Golvtålighet
Nåja. Det finns väl ingen anledning att vara dryg?
Det hade ju kunnat vara så att 100-åriga timmerhus generellt är byggda på ett visst sätt och därför oftast har en viss vikttålighet. Eller så hade det kunnat vara så att det fanns något enkelt sätt att ta reda på tåligheten utan att känna till spännvidd etc.
Nu gör det tydligen inte det, men det visste inte jag, vilket var varför jag frågade.
Det hade ju kunnat vara så att 100-åriga timmerhus generellt är byggda på ett visst sätt och därför oftast har en viss vikttålighet. Eller så hade det kunnat vara så att det fanns något enkelt sätt att ta reda på tåligheten utan att känna till spännvidd etc.
Nu gör det tydligen inte det, men det visste inte jag, vilket var varför jag frågade.
Beror ju mycket på hur tyngden fördelas också. Är det t.ex. ett stort SPA-bad du tänker dig så är ju vikten fördelad jämnt över en större yta. Är det något som står på "fötter" kommer ju tyngdpunkten att vara avsevärt mycket större under fötterna.
Ta in en 25-30 personer i rummet och sprid ut dem... Börjar det inte knaka och knarra så vet du att det håller...
Ta in en 25-30 personer i rummet och sprid ut dem... Börjar det inte knaka och knarra så vet du att det håller...
Precis som andra varit inne på är detta går det inte att utan vidare ge något generellt svar. Men man kan ju resonera lite grand.
Väldigt enkelt sett är två saker som spelar in här. Golvet i sig samt bjälklaget. För golvet är trots allt inte två ton fördelat på flera kvadratmeter särskilt mycket. Själva trycket per yta golv borde bli betydligt lägre än från t.ex. en person (givet att lasten verkligen fördelas jämnt över ytan). Sedan kan ju trots det bli nedböjning, om det är ett problem beror förstås på vad det är för pryl du ska ställa på plats (t.ex. sällan bra för skorstensanslutningen till en eldstad). Det kritiska är nog snarare bjälklaget. Här är det då förstås avgörande hur det är uppbyggt, spännvidd, antal golvåsar som vikten fördelas på etc. Detta måste studeras närmare på plats. Ett dilemma kan t.ex. vara att golvåsarna ofta sattes ganska glest i äldre timmerhus och det kan ju innebära att vikten om du har otur måste tas upp av bara en eller två bjälkar.
Trots allt ska det väl sägas att två ton inte är så tokigt mycket om det fördelas ut en del. Det krävs inte så många timmerstockar t.ex. för att komma upp i ett ton. Det är nog inte heller så ovanligt att ett möblemang i ett vardagsrum med t.ex. ett antal bokhyllor kommer upp i sådana vikter. Av samma anledning tror jag inte det borde vara något problem för grunden heller om den är hyfsat välhållen. Jämfört med vikten från hela huset är två ton rätt marginellt. Men allt hänger som sagt på fördelningen av vikten och då speciellt vad gäller bjälklaget.
Väldigt enkelt sett är två saker som spelar in här. Golvet i sig samt bjälklaget. För golvet är trots allt inte två ton fördelat på flera kvadratmeter särskilt mycket. Själva trycket per yta golv borde bli betydligt lägre än från t.ex. en person (givet att lasten verkligen fördelas jämnt över ytan). Sedan kan ju trots det bli nedböjning, om det är ett problem beror förstås på vad det är för pryl du ska ställa på plats (t.ex. sällan bra för skorstensanslutningen till en eldstad). Det kritiska är nog snarare bjälklaget. Här är det då förstås avgörande hur det är uppbyggt, spännvidd, antal golvåsar som vikten fördelas på etc. Detta måste studeras närmare på plats. Ett dilemma kan t.ex. vara att golvåsarna ofta sattes ganska glest i äldre timmerhus och det kan ju innebära att vikten om du har otur måste tas upp av bara en eller två bjälkar.
Trots allt ska det väl sägas att två ton inte är så tokigt mycket om det fördelas ut en del. Det krävs inte så många timmerstockar t.ex. för att komma upp i ett ton. Det är nog inte heller så ovanligt att ett möblemang i ett vardagsrum med t.ex. ett antal bokhyllor kommer upp i sådana vikter. Av samma anledning tror jag inte det borde vara något problem för grunden heller om den är hyfsat välhållen. Jämfört med vikten från hela huset är två ton rätt marginellt. Men allt hänger som sagt på fördelningen av vikten och då speciellt vad gäller bjälklaget.
Redigerat:
Status på bjälklaget kan ju vara dåligt. T ex om golvbjälkar/åsar ligger direkt på marken. Det fungerar oftast betydligt bättre än förväntat, men sakta men säkert ruttnar de upp underifrån. Har man otur och golvet är på upphällningen, (märks förmodligen väldigt sent i processen om man bara går och står på det), så kan det också vara lite jobbigt att ha en 2-tons täljstensugn som behöver demonteras inför golvreparation. (+ brandfaran av ev sprickor/glipor i anslutningar etc).
Detta är ju dock typiskt för en mullbänksgrund. Nu skriver ju TS att det är torpargrund - som i och för sig är ett ord som används lite hursomhelst - men det borde betyda att TS har ett mer klassiskt bjälklag med krypgrund. Men bjälklagets skick kan ju dock vara rätt skiftande även om det är en torpargrund så TS gör nog klokt i att försöka komma ner i krypgrunden och inspektera lite.Oldboy skrev: