Diffspärr eller ej
Jag vet att denna fråga är enormt uttjatad men det enda man verkar kunna vara säker på är att svaret alltid beror på vilken typ av hus man har och var i huset man eventuellt ska ha spärren.
Så här ser det ut för mig:
Hus byggt 1906
Lågt (100 cm) sovloft finns (åtkomligt via normalt stängd vindslucka). 70 mm isolering finns i snedtaken på loftet som för övrigt är ouppvärmt.
Rummet (21 kvm) som nu inreds avgränsas upptill med 30 cm isolering ovanpå vilken det ligger ett spontat trägolv (dvs loftets).
Rummets väggar kommer att tilläggsioleras. Ytterdelen är fylld med sågspån och den kompletteras med en innerdel med vanlig isolering. Väggarna blir till slut c:a 30 cm tjocka.
Rummet kommer att värmas upp på vintern men temperaturen kommer att variera efter behov. Vissa dagar blir det rumstemperatur men annars kanske 10-15 grader. Från maj till september blir det ingen uppvärmning alls. Kommer vistas där kanske i snitt tre-fyra timmar om dagen.
Frågan är alltså om jag behöver diffspärra mellan rum och loft (innan jag lägger på gipset i taket).
Så här ser det ut för mig:
Hus byggt 1906
Lågt (100 cm) sovloft finns (åtkomligt via normalt stängd vindslucka). 70 mm isolering finns i snedtaken på loftet som för övrigt är ouppvärmt.
Rummet (21 kvm) som nu inreds avgränsas upptill med 30 cm isolering ovanpå vilken det ligger ett spontat trägolv (dvs loftets).
Rummets väggar kommer att tilläggsioleras. Ytterdelen är fylld med sågspån och den kompletteras med en innerdel med vanlig isolering. Väggarna blir till slut c:a 30 cm tjocka.
Rummet kommer att värmas upp på vintern men temperaturen kommer att variera efter behov. Vissa dagar blir det rumstemperatur men annars kanske 10-15 grader. Från maj till september blir det ingen uppvärmning alls. Kommer vistas där kanske i snitt tre-fyra timmar om dagen.
Frågan är alltså om jag behöver diffspärra mellan rum och loft (innan jag lägger på gipset i taket).
Alltså - egentligen är det bästa att ha diffspärr för att hindra fuktig luft att kondensera i isoleringen. Fast om du inte kan sätta diffspärr på hela huset så gör en diffspärr på bara en del av huset mer skada än nytta.
En diffspärr ska vara helt tät - alla sprickor o glipor bidrar till kondens.
En diffspärr ska vara helt tät - alla sprickor o glipor bidrar till kondens.
he he.. nja det är inte alltid lätt att vilja göra rätt.. :-/
Alla är nog överänns om att plast överallt med bra ventelation är bäst. Men har man ett gammalt hus utan plast är det mera tveksamt att plasta.. Dock så är ventelationen ALLTID något man ska tänkta på.. den ska vara bra.. vare sig det är plast eller inte..
i ditt fall tror jag att dom flästa kommer rösta för att du ska skippa plasten.
Det som kan hända om man plastar vissa väggar/tak och inte andra är att det kommer gå extra mycket fukt där plasten inte finns o belasta dom ytorna med extra mycket fukt.. Mao plast kan vara fel.. Dock har man god ventelation så blir det inget problem..
synd att ventelation är dyrt.. (värmen smiter ut).
Sen ska man veta att 10 cm Kutter spån är isolerar lika bra som ca 4 cm Miniralull.. andra sidan kommer med andra ord bli kallare.. där finns det risk för kondens med möggel o annat otrevligt som följd.. efter som fuktig luft kommer att vandra rakt igenom isoleringen..
Dock så är det nog ingen större fara i ditt fel.
Alla är nog överänns om att plast överallt med bra ventelation är bäst. Men har man ett gammalt hus utan plast är det mera tveksamt att plasta.. Dock så är ventelationen ALLTID något man ska tänkta på.. den ska vara bra.. vare sig det är plast eller inte..
i ditt fall tror jag att dom flästa kommer rösta för att du ska skippa plasten.
Det som kan hända om man plastar vissa väggar/tak och inte andra är att det kommer gå extra mycket fukt där plasten inte finns o belasta dom ytorna med extra mycket fukt.. Mao plast kan vara fel.. Dock har man god ventelation så blir det inget problem..
synd att ventelation är dyrt.. (värmen smiter ut).
Sen ska man veta att 10 cm Kutter spån är isolerar lika bra som ca 4 cm Miniralull.. andra sidan kommer med andra ord bli kallare.. där finns det risk för kondens med möggel o annat otrevligt som följd.. efter som fuktig luft kommer att vandra rakt igenom isoleringen..
Dock så är det nog ingen större fara i ditt fel.
tartan skrev:
Jag glömde faktiskt att skriva att det naturligtvis ska vara ventilation.
Jag kan påstå något sådant därför att det är vanlig hederlig fysik att varm luft innehåller mer vatten än kall luft, när den varma luften möter den kalla så blir det kondens - alltså det blir vatten i flytande form. Ingen kan säga att det är fel. Med diffspärr så hålls den fuktiga luften kvar inomhus och ventileras ut med hjälp av ventilation. Utan diffspärr så kondenseras detta vatten inne i väggen. Vem vill ha flytande vatten inne i sin vägg? Detta vatten leder på sikt till fukt o mögelskador.
Frågan blir ju då - Hur kommer det sig att hus som är över 100 år inte har några fukt eller mögelskador trots att de saknar diffspärr. Jo, det kommer sig för att de husen är så dragiga att det blir en automatisk ventialtion av husen - även inne i väggarna. Detta betyder i sin tur att de kostar en mindre förmögenhet att värma - för huset kan inte hålla någon värme. Eller om jag ska vara politiskt korrekt - håller värme sämre än täta hus.
Därför kan jag påstå något sådant.
Men nu var det i just detta fall - inte i alla andra fall.
Som jag skrev: några få timmars vistelse per dag under året i genomsnitt.
Problemet uppstår då den "övre" luften är kallare än den undre och alltså bara då den undre värms upp under årets kalla tid. Från maj till september har vi ofta 30-35 grader varmt på loftet. På natten är det "bara" 25.
Eller vad sägs om en medelväg?
Om man låter bli diffspärren och dubblar utflödesventilerna?
Tar inte den fuktiga luften enklaste vägen?
Och vad exakt är det som bidrar med fukt? Är det inte utandningsluften och övrig avdunstning från kropparna som rör sig i huset?
Som jag skrev: några få timmars vistelse per dag under året i genomsnitt.
Problemet uppstår då den "övre" luften är kallare än den undre och alltså bara då den undre värms upp under årets kalla tid. Från maj till september har vi ofta 30-35 grader varmt på loftet. På natten är det "bara" 25.
Eller vad sägs om en medelväg?
Om man låter bli diffspärren och dubblar utflödesventilerna?
Tar inte den fuktiga luften enklaste vägen?
Och vad exakt är det som bidrar med fukt? Är det inte utandningsluften och övrig avdunstning från kropparna som rör sig i huset?
Fuktproblem uppkommer oftast (säkert 90% av fallen) i samband med vintern. Det är ju då det bildas kondens.. på Sommaren är det ingen större fara.. Fukten följer med den Varma luften (uppåt) & den enklaste vägen givetvis..! Så om du öppnar upp 2 ventiler placerade högt upp så borde du få ner temperaturen innomhus under sommar halvåret... låter ju som en smart idé tycke jag..
Gjärna ställbara så du kan strypa ventelationen när det är vinter och ingen är där, dumt o slösa på värmen då....
Fukten kommer oss människor, djur osv i form av svett, utandning. Men även vid matlagning och diskning, duch/bad:ande.. Om ni inte lagar mat & badar i huset så är risken mycket mycket mycket liten att det skulle uppstå några problem..
Gjärna ställbara så du kan strypa ventelationen när det är vinter och ingen är där, dumt o slösa på värmen då....
Fukten kommer oss människor, djur osv i form av svett, utandning. Men även vid matlagning och diskning, duch/bad:ande.. Om ni inte lagar mat & badar i huset så är risken mycket mycket mycket liten att det skulle uppstå några problem..
Det handlar alltså om en gäststuga på 20 kvm och det blir garanterat aldrig någon matlagning, duschning eller badning där. Det kommer inte ens finnas sådana faciliteter. Det finns indraget kallvatten men säg att man på sin höjd tvättar händerna där två gånger i veckan.