Varför genomgång?
En sak som jag funderat på i många år är varför det är så vanligt med genomgång i rummen i gamla hus, d.v.s flera dörrar som leder från rum till rum.
Här hemma (1920-tals kåk) kan jag lätt springa igenom alla fyra rummen på nedervåningen om jag skulle vilja ha långdans nån jul, men inte kan det vara därför som man byggt så.
Dörrar måste ju varit betydligt dyrare än att bara ha en slät vägg och i mitt hus hade man kunna spara in två, ja nästan tre dörrar om man nöjt sig med en ingång per rum.
Även i min gamla lägenhet så fanns det genomgång mellan alla rummen och den var byggd så snet som på 1970-talet.
Detta är ju egentligen onödigt vetande men funderingarna har poppat upp ibland och det vore ju roligt att veta.
Här hemma (1920-tals kåk) kan jag lätt springa igenom alla fyra rummen på nedervåningen om jag skulle vilja ha långdans nån jul, men inte kan det vara därför som man byggt så.
Dörrar måste ju varit betydligt dyrare än att bara ha en slät vägg och i mitt hus hade man kunna spara in två, ja nästan tre dörrar om man nöjt sig med en ingång per rum.
Även i min gamla lägenhet så fanns det genomgång mellan alla rummen och den var byggd så snet som på 1970-talet.
Detta är ju egentligen onödigt vetande men funderingarna har poppat upp ibland och det vore ju roligt att veta.
Vet inte säkert, men jag har läst någonstans att huset känns större när man har så eftersom man kan se genom hela huset, fönstren på gamla hus sitter ju ofta symmetriskt så att man från vissa platser kan se ut åt alla väderstreck. Vet inte riktigt om jag själv tycker det dock... Kanske det tar vara på ljuset bättre också, med tanke på att man var mer beroende av dagsljuset?
Tror inte så mycket på det med värmen, har snarare fått för mig att man stängde mellan rummen, i princip hade varje rum en eldstad och de rum som inte användes ofta ("finrum") stängde man till och lät stå ouppvärmda.
Tror inte så mycket på det med värmen, har snarare fått för mig att man stängde mellan rummen, i princip hade varje rum en eldstad och de rum som inte användes ofta ("finrum") stängde man till och lät stå ouppvärmda.
P
p.lundgren
Husägare
· Värmlänning vilse i Storstockholm
· 750 inlägg
p.lundgren
Husägare
- Värmlänning vilse i Storstockholm
- 750 inlägg
- Värmespridning är säkert en orsak.
- Eftersom man eldade inne i huset kanske det kunde vara nyttigt att ha flera vägar ut om det började brinna?
- Flexibilitet? Om man kan komma in i ett rum från flera håll så kan man t ex vid en fest möblera så att alla får plats i ett rum, utan att alla ska behöva resa sig när den längst in ska gå på muggen
- Man inspirerades av större hem (slott, herrgårdar, prästgårdar) och tog efter dem.
Massor av gissningar, kanske någon vet?
Tror man kommer nära sanningen om man utgår ifrån att man behövde murstocken för uppvärmning och att man ville minimera antalet stockar. Då kan man i dessa planlösningar se att man får god förutsättning till att placera en eldstad i de flesta rummen. En välplacerad murstock värmer med minst tre eldstäder i lika många olika rum. Farstun blir då oftast utan eldstad. Man kan även ur timringssynpunkt förstå att man placerar dörrar i närheten av eldstäderna. Det gör sammantaget att man får en plan där man inte får korridorer och där man kan gå runt i en fyrdelad plan. Den naturliga sexdelade herrgårdsplanen blir då en och en halv gång fyrdeladeplanen med ytterligare en rotation kring andra murstocken. Sidokammarlösningarna frångår denna standard, men är ur tillbyggnadssynpunkt logiska plankonstruktioner.
Billy Bäver, var är du ???
Men en liten "skrift" om olika planlösningar, men dörrar och genomgångsrum tas inte upp.
http://www.kulturmiljo-vard.se/index.php?option=com_content&view=article&id=20&Itemid=38
Men en liten "skrift" om olika planlösningar, men dörrar och genomgångsrum tas inte upp.
http://www.kulturmiljo-vard.se/index.php?option=com_content&view=article&id=20&Itemid=38
Gaia, jag tror att du är sanningen på spåren!gaia skrev:
Tänk den gamla "korsplanen". Varje kvadratmeter är utnyttjad, inga döda prång där:
Bild från http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/hustyper-och-planlosningar/
som har en mycket trevlig genomgång (sic!) av olika småhustyper.
Trea på bollen!
Redigerat:
Bor i lägenhet byggt på 40-talet, att kunna gå runt genom alla rummen utan gångar är en av de stora fördelarna.
2 rum och kök, 6 innerdörrar(Två är pardörr). VI har alla uppsatta.
2 rum och kök, 6 innerdörrar(Två är pardörr). VI har alla uppsatta.
Det måste ju vara murstocken det handlar om. Den ligger nästan alltid mitt i huset på gamla hus byggda före centralvärmens tid. Sen handlar det väl om hur man använde rummen. Då man inte hade centralvärme så tror jag att man ofta sov tillsammans i några rum för att slippa värme upp fler rum, istället för att ha egna rum som idag.
Tittar du sedan på en sexdelad planlösning (samma sida som ovan) så ser man en annan intressant sak.KnockOnWood skrev:
Farstun(förstugan) var oftast ouppvärmd och betydligt kallare än övriga huset så man ville hålla dörrarna stängda till den. Genom att ha dörrarna som de är inritade på den lösningen så slipper man gå igenom den kalla farstun för att ta sig mellan rummen.
Å andra sidan blir det till att bära veden längre...dengroth skrev:
Jo, det är sant, men varken det eller där med murstockar förklarar själva genomgången, dörrarnas placering, som jag trodde frågan gällde. På bilden skulle man t ex kunna utelämna dörren mellan köket och rummet uppe till vänster. Då hade man inte kunnat gena direkt mellan det rummet och köket, utan hade fått passera andra rum men så har man det i många både äldre och nyare hus och det brukar inte vara något problem. I sovrum brukar det vara en fördel, tycker vi i alla fall nu för tiden. Så varför finns dörren där?KnockOnWood skrev:
Jag kan iofs tänka mig att rummen användes annorlunda än nu, att många delade rum och man inte hade samma vana/behov av ett eget krypin och att kunna stänga om sig.
Har faktiskt funderat på detta tidigare eftersom vi bor i ett gammalt hus med "rundgång", och just denna utformning för med sig vissa nackdelar. Det enda jag hittat var något om siktlinjer åt alla håll.