Krypgrund med betongbjälklag
Hej,
Vi har nyligen köpt ett kedjehus byggt -64 med krypgrund: en dryg meter mellan mark och betongbjälklag (ERGE-bjälklag).
Det är väldigt fuktigt nere i grunden med kondens på undersidan av bjälklaget och blött (nästan geggigt) på "marken" senast jag kollade.
Enligt tidigare ägare har det aldrig varit några problem uppe i huset och inget drastiska förändringar har gjorts i huset de senaste åren, men det hade känts bättre att få det torrt...
Min första fråga: Jag tänkte täcka marken med plast för att minska fukten som tränger upp (huset står på lerjord, lera som på vissa ställen går "i dagen"). Behövs grunden ventileras ut/torkas innan, eller är det bara att rulla ut plasten?
Det verkar onödigt att "grunda" med ett kapillärbrytande lager singel eller leca-kulor när det är bjälklag av betong och inte trä - vad säger experterna här på forumet?
Andra frågan gäller ett "följdproblem" (hoppas jag). Det finns ett område på marken som har angrepp av vad som kan antas vara aktinomyceter, strålsvampar. Det luktar dock inget.
Jag antar att man ska göra något åt dem innan man täcker över med plast? Men vad? Gräva upp, gräva ner, förgifta? En del av det angripna området är alldeles intill ena väggen, så det kommer ju inte att bli täckt av plasten i vilket fall.
Det är frestande att bara blunda och hoppas att det försvinner om man lyckas minska fuktigheten "där nere", men då kanske det sprider sig (särskilt under plasten)?
Efter en tur i krypgrunden kan man konstatera att det måste vara väldigt tråkigt att vara mögel, gråsugga eller bakterie.
Hälsningar,
Bo Ko
Vi har nyligen köpt ett kedjehus byggt -64 med krypgrund: en dryg meter mellan mark och betongbjälklag (ERGE-bjälklag).
Det är väldigt fuktigt nere i grunden med kondens på undersidan av bjälklaget och blött (nästan geggigt) på "marken" senast jag kollade.
Enligt tidigare ägare har det aldrig varit några problem uppe i huset och inget drastiska förändringar har gjorts i huset de senaste åren, men det hade känts bättre att få det torrt...
Min första fråga: Jag tänkte täcka marken med plast för att minska fukten som tränger upp (huset står på lerjord, lera som på vissa ställen går "i dagen"). Behövs grunden ventileras ut/torkas innan, eller är det bara att rulla ut plasten?
Det verkar onödigt att "grunda" med ett kapillärbrytande lager singel eller leca-kulor när det är bjälklag av betong och inte trä - vad säger experterna här på forumet?
Andra frågan gäller ett "följdproblem" (hoppas jag). Det finns ett område på marken som har angrepp av vad som kan antas vara aktinomyceter, strålsvampar. Det luktar dock inget.
Jag antar att man ska göra något åt dem innan man täcker över med plast? Men vad? Gräva upp, gräva ner, förgifta? En del av det angripna området är alldeles intill ena väggen, så det kommer ju inte att bli täckt av plasten i vilket fall.
Det är frestande att bara blunda och hoppas att det försvinner om man lyckas minska fuktigheten "där nere", men då kanske det sprider sig (särskilt under plasten)?
Efter en tur i krypgrunden kan man konstatera att det måste vara väldigt tråkigt att vara mögel, gråsugga eller bakterie.
Hälsningar,
Bo Ko
Normalt får du en torkning på vintern och en återfuktning på sommaren, därför att luften är torrare på vintern och temperaturen i grunden högre än uteluftens på vintern. På sommaren gäller det motsatta. Fuktig varm luft utomhus kyls ner och sätter sig i form av kondens på allt inuti grunden. Med ett kallt isolerat betongbjälklag blir detta rena vattenmaskinen.
Jag hade en sommarstuga, där vi alldeles för sent upptäckte problemen. Vi misstänkte tidigt fuktproblem, och tog upp golvet i april. Allt var snustorrt. Inte minsta fukt. Så vi trodde allt var OK. För säkerhets skull lade vi ändå plast mot marken, och trodde detta skulle räcka. Trodde problemet var löst!
Många år senare grävde jag ur grunden i juli. Då kunde jag konstatera att trots plasten, så hängde stora vattendroppar på allt trä under delar av grunden (turligt nog hade golvåsarna klarat sig då de varit inklädda, och vintertorkningen hindrat att de angripits. men allt annat var nu genomruttet).
Fuktbildningen orsakades via temperaturskillnader enligt ovan. Plasten på marken betydde ingenting, då merparten av fukten kom via luftens kondens. (Plasten på marken gjorde marken under plasten torrare, men inget annat. Plasten var inte perforerad, så vi hade små "sjöar" ovanpå den, där luftens kondens ansamlat sig).
Själv löste jag problemet genom att isolera mark och väggar i grunden och göra allt till en varmgrund, täta all ventilation till uteluften och med nya stora ventilationsgaller till inomhusluften i stället. Merparten isolering i golvbjälklaget togs också bort. På så sätt är luften i grunden lika varm och torr som inomhus, och (oftast) varmare än utomhusluften.
Lösningen i Ditt fall skulle kunna vara limma fast plast under betongbjälklaget för att hindra luftens fukt vandra den vägen, OM DET INTE FINNS EN FUKTSPÄRR ovanpå betongen i golvet. Allt annat verkar för mig overkill.
Vad som finns på marken skulle jag inte bry mig om, om jag har ett tätt betongbjälklag (annat än rensa bort all ev bråte och matjordsrester).
Jag hade en sommarstuga, där vi alldeles för sent upptäckte problemen. Vi misstänkte tidigt fuktproblem, och tog upp golvet i april. Allt var snustorrt. Inte minsta fukt. Så vi trodde allt var OK. För säkerhets skull lade vi ändå plast mot marken, och trodde detta skulle räcka. Trodde problemet var löst!
Många år senare grävde jag ur grunden i juli. Då kunde jag konstatera att trots plasten, så hängde stora vattendroppar på allt trä under delar av grunden (turligt nog hade golvåsarna klarat sig då de varit inklädda, och vintertorkningen hindrat att de angripits. men allt annat var nu genomruttet).
Fuktbildningen orsakades via temperaturskillnader enligt ovan. Plasten på marken betydde ingenting, då merparten av fukten kom via luftens kondens. (Plasten på marken gjorde marken under plasten torrare, men inget annat. Plasten var inte perforerad, så vi hade små "sjöar" ovanpå den, där luftens kondens ansamlat sig).
Själv löste jag problemet genom att isolera mark och väggar i grunden och göra allt till en varmgrund, täta all ventilation till uteluften och med nya stora ventilationsgaller till inomhusluften i stället. Merparten isolering i golvbjälklaget togs också bort. På så sätt är luften i grunden lika varm och torr som inomhus, och (oftast) varmare än utomhusluften.
Lösningen i Ditt fall skulle kunna vara limma fast plast under betongbjälklaget för att hindra luftens fukt vandra den vägen, OM DET INTE FINNS EN FUKTSPÄRR ovanpå betongen i golvet. Allt annat verkar för mig overkill.
Vad som finns på marken skulle jag inte bry mig om, om jag har ett tätt betongbjälklag (annat än rensa bort all ev bråte och matjordsrester).
Hej,
Jag förmodar att jag kröp i grunden vid det "värsta" tillfället under året, dvs när där finns som mest kondenserad fukt: efter sommaren temperaturen börjat avta (nu i dagarna har ungefär hälften av löven fallit från träden här nere). Men det verkar ändå lite för blött, som sagt.
Så om inga andra kloka förslag kommer in, så rullar jag ut plast på marken. Mot slutet av vintern borde vara den bästa tidpunkten, om jag förstår LennartL:s resonemang rätt?
Angående sjöar ovanpå plasten - jag förmodar att det är lönt att se till att underlaget är doserat ut mot kanterna, så att vattnet som hamnar där rinner av (och att kanske ta en sväng ner till krypgrunden oftare än "många år senare"... ;-)
Och med tanke på lerjorden så är det väl inte helt otroligt att en hel del fukt kommer därifrån snarare än från uteluften?
LennartL:
> Lösningen i Ditt fall skulle kunna vara limma fast plast
> under betongbjälklaget för att hindra luftens fukt
> vandra den vägen, OM DET INTE FINNS EN FUKTSPÄRR
> ovanpå betongen i golvet."
Ja, det är just vad vi inte vet... det har inte gått att få fram någon konstruktionsritning... Det kan mycket väl finnas en fuktspärr mellan betong och mineralull/golvreglar, men vi vet inte. Och att "låsa in" bjälklaget mellan två fuktspärrar...? Njae.
Vårt betongbjälklag är av fabrikat ERGE (tillverkades någonstans i Skåne?) En relevant illustration:
Hämtad från http://www.eclipse.se/hosting/barab/kundbrev/kundbrev20.asp
Däremot, sirbo, har jag dålig koll på tillverkare i Stockholmstrakten idag. Men håll mig/oss gärna uppdaterade!
Planen just nu:
Kommentarer?
Bo Ko
Jag förmodar att jag kröp i grunden vid det "värsta" tillfället under året, dvs när där finns som mest kondenserad fukt: efter sommaren temperaturen börjat avta (nu i dagarna har ungefär hälften av löven fallit från träden här nere). Men det verkar ändå lite för blött, som sagt.
Så om inga andra kloka förslag kommer in, så rullar jag ut plast på marken. Mot slutet av vintern borde vara den bästa tidpunkten, om jag förstår LennartL:s resonemang rätt?
Angående sjöar ovanpå plasten - jag förmodar att det är lönt att se till att underlaget är doserat ut mot kanterna, så att vattnet som hamnar där rinner av (och att kanske ta en sväng ner till krypgrunden oftare än "många år senare"... ;-)
Och med tanke på lerjorden så är det väl inte helt otroligt att en hel del fukt kommer därifrån snarare än från uteluften?
LennartL:
> Lösningen i Ditt fall skulle kunna vara limma fast plast
> under betongbjälklaget för att hindra luftens fukt
> vandra den vägen, OM DET INTE FINNS EN FUKTSPÄRR
> ovanpå betongen i golvet."
Ja, det är just vad vi inte vet... det har inte gått att få fram någon konstruktionsritning... Det kan mycket väl finnas en fuktspärr mellan betong och mineralull/golvreglar, men vi vet inte. Och att "låsa in" bjälklaget mellan två fuktspärrar...? Njae.
Vårt betongbjälklag är av fabrikat ERGE (tillverkades någonstans i Skåne?) En relevant illustration:
Hämtad från http://www.eclipse.se/hosting/barab/kundbrev/kundbrev20.asp
Däremot, sirbo, har jag dålig koll på tillverkare i Stockholmstrakten idag. Men håll mig/oss gärna uppdaterade!
Planen just nu:
- rensa befintliga ventiler (som kan vara för små?)
- röja ut onödigt skräp
- dosera marken så att den sluttar mot väggarna (eller i varje fall undvika gropar)
- spraya Mögel-fri på angripna områden (5l plus tryckspruta, ca 700 kr)
- rulla ut plast (två rullar à 259 kr på ByggMax)
- köpa en termo/hygrometer för varje "rum" i grunden (två stycken à 129 kr på Clas Ohlson)
- kolla status en gång i kvartalet (och naturligtvis rapportera till de intresserade...
Kommentarer?
Bo Ko
Rensar du ventilerna, ökar du förmodligen bara "vattenmaskinens" kapacitet. Vi utökade ventilerna och det var absolut fel åtgård visade det sig.
I stället bör man försöka minska den luftmängd som cirkulerar mot betongen på något sätt (plast?). Fukten kommer troligen inte från marken (beror dock på markförhållanden- stark sluttning - grundvattennivå?) och plast på marken skadar givetvis aldrig. Däremot kan marken fungera som ett jättestort kylelement sommartid, så att isolera mot marken för att minska denna kylverkan kan minska "vattenmaskinens" kapacitet (men det kallar jag overkill i ditt fall).
Du verkar ändå ha koll på vad som sker inget akut problem, vad jag förstår. Har huset inte fått skador under alla tidigare år, borde inget inträffa tycker jag.
I stället bör man försöka minska den luftmängd som cirkulerar mot betongen på något sätt (plast?). Fukten kommer troligen inte från marken (beror dock på markförhållanden- stark sluttning - grundvattennivå?) och plast på marken skadar givetvis aldrig. Däremot kan marken fungera som ett jättestort kylelement sommartid, så att isolera mot marken för att minska denna kylverkan kan minska "vattenmaskinens" kapacitet (men det kallar jag overkill i ditt fall).
Du verkar ändå ha koll på vad som sker inget akut problem, vad jag förstår. Har huset inte fått skador under alla tidigare år, borde inget inträffa tycker jag.
fooney:
> [...]isolerar man marken i en krypgrund så kan tjälen gå längre ned
> i marken och orska otrevliga sättningsskador ....
Hm, jaså? Men inte om man bara tätar med plast - väl? Det stoppar fukten, men torde väl knappast ge några temperaturskillnader.
(I vilket fall så är jag i mitt fall inte så orolig för tjälsättningar här nere på Lundaslätten.)
Dock - ska jag försöka torka ut krypgrunden innan tätskiktet läggs på? Jag ser i så fall framför mig att hyra in en avfuktare som får gå ett par dygn, eller är det bara slöseri med pengar (vilket jag tror just nu)?
> [...]isolerar man marken i en krypgrund så kan tjälen gå längre ned
> i marken och orska otrevliga sättningsskador ....
Hm, jaså? Men inte om man bara tätar med plast - väl? Det stoppar fukten, men torde väl knappast ge några temperaturskillnader.
(I vilket fall så är jag i mitt fall inte så orolig för tjälsättningar här nere på Lundaslätten.)
Dock - ska jag försöka torka ut krypgrunden innan tätskiktet läggs på? Jag ser i så fall framför mig att hyra in en avfuktare som får gå ett par dygn, eller är det bara slöseri med pengar (vilket jag tror just nu)?
Hej,
En kort uppdatering av vad som hänt med den fuktiga krypgrunden!
Jag ställde ner en billig avfuktare (1.500 kr på ett byggvaruhus) som nu har gått i snart en vecka. Jag har under tiden tömt 20 liter vatten.
Luftfuktigheten har legat runt 98%, men verkar nu krypa nedåt 90% (hoppas jag, de två hygrometrarna är inte riktigt överens). Det känns lite, lite torrare än förut - främst på marken.
Jag har tätat ventilerna under tiden avfuktaren går, men har inte lagt ut plast på marken ännu; tänkte låta det minska till runt 80% luftfuktighet innan jag gör det.
Tack för hjälp och input.
Bo Ko
En kort uppdatering av vad som hänt med den fuktiga krypgrunden!
Jag ställde ner en billig avfuktare (1.500 kr på ett byggvaruhus) som nu har gått i snart en vecka. Jag har under tiden tömt 20 liter vatten.
Luftfuktigheten har legat runt 98%, men verkar nu krypa nedåt 90% (hoppas jag, de två hygrometrarna är inte riktigt överens). Det känns lite, lite torrare än förut - främst på marken.
Jag har tätat ventilerna under tiden avfuktaren går, men har inte lagt ut plast på marken ännu; tänkte låta det minska till runt 80% luftfuktighet innan jag gör det.
Tack för hjälp och input.
Bo Ko