Nu förstår jag inte riktigt, du skriver södra sverige, men nämner i nästa andetag stockholm, det är stor skillnad på södra norrland och södra sverige. Men bäst av allt är Västkusten, även kallad Bästkusten. Här har man gångavstånd till natur, hav, bra fiske, fina skogspromenader, nära till centrum där det finns långt mer än man nånsin behöver och så fort man köpt ett hus är det värt 100' mer än när man köpte det.Stafrin skrev:
Nu tog jag Stockholm som ett exempel eftersom jag bott där och priserna är ofta helt galnathomasx skrev:Nu förstår jag inte riktigt, du skriver södra sverige, men nämner i nästa andetag stockholm, det är stor skillnad på södra norrland och södra sverige. Men bäst av allt är Västkusten, även kallad Bästkusten. Här har man gångavstånd till natur, hav, bra fiske, fina skogspromenader, nära till centrum där det finns långt mer än man nånsin behöver och så fort man köpt ett hus är det värt 100' mer än när man köpte det.
En sak som jag funderat på lite, som faktiskt har med denna tråd att göra är:
Om man tänker sig en rejält kraschad fastighetsmarknad framöver. Tänk 1991 gånger två, eller kanske t.o.m 1991 * 10 ... :eek:
Kommer verkligen dom med högt belånade fastigheter/bostadsrätter drabbas värre än dom med obelånade?
Jag ser det inte som helt självklart att det är bättre att vara utan lån vid en riktig jättekrasch.
Vid en mindre sättning i marknaden är det säkert bättre att inte ha banken knackades på axeln, men vid en jättekrasch som drabbar nästan alla i Sverige så händer det kanske lite andra saker?
Om man tänker sig en rejält kraschad fastighetsmarknad framöver. Tänk 1991 gånger två, eller kanske t.o.m 1991 * 10 ... :eek:
Kommer verkligen dom med högt belånade fastigheter/bostadsrätter drabbas värre än dom med obelånade?
Jag ser det inte som helt självklart att det är bättre att vara utan lån vid en riktig jättekrasch.
Vid en mindre sättning i marknaden är det säkert bättre att inte ha banken knackades på axeln, men vid en jättekrasch som drabbar nästan alla i Sverige så händer det kanske lite andra saker?
Klimatet är helt perfekt i Övik! Och det jag skrev missuppfattas (mitt eget fel), jag jämför med Stockholm för att jag bott där och priserna är mycket högre, jag är medveten om att Stockholm inte ligger så långt söderutMRK skrev:Jämfört med Ö-vik? Klimatet!
Men hur definierar du "södra Sverige"?
Ja, just det binära tillståndet obelånad (som du använder) är nog ändå något speciellt i en sån situation vill jag hävda. Då kan man obehindrat agera på samma marknad, man slipper helt enkelt inlåsningseffekten (när man väl sväljt stoltheten i att beloppen är helt andra). Skillnaden mellan högt och lågt belånand kan nog däremot bli hårfin vid ett kraftigt prisfall.Mikael_L skrev:
Jag jämför med just året 1992 när mina föräldrar (40-talister som lyckats med att bli lånefria redan då) köpte en lägenhet som skulle vara första lägenheten för oss barn (ärvdes mellan syskonen) och gör två observationer:
1) mina föräldrars köpkraft var vid just detta tillfälle helt absurd, just för att de var lånefria.
2) det var sannolikt en personlig tragedi för säljaren som jag vet inte ens blev lånefri efter försäljningen (men hade inget val då han blivit arbetslös här i Stockholm och fått ett jobb ett jobb i södra Sverige). Vidden av detta fattade inte jag förrän vi hittade en (förvisso oladdad) pistol på en hylla högt upp i en garderob. Helt ärligt, vem _glömmer_ en pistol när man flyttar? Eller var det ändå en (tillräckligt stor) lättnad att hans skuldbörda i alla fall minskades vid försäljningen? Vi tog aldrig reda på hur det låg till utan nyttjade en av polisens amnestier. Jag tänker ibland på detta och känner att det sätter saker i ett perspektiv...
/U
Och vad är då sydsverige enligt dig?Blindnit skrev:
Falsterbonäset?
Österlen ?
Det handlar nog mest om att inte ha lån som blir större än värdet på säkerheten (huset) för då kanske banken knackar på och vill ha extra säkerheter eller att man sänker sin belåning ( amortering) ner till tryggare nivåer.Mikael_L skrev:
Den som har lagt undan pengar har inga problem med detta då det är bara att ta av dem.
Vid en jättekrasch kanske problemet blir så stort att staten får rycka ut med åtgärder. Visst var det så i USA att staten gick in och till viss del stoppade bankernas vräkningar av folk som inte kunde betala sina lån eftersom det blev ett samhällsekonomiskt problem att så många blev utan bostad?
Redigerat av moderator:
Det som är viktigt i sammanhanget är väl hur man klarar av ett personligt ekonomiskt fall, tex om familjens försörjare (en eller två, det är ju lite olika) inte längre har kvar sin inkomst. Många vill till varje pris bo kvar när något händer, särskilt om de har barn, dels betyder det trygghet, dels kan händelserna göra att man inte har kapaciteten att flytta. Då går det inte att ha så höga lån att man inte klarar av att betala räntorna. Visserligen går det ofta att frysa dem en kortare period, men om det som för mina vänner är så att den ena går från sjuksköterskelön (rätt bra lön som vi ju vet, runt 25 000 i månaden) och nattarbete på hotell (runt 30 000 i månaden) till två sjuka, varav den ena som är 40 år aldrig kommer tillbaka i arbete, då går inte banken med på en sådan uppgörelse.
Precis som med bantningsdieter finns det inte ett svar som är rätt för alla, utan det beror på din personliga situation och ekonomi, liksom vart i landet du finns. Tråden fyller ändå en bra funktion eftersom den ventilerar olika sidor av myntet, men det är ingen idé att tjafsa om vem som gör rätt.
Själv kompromissar jag med allt: Vänern är nästan som havet, och skogen är nära, samtidigt som det bara är 10 minuter in till Karlstad, lånet är nästan betalt och pengar finns på banken. Planen är klar, när vi går i pension om 20 år klarar vi oss på det vi får. Vi har räknat ut att vi redan idag klarar oss på en lön, så om pension blir två halva löner går ju det lika bra.
Precis som med bantningsdieter finns det inte ett svar som är rätt för alla, utan det beror på din personliga situation och ekonomi, liksom vart i landet du finns. Tråden fyller ändå en bra funktion eftersom den ventilerar olika sidor av myntet, men det är ingen idé att tjafsa om vem som gör rätt.
Själv kompromissar jag med allt: Vänern är nästan som havet, och skogen är nära, samtidigt som det bara är 10 minuter in till Karlstad, lånet är nästan betalt och pengar finns på banken. Planen är klar, när vi går i pension om 20 år klarar vi oss på det vi får. Vi har räknat ut att vi redan idag klarar oss på en lön, så om pension blir två halva löner går ju det lika bra.