Finns rätt många fördelar med FTX och den största fördelen är att du får en mycket fin luftkomfort i huset. Sen är Pollenfilter standard på flertalet av växlarna och det kanske är till hjälp om du har pollenallergiker i familjen. Titta på Energimyndighetens test av FTX växlare och där står det hur mycket du kan spara genom en sådan installation men först och främst så är det luftkomforten som blir bättre och du slipper kallras som jag tyckte var lite jobbigt i mitt förra hus...
Nu tror jag inte att jag kommer att "spara" något eftersom jag går från nästan ingen ventilation till väl ventilerat. Så i det här fallet är det en ökning av uppvärmingskostnaden. Med en högrekomfort som resultat.
En fundering jag har fått när jag läst igenom tråden är att allt verkar utgå ifrån att man nöjer sig med att ha den temperatur växlaren överför till tillluften. Dvs någonstans runt 15-19 grader. Men om man inte vill ha draget som detta kommer att ge (vi är känsliga för drag hemma), så kommer vi ju att ställa till luften på 21-22 grader. Dvs i detta fall kommer eftervärmaren att få jobba kontinuerligt.
Hur ställer detta de olika allternativen mot varandra?
En fundering jag har fått när jag läst igenom tråden är att allt verkar utgå ifrån att man nöjer sig med att ha den temperatur växlaren överför till tillluften. Dvs någonstans runt 15-19 grader. Men om man inte vill ha draget som detta kommer att ge (vi är känsliga för drag hemma), så kommer vi ju att ställa till luften på 21-22 grader. Dvs i detta fall kommer eftervärmaren att få jobba kontinuerligt.
Hur ställer detta de olika allternativen mot varandra?
I mitt fall så har jag alla luft ventiler takmonterade för jag har enplans hus. För tillfället så är det 23grader i köket och enligt Heru kontroll panel så är frånluften till aggregatet 21 grader och till-luften från aggregatet 20 grader. Uteluften till aggregatet är 4 grader och frånluften ut är 10 grader. Jag är inte riktigt klar med isolering av alla rör än så det är något som jag ska jobba med under våren så kanske jag ökar temperaturen till aggregatet.
Jag har tidigare haft frånluft ventilation där på ett ställe jag bodde tidigare och där kände jag tydligt att kall luft kom in ovanför fösterventilerna särskilt när det var kall vinter. Idag känner jag inte av det även om aggregatet är inställt att ge lägst 16 grader in för att undvika kondens i kanalerna. Luften sprutas in i till-luft ventiler som jag har uppe i taket och värme stiger så den varma luften blandas med den något kallare till-luften. Jag känner mera luftdrag vid fönstren och när elementen värmer för då stiger luften uppåt. I vårt sovrum är till luft flödet ställt på 8liter/sekunden och jag känner inte av luftcirkulationen. Elementet i rummet ordnar uppvärmningen.
Att värma upp luften till 22 grader och spruta ut den uppe i taket är bortkastade. Varm luft stiger och du har alltid varmast uppe i taket så det gör inget att det kommer något kallare luft in där. Den värmen kommer endast kråkorna att uppskatta
Jag har tidigare haft frånluft ventilation där på ett ställe jag bodde tidigare och där kände jag tydligt att kall luft kom in ovanför fösterventilerna särskilt när det var kall vinter. Idag känner jag inte av det även om aggregatet är inställt att ge lägst 16 grader in för att undvika kondens i kanalerna. Luften sprutas in i till-luft ventiler som jag har uppe i taket och värme stiger så den varma luften blandas med den något kallare till-luften. Jag känner mera luftdrag vid fönstren och när elementen värmer för då stiger luften uppåt. I vårt sovrum är till luft flödet ställt på 8liter/sekunden och jag känner inte av luftcirkulationen. Elementet i rummet ordnar uppvärmningen.
Att värma upp luften till 22 grader och spruta ut den uppe i taket är bortkastade. Varm luft stiger och du har alltid varmast uppe i taket så det gör inget att det kommer något kallare luft in där. Den värmen kommer endast kråkorna att uppskatta
Så åter tillbaka till "välj vad man råkar vilja ha". Trodde det skulle finnas lite mer fakta att hämta om hur olika lösningar presterar. Gör man se kan man räkna så här.
Vet inte om jag blivit något klokare igentligen av tråden mer än att luftvärmepumpen blir valet om man vill ha lite sommarkyla. Effekt behov för eftervärme och val av el eller vatten beror på vem man pratar med. För ett så stort och viktigt område som ventilation (som finns överallt idag) är det ganska torftigt med information.
Vet inte om jag blivit något klokare igentligen av tråden mer än att luftvärmepumpen blir valet om man vill ha lite sommarkyla. Effekt behov för eftervärme och val av el eller vatten beror på vem man pratar med. För ett så stort och viktigt område som ventilation (som finns överallt idag) är det ganska torftigt med information.
Dessa farhågor hade jag också, men de var obefogade. Det är riktigt att det finns en risk att man inte får runt den varma luften i rummet, dvs även ner till golven. Kan bara konstatera att vår luft sprids som den ska även ner till golven. Detta eftersom att när utetemperaturen är +10 el mer så sköter ventilationen uppvärmningen ensam. Då är alla element avstängda, och det är inte polarkallt nedanför huvudhöjd. Det är heller inte tokvarmt i huvudhöjd, så jag vill nog hävda att här blandar sig luften hyfsat. Jag vill påstå att den mesta luften rör sig åt alla håll, fast så långsamt att man inte upplever det dragit. Finns det sedan folk och fä som rör sig så fungerar de som luftvispar.
Sedan tycker jag att det verkar logiskt att om man har varm el övervarm tilluft så borde det vara bäst att ha tilluften nere vid golven. Då får man garanterat värmen där den behövs bäst. Hade jag kunnat hade jag dragit ner tilluften till strax ovanför golvet i hörnen på rummen med tilluft. Nu var inte det praktiskt möjligt pga att det var för trångt/oåtkomligt ute vid takfoten, och med 2 m i takhöjd så var det inget alternativ att dra rören i taket heller.
Var nere på villa mässan i Malmö i helgen och fick mig en pratstund med energirådgivarna.
De var alla överrens om att vatten batteri var det mest lönsamma för eftervärme när man hade möjlighet.
Att köra värmepump var de mer tveksamma till skulle löna sig.
En ny fråga som har seglat upp är hur tätt ett hus ska vara för att det ska vara lönt. Vi gjorde en kamera mätning och tryckmättning av huset och mätningen kom fram till 1.48lps/m2 (nu vet vi ju var det läcker så lite ska vi väl få ner det). Nu har vi bestämmt oss för att sätta in systemet för komforten skulle men det skulle vara intressant att veta hur mycket läckage som kan vara lönt.
De var alla överrens om att vatten batteri var det mest lönsamma för eftervärme när man hade möjlighet.
Att köra värmepump var de mer tveksamma till skulle löna sig.
En ny fråga som har seglat upp är hur tätt ett hus ska vara för att det ska vara lönt. Vi gjorde en kamera mätning och tryckmättning av huset och mätningen kom fram till 1.48lps/m2 (nu vet vi ju var det läcker så lite ska vi väl få ner det). Nu har vi bestämmt oss för att sätta in systemet för komforten skulle men det skulle vara intressant att veta hur mycket läckage som kan vara lönt.
Om du har element i rummen så finns det ingen ekonomi att koppla in ett extra vattenbatteri till FTX växlaren. Den är så effektiv så det är sällan du behöver el-tillskott. Har du läst Energimyndighetens test av FTX växlare och där har man även besparingskalkyl med olika hustyper på olika platser i landet.viggen_l skrev:
Jag har läst den (fast den har några år på nacken), men även om man har en verkningsgrad på teoretiska 86% finns det en gräns när det ska gå in eftervärme.
Ett exempel: Vill man ha minst 18-19 grader på tillluft (vi är känsliga för drag), rumstemp på 21grader och med en verkningsgrad på 86% (förmodligen lägre vid normal drift) så måste eftervärmaren gå in vid ca 1 grad ute. En inte helt ovanlig temperatur i skåne. Så nog måste eftervärmen användas och som många sagt mig, mycket mer än man tror.
Ett exempel: Vill man ha minst 18-19 grader på tillluft (vi är känsliga för drag), rumstemp på 21grader och med en verkningsgrad på 86% (förmodligen lägre vid normal drift) så måste eftervärmaren gå in vid ca 1 grad ute. En inte helt ovanlig temperatur i skåne. Så nog måste eftervärmen användas och som många sagt mig, mycket mer än man tror.
Jag använder då inte eftervärmare även fast det är -20
känner inget kalldrag och fjärrvärmen drar inte speciellt mer heller.
Vi har också nya fönster och dörrar.
Man känner nog mer kalldrag från otäta fönster och dörrar än från ventilationen.
känner inget kalldrag och fjärrvärmen drar inte speciellt mer heller.
Vi har också nya fönster och dörrar.
Man känner nog mer kalldrag från otäta fönster och dörrar än från ventilationen.
Hur har du räknat nu? Det handlar om termodynamik, du kan inte räkna verkningsgrad i % på celsiusskalan.viggen_l skrev:
I praktiken går eftervärmen hos mig in vid ett enda specifikt tillfälle. Det är när spisspjället är öppet och stekoset körs förbi värmeväxlaren i bypass. (jag har en RDKR minimaster)
Då tappar aggregatet frånluftsflödet genom värmeväxlaren och eftervärmaren går in för att höja tilluftstemperaturen. Fem sekunder efter att spisevakueringen stängs så är värmeåtervinningen igång igen. Och detta gäller vid samtliga förekommande utomhustemperaturer på min hemort (Västerås). I normal drift så skulle jag alltså inte ens behöva en eftervärmare. Aggregatet är inställt på lägsta tilluftstemperatur 17 grader C.
Jag mäter energiförbrukningen på min FTX med en energimätare på dess vägguttag. Den snittar på 50W effekt, vilket täcker fläktarnas förbrukning, rotorns drivmotor, lite belysning till spiskåpan, samt eftervärme när så behövs.
Om du har en FTX och din eftervärmare går in vid 1 plusgrad, ja då är det något fel på anläggningen eller hur den är installerad/kalibrerad. Då värmer du i praktiken upp ditt hus med el - och det är ju inte tanken med en FTX.
Att gamla hus är mindre täta än nya är inget du behöver bekymra dig nämnvärt om för FTXens skull. Det är något som man behöver åtgärda oavsett.
Jag har tätat springor i över 10 år i vårt hus, men det läcker uppenbarligen fortfarande en hel del. Vi har en kamin med 150mm skorsten som har ett mycket bra drag, fortfarande, och det trots att den står i köksdelen av huset där det borde råda undertryck då både köks- och badrumsutsug finns där. Inte ens köksfläktens aktivitet bekommer kaminen.
Jag har tätat springor i över 10 år i vårt hus, men det läcker uppenbarligen fortfarande en hel del. Vi har en kamin med 150mm skorsten som har ett mycket bra drag, fortfarande, och det trots att den står i köksdelen av huset där det borde råda undertryck då både köks- och badrumsutsug finns där. Inte ens köksfläktens aktivitet bekommer kaminen.
Nu börjar det bli intressant. Hur ska man räkna?Consensus skrev:
Vad räknas verkningsgraden på? Är det inte hur mycket av frånluftens temp som man får över i tillluftens temp?
Har inget FTX ännu håller på att titta på olika lösningar, Där av denna tråd. Försöker bli klok på hur mycket systemet kommer att förbruka och vad som blir billigast i längden.
Just nu väger resultatet av vad denna tråden och vad jag hör från andra håll 50-50 om hur mycket eftervärmen används, visa säger inget, andra mycket. Om svaren baseras på fakta, tyckande eller erfarenhet är svårt att avgöra ibland.
Min erfarenhet av tillufts temperaturer och luftflöden för ventilation säger mig att det kyler mer än vad man tror. På jobb har vi ca 19grader i tilluft (21 i rumet) och alla sitter med tröjor. Så hur 17, 19 osv upplevs är helt individuellt.
Vi installerade ett ftx-agg med vattenbatteri i vårt nybygge 2009. Vattenbatteriet blev inte inkopplat första vintern, och vi har aldrig känt behovet av det heller. Så det kommer nog att förbli oinkopplat. Om man kopplar in det måste man ju som tidigare påpekat även koppla in en frysvakt (el).
Jag tror att komforten ökar mer, om man höjer temperaturen på golvvärmen ett par grader, jämfört med att höja tilluften ett par grader, om man är frusen. Man kan ju också sänka fläkthastigheten i ftx-agget de kallaste dagarna.
Tilluften från en ftx är ju alltid varmare än drag från fönsterventiler tex. Har aldrig sett att vår tilluft varit under 15 grader - enbart passivt uppvärmd.
Vårt hus är väldigt välisolerat och tätt (0,19 l/m2).
Mina råd är därför: köp ett med vattenbatteri om inköpskostnaden inte är väsentligt högre än den med elbatteri, och vänta med inkopplingen av det 1:a vintersäsongen.
Täta huset så mycket som möjligt om ni är känsliga för drag.
Jag tror att komforten ökar mer, om man höjer temperaturen på golvvärmen ett par grader, jämfört med att höja tilluften ett par grader, om man är frusen. Man kan ju också sänka fläkthastigheten i ftx-agget de kallaste dagarna.
Tilluften från en ftx är ju alltid varmare än drag från fönsterventiler tex. Har aldrig sett att vår tilluft varit under 15 grader - enbart passivt uppvärmd.
Vårt hus är väldigt välisolerat och tätt (0,19 l/m2).
Mina råd är därför: köp ett med vattenbatteri om inköpskostnaden inte är väsentligt högre än den med elbatteri, och vänta med inkopplingen av det 1:a vintersäsongen.
Täta huset så mycket som möjligt om ni är känsliga för drag.
Du känner drag om du installerar frånluftventilation och det är kallt ute....... Mitt hus är 20år gammalt och jag känner bara drag från fönster/Element än ifrån FTX ventilationen när det är kallt ute.... Ska installera egen elmätare till FTX-växlaren men har mera prioriterade jobb på huset att fixa först. Har separat elmätare till bergvärmen och kan inte se på elförbrukningen att den går upp nämnvärt när det är kallt ute. Motorvärmaren till bilen ser jag tydligt när den startar för jag kan se min elförbrukngen per timma när jag loggar in hos min elnätleverantör. Men köper du ett Heru aggrergat så kan du ansluta ett varmvattenbatteri efteråt om du placerar aggregatet på något bra ställe.viggen_l skrev: