Laminat och cellplast ovanpå breda golvplank på tät grund - vad gör vi?
Vi tillträder snart ett gammalt hus från 1700- eller 1800-talet. På golven på nedervåningen ser det ut som i bilden ovan, åtminstone i köket. Efter att ha hängt en del på det här forumet känns det som en rätt riskabel konstruktion. I ordning ovanifrån har vi alltså, där ett hål har tagits upp under spisen som står mot en yttervägg: laminatgolv - cellplast - masonit - spontade brädor - breda golvplank - lite luft - torr sand.
Den slutliga frågan är så klart vad ska vi göra med golvet? Men för att ge lite mer bakgrund fortsätter jag lite till.
Jag vågar inte vara säker på vilken sorts grundkonstruktion vi har att göra med. Utifrån ser det ut som det som ibland brukar kallas torpargrund (eller kilstensgrund) med stora granitblock. Den är dock tät. Inga ventiler och tätat i skarvarna med något slags bruk. Då vi inte har tillträtt det ännu har jag inte kunnat undersöka det närmare än vad vi gjorde vid besiktningen och vi kunde inte då hitta något hål att kika in i.
Besiktningsmannen kallade det torpargrund men tyckte att det var lite väl dåligt med luft mellan golv och sand just där hålet tagits upp (ca 30 cm från ytterväggen). Han kunde ändå få ner kameran och fotografera en del:
Sanden är väldigt torr och en fuktmätning kunde inte uppvisa någon skadlig fuktnivå i träet.
Golvet gjordes iordning för att bli varmare, med cellplast osv, för knappt 20 år sedan. Inga skador har upptäckts sedan dess men man vet ju aldrig vad som finns förrän man har tagit bort det. Det finns vedspis och bakugn i köket, samt kakelugn i intilliggande rum, som jag tror att den tidigare ägaren har eldat i regelbundet åtminstone vintertid, vilket vi också har för avsikt att göra. I övrigt är huset eluppvärmt.
Vi ska renovera köket på sikt och vill helt klart ha ett annat golv, gärna originalgolvet. Instinktivt vill jag ta bort cellplasten på inflyttningsdagen men vi hade tänkt bo in oss en vinter innan vi drar igång några större grejer så vi kommer nog ha lite is i magen och hoppas att det funkar minst ett år till. Besiktningsmannen sa att det inte fanns något akut behov av att åtgärda golvet.
När vi väl gör något, vad gör vi då? Tar vi bara bort allt ner till plankgolvet är jag rädd att det blir riktigt kallt. Lär det inte behövas en trossbotten om man ska kunna få det varmt? Det finns massor av frågor men jag stoppar där och lämnar detta i er trygga vård!
Tack.
Om golvet är i gott skick behöver ni väl inte göra något mer än att byta ytskiktet?
Tilläggsisoleringen har ju hållit sig i 20 år.
Känns ju som en anakronism med laminatgolv i en 1700-talskåk.
Att det hållit sig så bra beror väl till stor del på att huset är byggt på en idealisk plats, med torr, väldränerad sandjord.
Två tänkepsråk på vägen:
If it ain't broke, don't fix it, och
oroa inte det gamla
PS
På en av bilderna från grunden syns en del av en tidning (Dalarnas Tidningar?).
Där finns en chans att datera när tilläggsisoleringen gjordes.
Jag har själv haft ett gammalt 1800-talshus, där vi kunde datera två renoveringar/tillbyggnader till 1915 och 1935 med hjälp av tidningssidor, som låg under spånisoleringen.
Tilläggsisoleringen har ju hållit sig i 20 år.
Känns ju som en anakronism med laminatgolv i en 1700-talskåk.
Att det hållit sig så bra beror väl till stor del på att huset är byggt på en idealisk plats, med torr, väldränerad sandjord.
Två tänkepsråk på vägen:
If it ain't broke, don't fix it, och
oroa inte det gamla
PS
På en av bilderna från grunden syns en del av en tidning (Dalarnas Tidningar?).
Där finns en chans att datera när tilläggsisoleringen gjordes.
Jag har själv haft ett gammalt 1800-talshus, där vi kunde datera två renoveringar/tillbyggnader till 1915 och 1935 med hjälp av tidningssidor, som låg under spånisoleringen.
Tack!
Helt sant KnockOnWood, dina visdomsord har sina poänger. Grejen är dock den att det är just den anakronistiska biten vi är lite sugna på att åtgärda på sikt (i samband med köksrenoveringen). Och då ställs vi ju inför beslutet att antingen ta bort laminaten och lägga något nytt lite mer passande till huset på cellplasten (detta något måste dock vara tunt om inte trösklarna ska försvinna helt) eller att gräva oss ner närmare mot, eller till, originalgolvet (och då riskera att få det för kallt om vi inte river upp allt och försöker isolera på något vettigt sätt längre ner i grunden?).
Vad det gäller dateringen av tilläggsisoleringen med cellplast har vi koll på den, ca 1994 när nuvarande ägare gjorde om huset till permanentbostad. Då hette tidningen som idag på webben heter Dalarnas Tidningar, precis som nu, Falu-Kuriren i pappersvarianten. Och den där tidningen, vad det nu är för någon, ser äldre ut än så av typsnittet att döma. Den kan dock säkert berätta om någon tidigare ändring i golvet.
Fotot längst ner till vänster får mig dock misstänksam mot huruvida det tjocka plankgolvet som jag tror är original verkligen ligger under hela golvet, det ser nyare och smalare ut just där. Jag får göra om fotograferingen själv och försöka hålla koll på i vilka riktningar varje foto tas. Spännande om inte annat! I övrigt tyder ju ett par av fotona, bl.a. det med tidningen, på att det är mer jord/sand närmast stengrunden vilket kan förklara det lilla luftutrymmet där inspektionshålet tagits upp..
Helt sant KnockOnWood, dina visdomsord har sina poänger. Grejen är dock den att det är just den anakronistiska biten vi är lite sugna på att åtgärda på sikt (i samband med köksrenoveringen). Och då ställs vi ju inför beslutet att antingen ta bort laminaten och lägga något nytt lite mer passande till huset på cellplasten (detta något måste dock vara tunt om inte trösklarna ska försvinna helt) eller att gräva oss ner närmare mot, eller till, originalgolvet (och då riskera att få det för kallt om vi inte river upp allt och försöker isolera på något vettigt sätt längre ner i grunden?).
Vad det gäller dateringen av tilläggsisoleringen med cellplast har vi koll på den, ca 1994 när nuvarande ägare gjorde om huset till permanentbostad. Då hette tidningen som idag på webben heter Dalarnas Tidningar, precis som nu, Falu-Kuriren i pappersvarianten. Och den där tidningen, vad det nu är för någon, ser äldre ut än så av typsnittet att döma. Den kan dock säkert berätta om någon tidigare ändring i golvet.
Fotot längst ner till vänster får mig dock misstänksam mot huruvida det tjocka plankgolvet som jag tror är original verkligen ligger under hela golvet, det ser nyare och smalare ut just där. Jag får göra om fotograferingen själv och försöka hålla koll på i vilka riktningar varje foto tas. Spännande om inte annat! I övrigt tyder ju ett par av fotona, bl.a. det med tidningen, på att det är mer jord/sand närmast stengrunden vilket kan förklara det lilla luftutrymmet där inspektionshålet tagits upp..
Redigerat:
Mmmmagnus, innan jag lämnar dig till dina upptäcktsfärder i husbyggandet historik skall jag berätta hur mina gamla golv såg ut.
Detta gäller alltså ett hus byggt ca 1825. Den äldsta delen var en liten timrad stuga.
Under våra första vintrar i huset led vi av ett gräsligt kallt golvdrag. Det blåste in över allt.
När det så var dags att renovera och vi bröt upp golvet fann vi att det var byggt helt fristående från huset i övrigt.
Fyra stenar i hörnen av rummet, en halvmeter innanför timmerväggarna.
På stenarna låg ett par rejäla stockar.
Ovanpå stockarna sedan enkelt tillyxade golvbjälkar, med påspikade blindbottenbrädor emellan.
Över dessa tidningsbladen från 1915, och så lite sågspån.
Samt spontade brädor som ytskikt. Tätt längs kanterna? Knappast.
Inte konstigt att det var golvdrag.
Skall bli kul att få höra vad du hittar
Detta gäller alltså ett hus byggt ca 1825. Den äldsta delen var en liten timrad stuga.
Under våra första vintrar i huset led vi av ett gräsligt kallt golvdrag. Det blåste in över allt.
När det så var dags att renovera och vi bröt upp golvet fann vi att det var byggt helt fristående från huset i övrigt.
Fyra stenar i hörnen av rummet, en halvmeter innanför timmerväggarna.
På stenarna låg ett par rejäla stockar.
Ovanpå stockarna sedan enkelt tillyxade golvbjälkar, med påspikade blindbottenbrädor emellan.
Över dessa tidningsbladen från 1915, och så lite sågspån.
Samt spontade brädor som ytskikt. Tätt längs kanterna? Knappast.
Inte konstigt att det var golvdrag.
Skall bli kul att få höra vad du hittar
Det finns säkert anledning att avlägga rapport om mina upptäckter framöver Men, som sagt, vi avser att ha lite is i magen. Blir väl kanske till att bygga ett nytt golv med trossbotten enligt gammal hederlig teknik och förhoppningsvis återanvända golvplankor, om de är i skick för det. Om vi börjar ta bort laminaten och cellplasten kanske det är lika bra att fortsätta ända ner.
Den stora frågan är dock bara vad du gjorde åt det där fristående golvet KnockOnWood? Det blev ett nytt misstänker jag?
Men, som sagt, vi avser att ha lite is i magen. Blir väl kanske till att bygga ett nytt golv med trossbotten enligt gammal hederlig teknik och förhoppningsvis återanvända golvplankor, om de är i skick för det. Om vi börjar ta bort laminaten och cellplasten kanske det är lika bra att fortsätta ända ner.Den stora frågan är dock bara vad du gjorde åt det där fristående golvet KnockOnWood? Det blev ett nytt misstänker jag?
Japp det blev helt nytt.
Upphängt i väggarna och tätat runt om, samt med mineralullsisolering och golvspån.
Det gick åt några tuber fogmassa.
En stor anledning till de kalla golven var nog att spånet hade sjunkit samman och lämnade ett par centimeters fritt tillträde för vinterstormarna alldeles under golvbrädorna.
Lycka till med dalagården!
Det låter absolut helt rätt att först "bo in sig" ett tag innan kofoten kommer fram.
Upphängt i väggarna och tätat runt om, samt med mineralullsisolering och golvspån.
Det gick åt några tuber fogmassa.
En stor anledning till de kalla golven var nog att spånet hade sjunkit samman och lämnade ett par centimeters fritt tillträde för vinterstormarna alldeles under golvbrädorna.
Lycka till med dalagården!
Det låter absolut helt rätt att först "bo in sig" ett tag innan kofoten kommer fram.