag kunna göra samma sak på den tjocka brädan (57mm) ser det ut som att jag behöver en värsting-Festool-såg med skena för 7000 kr eller något sådant. Då funkar inte det här rent ekonomiskt för mig eftersom jag inte har så många andra användningar för en sänksåg.

Jag antar att en annan variant är att hyra eller köpa en 55mm sänksåg, göra som ovan och sedan använda en sticksåg för att nypa bort de ca 5mm trä som blir kvar i botten på snittet. Det borde funka bra nog eftersom eventuella ojämnheter i botten av springan inte kommer vara synliga.

Vad är er syn på detta? Hur skall jag göra, vilka verktyg skall jag använda och skall jag hyra eller köpa?


image.jpeg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
image-1.jpeg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Herr Hysteres skrev:
God afton

Jag har ett gäng fönsterbrädor med elementskydd under i huset. Två exempel visas i bifogade bilder nedan. Det (i mina ögon) snygga utseendet kommer till priset av att elementskydden reducerar luftcirkulationen runt radiatorerna. Detta är en aning opraktiskt på vintern då jag inte får ut full effekt av elementen och jag vill nu därför såga upp nya/ytterligare ventilationsspringor i fönsterbrädorna. Fönsterbrädorna är av två olika tjocklekar: 25mm (t ex bilden på ett hörn nedan) och 57mm (t ex bilden på enskilt fönster).

Mina två frågor är nu: Vad behöver jag för verktyg för detta och hur gör jag för att få det snyggt?

Min tanke har hittills varit att borra hål av rätt diameter i ändarna av den tilltänkta ventilationsspringan, köpa en billig sänksåg och använda denna med skena för att lägga kantsnitten mellan hålen. Det borde funka på brädan med 25mm tjocklek men skall jag kunna göra samma sak på den tjocka brädan (57mm) ser det ut som att jag behöver en värsting-Festool-såg med skena för 7000 kr eller något sådant. Då funkar inte det här rent ekonomiskt för mig eftersom jag inte har så många andra användningar för en sänksåg.

Jag antar att en annan variant är att hyra eller köpa en 55mm sänksåg, göra som ovan och sedan använda en sticksåg för att nypa bort de ca 5mm trä som blir kvar i botten på snittet. Det borde funka bra nog eftersom eventuella ojämnheter i botten av springan inte kommer vara synliga.

Vad är er syn på detta? Hur skall jag göra, vilka verktyg skall jag använda och skall jag hyra eller köpa?


[bild] [bild]
Själv hade jag nog fräst. Möjligen att jag spårat med sänksågen först då jag har en tillgänglig. Lämpligt att ha ett kopierstål med överliggande kullager.
 
Jag skulle nog satsat på att fräsa upp spåren istället. Skaffa en handöverfräs som du sen kör antingen på en skena eller längs en rak kant. En variant är att göra en mall i mdf eller något snarlikt som du sedan kan tvinga fast på fönsterbrädan. Då kan du bygga in stopp så alla spåren blir lika breda.
 
Tack Matte

Jag är okunnig på frässidan (men skulle gärna prova för att lära mig). Jag antar att du skulle använda en handöverfräs? Vad är ett kopierstål?

Edit:

Tack pyro, det besvarade min första fråga till Matte
 
Herr Hysteres skrev:
Tack Matte

Jag är okunnig på frässidan (men skulle gärna prova för att lära mig). Jag antar att du skulle använda en handöverfräs? Vad är ett kopierstål?
Ett kopierstål är ett frässtål med ett kullager (antingen längst upp eller längst ner) som man kan använda för att följa kanten på en mall. Kullagret följer mallen medans frässtålet skär i arbetsstycket. En fräs är ett väldigt användbart verktyg som verkligen kan rekommenderas. Lite av karaktären att när man väl har en förstår man inte hur man någonsin klarat sig utan.
 
Det här öppnar ju oanade möjligheter. Ett nytt verktyg! :D

Klarar sig en amatör som jag med en vanlig grön Bosch eller liknande för detta jobb eller är den för klen för 57mm-brädorna? (Jag kan som sagt inte ett jota om fräsning så jag vet inte vari begränsningarna ligger).
 
Herr Hysteres skrev:
Det här öppnar ju oanade möjligheter. Ett nytt verktyg! :D

Klarar sig en amatör som jag med en vanlig grön Bosch eller liknande för detta jobb eller är den för klen för 57mm-brädorna? (Jag kan som sagt inte ett jota om fräsning så jag vet inte vari begränsningarna ligger).
Har inte superkoll på boschs utbud, nen är man orolig för att fräsen inte orkar med löser man det bäst genom att köra i flera etapper. Gör en mall, sänk fräsen till en del av det önskade djupet, fräs en gång. Sätt tillbaks fräsen till utgångsläget, sänk den en bit till och kör igen. Repetera tills du är igenom. En tummregel brukar vara att inte fräsa djupare än frässtålet är brett i en körning. Har man en klen fräs så ska man kanske köra ännu mindre.
Det man generellt riskerar med en billigare fräs är dels att lagerna inte är helt hundra så frässtålet inte rör sig jämt. Tror dock inte att det bör vara något större problem på en grön Bosch. Det är nog snarare meec och biltema man ska hålla koll på detta. En annan sak man tappar på det billigare fräsarna är utbud av tillbehör. Även om det inte är något man tänker på så är det ett verktyg man kan använda på många olika sätt och därmed vill ha lite olika tillbehör. I ditt fall skulle jag tro att kopierringar kan vara intressant. De fungerar snarlikt som kopierstålen, men man fäster dem i fräsens bottenplatta istället. På så sätt behöver man inte vara beroende av att kullagret på stålet hamnar på rätt höjd utan man kan höja och sänka stålet oberoende av kopiermekanismen. Ett måste om man ska kunna köra i flera etapper. Andra tillbehör som kan vara intressanta är olika spännhylsor för att kunna montera olika diameter på frässkaften. I Sverige är 8mm axel vanligast, men även 6mm förekommer. Vill man köpa från Storbritannien eller usa är det 1/4 tum eller 1/2 tum som gäller. Jag har till min fräs hylsor för både 6mm, 6.25mm och 8mm. Min fräs är en ganska lien modell på 1000w och tar inte större diametrar än så. Andra tillbehör man kanske vill ha på sikt är adapter för att köra på skena eller monteta i bord. Så det här är definitivt något man iaf ska fundera på innan man slår till.
Men skulle du köpa "fel" och sakna utbyggnadsmöjligheter i framtiden så behöver du inte vara orolig. Du kommer på sikt ändå, som många här på forumet kan vittna om, behöva fler fräsar. En är helt enkelt inte tillräckligt. ;-)
 
Herr Hysteres skrev:
Det här öppnar ju oanade möjligheter. Ett nytt verktyg! :DKlarar sig en amatör som jag med en vanlig grön Bosch eller liknande för detta jobb eller är den för klen för 57mm-brädorna? (Jag kan som sagt inte ett jota om fräsning så jag vet inte vari begränsningarna ligger).
Det jag skulle oroa mig mest för är stålet som behövs för att fräsa 57 mm djupt. det är mycket. Det krävs ett långt skaft. Har du en mall under för att fräsen skall gå rakt, skall det vara ännu längre. Jag har gjort det med ett 8 mm skaft, som lossnade och for iväg. Jag skulle inte tro du klarar dig under 100 mm långt frässtål. Då skall du satsa på en fräs som klarar 12 mm skaft. Därmed är du uppe i de större fräsarna.
Nästa svårighet är hörnen. Din fräs har en viss storlek på bottenplattan, och du kommer inte närmre hörnen än vad den medger. Sedan är det ett avstrånd från fräsplattans kant till den punkt där ditt frässtål sitter. Så börja med att titta på hur långt från hörnen du kommer med frässtålet om det sitter i en fräs. Om det är för lång för vad du vill, måste du ta en annan lösning än att fräsa.--- Mats ---
 
C
Snygga elementskydd! Lite nyfiken på hur elementskyddet påverkar uppvärmningen då jag är sugen på liknande skydd och det i övrigt ser nästan likadant ut här. Fönsterbrädan är ju en del av den ursprungliga konstruktionen (eller är den breddad i ditt fall?) så ursprungstanken är ju att varmluften cirkulerar runt kanten på denna, och det är ju onekligen en beprövad konstruktion. Blir verkligen luftcirkulationen så mycket sämre av skyddet?

Själv hade jag satsat på att bredda den övre slitsen i skyddet. Inte så snyggt eller praktiskt med hål i fönsterbrädan.
 
cpalm skrev:
Snygga elementskydd! Lite nyfiken på hur elementskyddet påverkar uppvärmningen då jag är sugen på liknande skydd och det i övrigt ser nästan likadant ut här.
Har ingen bra referens, men ja, elementskydden förstör mycket av uppvärmingen (minimimått på vattenvärmda element ger en indikation av behovet). Gamla fönsterbrädor är som bäst när de är helt täta (klassiskt marmor men det viktiga är att de tål fukt) och sitter en bit från fönstret. Man placerar elementen under fönstret just för att fönstret ger ett kallras. Med en fönsterbräda som sitter lite grand ifrån fönstret, får man ett perfekt kallras direkt längs väggen ner till elementet (där kall luft värms upp). Detta skapar en rörelse i luften i rummet.

Den varma luften från elementet stiger uppåt, och med en fönsterbräda som är tät och har kallras på fönstersidan tvingas den ut mor rummet, och upp längs fönsterbrädans "rumssida". Det är som ett element med två fläktar med var sin riktning. Luften cirkulerar neråt längs fönstret och in till elementet. Luften rörs sig uppåt innanför fönsterbrädan. Den kalla luften hålls längs ytterväggen, och den varma luften cirkulerar inne i rummet.

Med ett elementskydd får man mer stillastående luft. Med en tät fönsterbräda ovanför hamnar kallraset "på fel sida av elementet"

--- Mats ---
 
Fördelen med ett kopierstål är att du kan köra efter en mall som exakt motsvarar hålet. Med kopiering måste man kompensera mallen. Dessutom kommer man djupare då man kan köra med det urfrästa hålet som styrning mot kullagret och däremot plocka bort mallen efter ett tag.
 
C
Mats Bengtsson skrev:
Gamla fönsterbrädor är som bäst när de är helt täta (klassiskt marmor men det viktiga är att de tål fukt) och sitter en bit från fönstret. Man placerar elementen under fönstret just för att fönstret ger ett kallras. Med en fönsterbräda som sitter lite grand ifrån fönstret, får man ett perfekt kallras direkt längs väggen ner till elementet (där kall luft värms upp). Detta skapar en rörelse i luften i rummet.
Jo, så långt tror jag att jag är med. Men låt oss utgå från att fönsterbrädan ser ut som på TS nedre bild. Den konstruktionen tillåter inte kall luft från fönstret att komma in bakom elementet.

Jag kan se att elementskyddet minskar effekten på två sätt. Dels reflekterar skyddet en del av strålningsvärmen tillbaka mot radiatorn och dels hindrar förstås skyddet konvektionen i någon mån. Vad jag är nyfiken på är ungefär hur mycket effekt som går förlorad och hur stora uttagen i skyddets över- och underkant bör vara för att minimera effektförlusten? Har någon provat att mäta radiatorns returtemperatur med vs. utan skydd t.ex.?
 
cpalm skrev:
...Dels reflekterar skyddet en del av strålningsvärmen tillbaka mot radiatorn och dels hindrar förstås skyddet konvektionen i någon mån. Vad jag är nyfiken på är ungefär hur mycket effekt som går förlorad och hur stora uttagen i skyddets över- och underkant bör vara för att minimera effektförlusten? Har någon provat att mäta radiatorns returtemperatur med vs. utan skydd t.ex.?
Det är inte så lätt att få tag på lättlästa sådana mätningar, bland annat för att de som finns visar att "köperversionerna" tar runt 15% effektförlust, och det är ju inte så kul i reklam. Men också för att så otroligt mycket spelar in, inklusive hålens utformning, inte bara yta. Det sämsta man kan ha är långa smala öppningar (jag har gjort mitt elementskydd med metallgaller istället för att fräsa långa spår). Termostaten får absolut inte sitta så den påverkas av elementskyddet.

Problemet över ett enstaka element är en sak, men problemet om man har det över alla element blir större (om luftrörelsen är kass på ett men inte alla har man bättre luftrörelse än om alla är kass). Även om man har öppningar, så är placeringen av öppningarna viktiga, har man stängt toppen är det bättre att ha "mitten framtill" på elementet stängd än öppen, så man skapar en tvingad rörelse. Ju närmre toppen sitter till elementet, ju sämre är det, ju bredare den är, ju sämre är det. Med en smal stängd topp nära elemented kan man förlora 50% av effektiviteten även med en delvis öppen front. I det här fallet startar vi med en bred topp och en rätt stängd front, så det bör vara värre än 50% i utgångspunkt. Under 20% förlust kommer du inte ens om fronten tas bort, så länge toppen är stängd.

Bifogar en universitetsstudie. Den visar framförallt hur stort spannet är beroende på bredd, höjd, vad som är öppet, hur det är öppnat, ...

--- Mats ---
 
  • Gilla
Herr Hysteres och 1 till
  • Laddar…
C
Mycket intressant läsning. Tackar!
Särskilt intressant att notera hur "mitten framtill" påverkar. Där verkar ju t.ex. den typ av skydd som avhandlas här tvärtom utgå från att ju luftigare desto bättre.
 
Redigerat:
  • Gilla
Havsviken
  • Laddar…
cpalm skrev:
Mycket intressant läsning. Tackar!
Särskilt intressant att notera hur "mitten framtill" påverkar. Där verkar ju t.ex. den typ av skydd som avhandlas här tvärtom utgå från att ju luftigare desto bättre.
Jo, området är intressant och komplext. Skälet till mitten framtill är att få luften att cirkulera genom elementet, istället för att få en stillastående luftmängd bakom elementet under locket (på grund av locket ovanför), med en liten rörlig luftmängd som rör sig på framsidan av elementet.

Om man lyckas öppna locket, så blir nackdelen av en helt öppen front ganska liten, då luften ändå strömmar genom elementet då den inte tvingas ut på slutet.

--- Mats ---
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.