Luftspalt vid z-panel
Hej
Håller på att tillägsisolera huset och byter från fjällpanel till stående.
Uppbyggnaden är med 45x95 reglar liggandes, gullfiber i facken, vind duk, spikläkt 12x48, 22x145 z-panel.
När jag kikar igenom nätet så rekomenderas att man har en luftspalt mellan panelbrädor och spikläkt, med t.ex, bitar av 3,5 mm oljehärdad masonit.
Detta säger mig att, luftspalt för fukt som tränger igenom panelen ( slagregn ) skall kunna rinna ut undertill, utan att bli liggande på spikläkten.
snickaren som redan bytt en bit säger att man brukar göra på det viset, utan luftspalt.
Behöver jag vara orolig?
Hur gör ni?
Håller på att tillägsisolera huset och byter från fjällpanel till stående.
Uppbyggnaden är med 45x95 reglar liggandes, gullfiber i facken, vind duk, spikläkt 12x48, 22x145 z-panel.
När jag kikar igenom nätet så rekomenderas att man har en luftspalt mellan panelbrädor och spikläkt, med t.ex, bitar av 3,5 mm oljehärdad masonit.
Detta säger mig att, luftspalt för fukt som tränger igenom panelen ( slagregn ) skall kunna rinna ut undertill, utan att bli liggande på spikläkten.
snickaren som redan bytt en bit säger att man brukar göra på det viset, utan luftspalt.
Behöver jag vara orolig?
Hur gör ni?
Tror inte att ska behöva någon ytterligare luftspalt.
Det ska ju (förhoppningsvis) inte bli några större mängder vatten på insidan av panelen och denna kommer då att rinna ner i de sma spår som finns på panelens baksida.
Det ska ju (förhoppningsvis) inte bli några större mängder vatten på insidan av panelen och denna kommer då att rinna ner i de sma spår som finns på panelens baksida.
Renoverare
· Västra Götaland
· 1 110 inlägg
Lånar tråden lite då jag lurar på samma fråga. Sätter man en spikläkt lodrätt först och därefter ytterligare en spikläkt vågrätt så blir det en bra luftspalt, men det bygger rackarns mycket djup tycker jag (3+3cm). Panelen kommer ut en bra bit från grunden nertill t.ex. Hur har ni andra som satt Z-panel gjort?
jag har liggande Z-panel, och då blir ju luftningen exemplarisk med stående spikläkt 
Men om jag skulle byggt med stående Z-panel skulle jag nog följt streverts råd,
och lagt mellanlägg under den horisontella spikläkten,
för att få lite bättre ventilation (och avrinning) bakom panelen.
Det är ju inget större besvär, och kostar nästan ingenting, att såga till ett antal 5x5 cm masonitbitar.
Skulle dock kanske hellre valt 6,5 mm board till mellanlägg.
Men om jag skulle byggt med stående Z-panel skulle jag nog följt streverts råd,
och lagt mellanlägg under den horisontella spikläkten,
för att få lite bättre ventilation (och avrinning) bakom panelen.
Det är ju inget större besvär, och kostar nästan ingenting, att såga till ett antal 5x5 cm masonitbitar.
Skulle dock kanske hellre valt 6,5 mm board till mellanlägg.
på träguiden kan man läsa : "Lockläktspanelen, som spikas på ett horisontellt bärverk, spikläkt, kräver luftning även i vertikalled. Tidigare har man ansett att springorna mellan panelbräderna svarar för denna luftning. På senare tid har man fört ut spikläkten från stommen genom att lägga in luftningsläkt. Det har den fördelen att vatten som tränger in bakom lockläkten inte kan bli stående på spikläkten och tränga in i väggen. Ett alternativ är att utforma spikläktens översida lutande ut mot panelen."
Antar att samma gäller z-panel, som måste monteras vertikalt..
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1578
Antar att samma gäller z-panel, som måste monteras vertikalt..
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1578
Det är nog en god idé att ordna avrinning bakom spikläkten när man har stående Z-panel.
I min uppfattning är sådan panel det minst täta som sätts upp på hus.
Bräderna vrider sig, spricker och kvistar ramlar ut.
Varför inte sätta den liggande?
Har haft ett hus med stående Z-panel där en hel vägg fick bytas ända in till tapeten (nåja, bara till den inre gipsskivan),
för att hela väggkonstruktionen var upprutten. Där fanns visserligen inte någon luftspalt alls, panelen satt direkt mot förhydningspappen.
Så snälla, slarva inte med luftspalten!
I min uppfattning är sådan panel det minst täta som sätts upp på hus.
Bräderna vrider sig, spricker och kvistar ramlar ut.
Varför inte sätta den liggande?
Har haft ett hus med stående Z-panel där en hel vägg fick bytas ända in till tapeten (nåja, bara till den inre gipsskivan),
för att hela väggkonstruktionen var upprutten. Där fanns visserligen inte någon luftspalt alls, panelen satt direkt mot förhydningspappen.
Så snälla, slarva inte med luftspalten!
Renoverare
· Västra Götaland
· 1 110 inlägg
Jag köpte 8mm board som jag kommer att köra med iaf.
+1 på det! Står i grepp att byta en totalt sönderbränd, söndervriden och kexig Z-panel på min södergavel. Prefabkåk från -77 med endast 5 mm masonit som luftspalt mellan panel/förhydningspapp. Är beredd på det värsta! Förstår inte hur man kan välja stående Z-panel.KnockOnWood skrev:
Du var alltså tvungen att byta ut väggreglar och mineralull?
Ja, som jag skrev, bokstavligen in till gipset.Zed skrev:
Snickaren som gjorde jobbet var rasande duktig.
Huset var byggt 1969, och det var en gavel åt öst som skuggades av nästa hus i raden, två meter bort, så den fick ingen sol och torkade tydligen aldrig ut efter regnen.
Och det regnar mycket i Göteborg
Det konstiga är att z-panel rekommenderas stående, inte liggande.
Kan inte förstå varför? Om den nu är mindre tät än spontad panel, vilket låter troligt.
Med stående panel kommer vattnet rinna direkt in om brädorna vrider sig.
http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Bygg-och-Bo/Ytterpanel/
Även liggande torde bredare z-panel kräva noggrann spikning/skruvning för att motverka vridning
Kan inte förstå varför? Om den nu är mindre tät än spontad panel, vilket låter troligt.
Med stående panel kommer vattnet rinna direkt in om brädorna vrider sig.
http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Bygg-och-Bo/Ytterpanel/
Även liggande torde bredare z-panel kräva noggrann spikning/skruvning för att motverka vridning
Redigerat: