men är det inte precis det som sägs här på boverkets hemsida:b8q skrev:
"En ny avvikande åtgärd ska vid bedömningen av om avvikelsen är liten vägas samman med tidigare sådana åtgärder som godtagits av byggnadsnämnden."
samt längre ned:
"I den äldre plan- och bygglagen användes uttrycket ”mindre avvikelse” istället för ”liten avvikelse”. Enligt förarbetena till plan- och bygglagen är avsikten dock inte att göra någon saklig förändring. Rättsavgöranden till den äldre plan- och bygglagen är därför av intresse även vid tolkningen av nuvarande plan- och bygglag."
Här resonerar ju domstolen såhär i ett fall från kamarrätten 2011:
[h=3]8 kap. 11 § och 3 kap. 2 § ÄPBL.
KR Göteborg 2011-01-14, mål nr 3505-10, avd. 1.[/h]Byggnadsnämnden (bn) medgav avvikelse från detaljplanen och beviljade bygglov för nybyggnad av enbostadshus. Grannar överklagade beslutet. Enligt detaljplanen får byggnad ha en våning och byggnadshöjden uppgå till 4,5 meter. Till följd av frontespisarna kommer byggnaden att bli cirka 6,5 meter hög och innehålla två våningar. Den strider därför mot detaljplanen. Vid bedömning av frågan om mindre avvikelse hänvisar KR till RÅ 1997 not. 66. KR skriver att frontespisar, stora takkupor och överskridanden av detaljplanens bestämmelser om höjd och våningsantal är förhållandevis vanligt förekommande i området. Den aktuella byggnaden kommer att smälta väl in i omgivningen. De olägenheter som byggnationen i uppfört skick kommer att medföra för grannarna kan inte anses som så betydande att de utgör hinder mot det sökta bygglovet (jfr RÅ 1991 ref. 46). Bygglov. (FR gjorde en annan bedömning.) Domen har vunnit laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.
Detta rättsfall är alltså "giltigt" enligt boverket och här resonerar kammarätten som så att det är vanligt i området att man brytit mot detaljplanen avseende höjd. Så någonstans går ju gränsen mellan att nämnden gjort ett fel som man inte kan använda som argument till det ska tas in i avvägningen i framtiden. Vart går då den gränsen?
Medlem
· Västragötaland
· 1 035 inlägg
Boverket kan dock säga vad de vill... så länge du har med kommunen att göra så har de tolkningsföreträde på PBL. Det är först när du överklagar till nästa instans som deras tolkning ifrågasätts. Man får träda försiktigt så det inte går prestige i beslutet.
Först får jag väl hålla med om att gamla fel behöver inte nämnden fortsätta göra. Tycke och smak bör man också i hanteringen av bygglov vara försiktig med. Däremot så bör ju olika handläggare i samma organisation ha ett liknande synsätt kan jag tycka.JAK2011 skrev:
Det sagt så ...
Ett överklagande kan ta upp till två år (eller mer), men det gäller mer komplicerade fall.
Man kan ju anta att grannarna inte har något emot att du skulle bygga en lika stor takkupa som de, så grannarna lär väl inte ha någon erinran om ni också går utanför detaljplan. Om så är fallet och det råder god grannsämja så har du klarat av ett potentiellt stort hinder.
Be att få saken prövad i nämnden. Nämnden kan mycket väl ta ett annat beslut än handläggarna. Speciellt i ärenden som dessa där säkert också handläggaren egentligen är tveksam. Ta kontakt med politikerna och ordförande och berätta situationen och hur du tycker. Ta kontakt med ordförande redan innan beredningen (typiskt 2 veckor innan nämndsmötet) så kommer det upp på beredningen och kan diskuteras i lugn och ro i presidiet redan då.
Det du riskerar är naturligtvis att även ett nej i nämnden kostar.
Fallerar det kan du sedan alltid överklaga till länsstyrelsen.
Nej, det är bara en regel det handlar om, men det finns en mätregel som ställer till det.JAK2011 skrev:
Mätregeln som jag tror har funnits väldigt länge, talar just om att en takkupa som dominerar en sida, och dominerar har tolkats till 25% (kanske rättsfall ??), skall räknas in i höjden. Det innebär i ditt fall att ditt hus per definition blir ett tvåvåningshus. OCH det är där du bryter mot detaljplanen. Planen säger troligen inget specifikt om kupor.
Men poängen är att ditt hus är redan per definition ett tvåvåningshus genom den kupa som redan finns. Därför innebär inte en ny kupa att du bryter mer mot planen än vad huset redan gör. I princip borde du kunna få bygga om till rent tvåplanshus nu. Fast det vore nog att utmana ödet att försöka få till det.
Det är ett lite krystat resonemang tror jag. Men det skulle kunna fungera som motivering till ett beslut när du väl fått handläggaren eller hans chef att tycka att det är synd att man inte kan godkänna bygget. Jag misstänker att argumentet är för tunt för att omvända någon som inte vill att du skall få bygga.
Om man dessutom pekar på de rättsfall som Lane citerar här ovan, så borde chanserna öka avsevärt.
Då måste jag fråga dig också, vad är ett fel och vad är en åtgärd som tidigare godtagits och alltså ska vägas in i beslutet?TLovskog skrev:
Jag förstår att det inte är svartvitt, men nu är du den andra som skriver att nämnden inte behöver upprepa fel.
Sen är det sant att kommunen har tolkningsföreträde, men vägledningen är skriven för att få en samsyn på PBL bland alla kommuner för hur lagen skall tolkas (citerat). Dessutom arbetar jag själv med vägledningsdokument till lagstiftning varje dag och det är väldigt sällan man inte följer dessa då rättsfallen i min bransch nästan uteslutande faller ut enligt vägledningen. Kanske därför jag tycker det är märkligt när kommunen hänvisar till förändringar i PBL trots att vägledningen säger att förändringen består i att man bytt ut ordet mindre mot liten. De borde väl vilja undvika rättsfall då de kostar pengar för hela samhället...
Som jag ser det så är det just att ett tidigare fel är en del i den samlade bedömningen och skall beaktas, men det finns ingen automatik att om något en gång gjorts fel så kan man hävda det för all framtid. Mycket gråskala. Jag har inga bra exempel just nu, men har varit med om tillfällen där konsekvenserna att fortsätta göra "fel" blir mycket knepiga.
Allvarligt talat så tycker jag nog fortfarande orden "mindre avvikelse" är det som faktiskt används i vardagen. Det man mer brukar luta sig mot är att nya PBL är tydligare på att det är detaljplanen som gäller och vill man ha större ändringar så får man göra om detaljplanen.
Allvarligt talat så tycker jag nog fortfarande orden "mindre avvikelse" är det som faktiskt används i vardagen. Det man mer brukar luta sig mot är att nya PBL är tydligare på att det är detaljplanen som gäller och vill man ha större ändringar så får man göra om detaljplanen.
Ett fel för mig är att man skulle missat något t ex att huset går in på prickmark och alltså inte gjort någon notering i bygglovet om dispens från detta. Att man skriver på bygglovet att man gett dispens och sedan hävdar att man gjort fel för 10 år sen och inte borde gjort så. då tycker jag inte att man gjort ett fel då utan då har man ändrat åsikt och då får man ha bättre argument. Men det är bara min inom området outbildade uppfattning av vad som är ett fel och vad som är ett genomtänkt avsteg.TLovskog skrev:
Det andra var intressant, har pratat med en som tidigare arbetat på kontoret och känner folk där som säger att de vill ha ett fall prövat innan de släpper igenom liten avvikelse. Då är det nog detta de vill ha prövat, alltså vad som är starkast, om det är uppskärpningen av att en detaljplan ska följas eller om en ny mindre avvikelse i ett område där tidigare dispenser finns ska beviljas som tidigare.
Jag vill bara förtydliga här; jag anser inte att lagar och detaljplaner inte är till för att följas eller att man borde få bygga som man vill. Jag pratar om gamla detaljplaner som helt havererat där byggytan med byggnadsnämndens godkännande fördubblats och sedan drar man rättt abrubt ett streck och säger nej. Handläggaren hänvisade till att det fanns folk som kom in med ansökningar till helt nya planer där byggytan överstegs med 25 % och skulle de bevilja det skulle planarbetet varit helt förgäves och här håller jag med henne.
Jag kan även förstå lagen att man skärper upp att det ska se ut som de tror på stadsbyggnadskontoret och att det ska komma en ny detaljplan innan man går ifårn den gamla. Men det som kan tilläggas är att detta flyttat arbete till planavdelningen som inte var helt beredda på detta och dessutom har politiska direktiv att (i Göteborg) prioritera detaljplaner som leder till fler bostäder. Dvs att få igenom en planändring i en redan utbyggd detaljplan är som att ta sig igenom ett nålsöga. Det är här jag tycker det är lite stelbent att inte följa vägledningen och göra en avvägning mot tidigare avvikelser så som Boverket tolkar PBL utan peka mot en detaljplaneändring som man inte kommer få igenom pga för lite resurser.
Jag kan även förstå lagen att man skärper upp att det ska se ut som de tror på stadsbyggnadskontoret och att det ska komma en ny detaljplan innan man går ifårn den gamla. Men det som kan tilläggas är att detta flyttat arbete till planavdelningen som inte var helt beredda på detta och dessutom har politiska direktiv att (i Göteborg) prioritera detaljplaner som leder till fler bostäder. Dvs att få igenom en planändring i en redan utbyggd detaljplan är som att ta sig igenom ett nålsöga. Det är här jag tycker det är lite stelbent att inte följa vägledningen och göra en avvägning mot tidigare avvikelser så som Boverket tolkar PBL utan peka mot en detaljplaneändring som man inte kommer få igenom pga för lite resurser.
det här med 25% av fasadbredden va nytt för mig? när jag sökte bygglov för att bygga mitt hus (2011) så var det: takkupan får max va 1/3 av fasadens bredd, var den bredare så skulle det räknas som 2plans hus.
kolla tex kupan på Fiskarheden Svanen, ca 1/3 och det går som enplans hus när man söker bygglov!
kolla tex kupan på Fiskarheden Svanen, ca 1/3 och det går som enplans hus när man söker bygglov!
Hallå!
Jag har ett liknande ärende på Lidingö som jag hållit på med något år nu. Det gäller dock vindsinredning av flerbostadshus.
Jag tror inte att det finns någon specifik praxis som säger att bygglov alltid ska beviljas om kupan är 25% eller 1/3 del av fastighetens bredd utan det är från fall till fall.
Däremot finns det ju en paragraf som säger att om likadana bygglov beviljats tidigare så ska det inte vara några problem precis som ni säger dock gäller det bara inom samma fastighet. Man ska alltså inte ha något lagstöd för att få något godkänt bara för att en granne fått det som, b8q skriver. Däremot utgör ju det något slags praxis men då gäller det nog främst ärenden i högre instans.
Jag vet inte om eran radhuslänga räknas som en eller flera fastigheter, borde ju vara flera? Jag hängde inte med på det där med att dina grannar hade delat på takytan av hela längan?
För min del har jag haft hjälp av juridiskt ombud och vi håller nu på att överklaga i länsstyrelsen. Det var det tips jag fick av alla för det är fortfarande luddigt med vindsinredningar/takkupor och allt vad det innebär.
Mitt tips är att överklaga till nämnden och sen till länsstyrelsen om du nekas. Nämnden har väll inte så långa handläggningstider? Länsstyrelsen har ca 12 mån.
Jag har ett liknande ärende på Lidingö som jag hållit på med något år nu. Det gäller dock vindsinredning av flerbostadshus.
Jag tror inte att det finns någon specifik praxis som säger att bygglov alltid ska beviljas om kupan är 25% eller 1/3 del av fastighetens bredd utan det är från fall till fall.
Däremot finns det ju en paragraf som säger att om likadana bygglov beviljats tidigare så ska det inte vara några problem precis som ni säger dock gäller det bara inom samma fastighet. Man ska alltså inte ha något lagstöd för att få något godkänt bara för att en granne fått det som, b8q skriver. Däremot utgör ju det något slags praxis men då gäller det nog främst ärenden i högre instans.
Jag vet inte om eran radhuslänga räknas som en eller flera fastigheter, borde ju vara flera? Jag hängde inte med på det där med att dina grannar hade delat på takytan av hela längan?
För min del har jag haft hjälp av juridiskt ombud och vi håller nu på att överklaga i länsstyrelsen. Det var det tips jag fick av alla för det är fortfarande luddigt med vindsinredningar/takkupor och allt vad det innebär.
Mitt tips är att överklaga till nämnden och sen till länsstyrelsen om du nekas. Nämnden har väll inte så långa handläggningstider? Länsstyrelsen har ca 12 mån.
Nja, är det 1 b nedan som du syftar på:martinlyden skrev:
30 § Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988),
Isåfall betyder väl den att låt säga att du byggt en carport/glasveranda som överstiger byggarean kan du få bygglov klä in din carport/bygga in glasverandan eller likande. Bara för du fått bygglov för en glasveranda som överstiger byggarean betyder inte det att du får bygga en till glasveranda på ditt hus.
Och som du skriver så finns inget lagstöd i plan och byggnadslagen för att du ska ha rätt att göra som grannen, det lagstödet finns i andra delar av systemet som alltså i flera fall då bedömts stå över plan och bygglagen då de handlar om vilka likabehandling (vilket kan härledas i lagarna bak till grundlagen) eller här, i kommunallagen paragraf 2:
2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheterAllmänna befogenheter
2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.
Sen kan det ju vara annorlunda om man är flerbostadsägare då kanske det rör en bredare allmänhet beroende på var huset ligger och avvikelsen kan då inte klassas som liten.
Redigerat:
Jag tror att den faktiska regeln är formulerad ungefär: "om kupan blir dominerande så skall den räknas in i höjden". Och tolkningen av "dominerande" görs dels olika i olika kommuner, dels lite från fall till fall. Det är väl också så att huruvida den blir dominerande eller inte beror inte bara på storleken, utan också på husets och kupans utformning.daugaard skrev:
Lite offtopic, men jag säger bara, herregud vad sånt här måste sysselsätta vissa kommuner. Kan förstå att kommunerna måste ingripa när det byggs helt tokigt, men vindsinredningar, rimliga mindre utbyggnader etc, borde räcka med en snabb koll av säg 10 parametrar (storlek, färg, ändamål, byggteknik etc) och sen ett godkännande. Vore nog bättre i 9 fall av 10 att fria än att fälla.
Förunderligt. Tänker liknande kring vissa träd som inte får fällas och där trädligisterna blir belagda med böter i storleksordningen 100000 och liknande. Satt och funderade på detta när jag åtog mig en resa från Kristianstad till Falun med bil. Varhän man tittade, såg man bara träd, träd, träd och åter träd. Varför bry sig om något enstaka träd som står i vägen för kvällssolen när större delen av Sverige består av just träd
Våra myndigheter har alldeles för mycket att göra, jag är väldigt imponerad av er som orkar brottas med dem för "småsaker", dvs INTE bygga ett 5-våningshus i ett kolonistugeområde...
Lycka till!
/S
Förunderligt. Tänker liknande kring vissa träd som inte får fällas och där trädligisterna blir belagda med böter i storleksordningen 100000 och liknande. Satt och funderade på detta när jag åtog mig en resa från Kristianstad till Falun med bil. Varhän man tittade, såg man bara träd, träd, träd och åter träd. Varför bry sig om något enstaka träd som står i vägen för kvällssolen när större delen av Sverige består av just träd
Våra myndigheter har alldeles för mycket att göra, jag är väldigt imponerad av er som orkar brottas med dem för "småsaker", dvs INTE bygga ett 5-våningshus i ett kolonistugeområde...
Lycka till!
/S
Intressant med ditt förslag på "fräck argumentation". Jag har själv tänkt på detta, då vi är i en process med SBK och grannar som inte gillar vår ide om att bredda befintlig takkupa.
Vi har en befintlig takkupa (byggdes 1981) som strider mot detaljplan. Anledningen till detta är att planen gjordes 1977. Då gällde bygglagen från -59, då bygghöjden beräknades annorlunda. 1977-1987 kunde man alltså bygga takkupor utan att det påverkande bygghöjden (fanns dock säkert andra begränsningar)
Men idag, så bygglagen från 2010 så beräknas ju bygghöjden med 45graders vinkel där fasaden skär taket och takkupan räknas med. Med dagens tolkning, så är ju vår befintliga takkupa inte OK. Men det betyder ju samtidigt att vårt 1-plans hus med vind (1 1/2 plan) inte är 1-plans utan har två våningar.
Vid breddning av befintlig takkupa och även vid tillbyggnad av ytterligare en takkupa så blir det ju inte mer tvåplans än vad det redan är....precis som ditt resonemang ovan. Klockrent! Dock har jag inte provat dessa resonemang på SBK ännu.
Du hänvisar till ett fall (eller annan tråd här). Vet du vilket rättsfall det är? Kan man hitta dokument någonstans? Eller har du länk till tråden? Det skulle vara bra med lite kött på benen innan man börjar köra med juridiska finesser mot kommunens jurist......
Vi har en befintlig takkupa (byggdes 1981) som strider mot detaljplan. Anledningen till detta är att planen gjordes 1977. Då gällde bygglagen från -59, då bygghöjden beräknades annorlunda. 1977-1987 kunde man alltså bygga takkupor utan att det påverkande bygghöjden (fanns dock säkert andra begränsningar)
Men idag, så bygglagen från 2010 så beräknas ju bygghöjden med 45graders vinkel där fasaden skär taket och takkupan räknas med. Med dagens tolkning, så är ju vår befintliga takkupa inte OK. Men det betyder ju samtidigt att vårt 1-plans hus med vind (1 1/2 plan) inte är 1-plans utan har två våningar.
Vid breddning av befintlig takkupa och även vid tillbyggnad av ytterligare en takkupa så blir det ju inte mer tvåplans än vad det redan är....precis som ditt resonemang ovan. Klockrent! Dock har jag inte provat dessa resonemang på SBK ännu.
Du hänvisar till ett fall (eller annan tråd här). Vet du vilket rättsfall det är? Kan man hitta dokument någonstans? Eller har du länk till tråden? Det skulle vara bra med lite kött på benen innan man börjar köra med juridiska finesser mot kommunens jurist......