Luftspaltens varande vid utvändig isolering av tak
Jag har några frågor inom ett område som är relativt nytt och okänt i byggbranschen och ber om kunskap för att göra rätt val då branschen inte kan ge entydiga svar Ni besitter nödvändig specialistkunskap. Frågorna gäller utvändig isolering av taket med cellplast. För oss är det viktigt att inte göra något som äventyrar husets (och vårt eget) välmående och eventuella möjligheter att få ersättning vid skador från försäkringsbolaget i framtiden.
Jag äger en 1½-plansvilla byggd 1971. Övre planet består av två rum, WC och klädkammare, samt c:a två meter djupa sidovindar efter långsidorna och en liten krypvind på toppen. Mellan toppvinden och sidovindarna löper snedtak där det finns en luftspalt (c:a 20 mm) mellan isoleringen (150mm) och råsponten för tegeltaket. Takstolarna är tätt monterade, 60c/c. På sidovindarna är det öppet ut i takfoten och toppvinden är försedd med ventilationsgaller i kortsidorna.
Vi behöver tilläggsisolera vindarna och snedtaket. Problemet är vi är trångbodda och skulle behöva nyttja delar av utrymmet på sidovindarna. Att isolera snedtaket skulle innebära att rumsvolymen minskar invändigt, vilket är ett mindre attraktivt alternativ.
Jag har tittat på, och intresserat mig för, isolering med cellplast mellan takpannorna och takpappen och har därför varit i kontakt med en av aktörerna på marknaden, företaget Thermisol (www.thermisol.se).
Hos Thermisol är man dock otydliga angående luftspaltens varande och hänvisar till att det finns olika skolor, och då bl a till SP som sägs hävda att luftspalten bör finnas kvar.
Om luftspalten förlängs genom att montera skivor ner till takfoten och öppningarna i takfoten bibehålls känns det som om en stor del av nyttan med iden yttre isoleringen går förlorad då kall luft kommer att blåsa mellan isoleringsskikten.
Skall man förlänga luftspalten, sätta igen öppningarna i takfoten och montera Mögelstopp från Habo, e. dyl mellan varje takstol, eller sätta igen luftspalten och montera vanliga ventiler av typen Fresh, e dyl???
Jag har talat med två erfarna och välrenommerade besiktningsmän men bägge saknar kunskap och erfarenhet om det aktuella förläggningssättet.
FRÅGOR:
1. Finns det några direkta och indirekta nackdelar med att isolera yttertaket med cellplast?
2. Om syftet är att öppna stödbensväggen mellan rum och sidovindar, isolera gavlarna och mellan bjälklaget i takstolarna på sidovindarna, lägga ett riktigt trägolv på sidovindarna, etc. för att nyttja sidovindarna som rums- och förvaringsyta med samma uppvärmning och inomhustemperatur som rummen på övervåningen, vad gör man med:
a) Ventilationsöppningen i takfoten?
b) Luftspalten i snedtaket mellan takvinden och sidovind?
c) Ventilationsgallren i gavlarna i takvinden?
d) Diffusionsskydd? Monterar jag skyddsplast på traditionellt vis på takstolarna efter montering av mineralullsisoleringen, innan beklädnad med gips eller plywood? Behövs ytterligare diffusionsskydd?
e) Tjocklek? Det är antagligen nödvändigt att göra en U-värdesberäkning för att beräkna tjockleken, men bortsett från kosmetiska faktorer, finns det någon annan aspekt på hur tjock cellplast man bör ha eller undvika att ha?
f) Fäst- och tätningsmaterial? Kan någon rekommendera material för att fixera cellplastskivorna, samt strö och bärläkt och för att täta vid rörgenomföringar, t ex skorsten ventilationsrör och antennrör?
g) Behöver man iakttaga särskilda hänsyn vid val av takpapp, dels med tanke på den ovanpåliggande cellplasten, dels med tanke på den under råspånten liggande mineralullsisoleringen? Har någon rekommendationer?
3. Vilka krav bör man ställa på cellplasten? Krävs viss bärighet för att kunna belasta taket eller fungerar den billigare cellplasten (typ S80) som normalt finns på våra byggvaruhus?
4. Finns det något annat att tänka på som man bör beakta?
Jag äger en 1½-plansvilla byggd 1971. Övre planet består av två rum, WC och klädkammare, samt c:a två meter djupa sidovindar efter långsidorna och en liten krypvind på toppen. Mellan toppvinden och sidovindarna löper snedtak där det finns en luftspalt (c:a 20 mm) mellan isoleringen (150mm) och råsponten för tegeltaket. Takstolarna är tätt monterade, 60c/c. På sidovindarna är det öppet ut i takfoten och toppvinden är försedd med ventilationsgaller i kortsidorna.
Vi behöver tilläggsisolera vindarna och snedtaket. Problemet är vi är trångbodda och skulle behöva nyttja delar av utrymmet på sidovindarna. Att isolera snedtaket skulle innebära att rumsvolymen minskar invändigt, vilket är ett mindre attraktivt alternativ.
Jag har tittat på, och intresserat mig för, isolering med cellplast mellan takpannorna och takpappen och har därför varit i kontakt med en av aktörerna på marknaden, företaget Thermisol (www.thermisol.se).
Hos Thermisol är man dock otydliga angående luftspaltens varande och hänvisar till att det finns olika skolor, och då bl a till SP som sägs hävda att luftspalten bör finnas kvar.
Om luftspalten förlängs genom att montera skivor ner till takfoten och öppningarna i takfoten bibehålls känns det som om en stor del av nyttan med iden yttre isoleringen går förlorad då kall luft kommer att blåsa mellan isoleringsskikten.
Skall man förlänga luftspalten, sätta igen öppningarna i takfoten och montera Mögelstopp från Habo, e. dyl mellan varje takstol, eller sätta igen luftspalten och montera vanliga ventiler av typen Fresh, e dyl???
Jag har talat med två erfarna och välrenommerade besiktningsmän men bägge saknar kunskap och erfarenhet om det aktuella förläggningssättet.
FRÅGOR:
1. Finns det några direkta och indirekta nackdelar med att isolera yttertaket med cellplast?
2. Om syftet är att öppna stödbensväggen mellan rum och sidovindar, isolera gavlarna och mellan bjälklaget i takstolarna på sidovindarna, lägga ett riktigt trägolv på sidovindarna, etc. för att nyttja sidovindarna som rums- och förvaringsyta med samma uppvärmning och inomhustemperatur som rummen på övervåningen, vad gör man med:
a) Ventilationsöppningen i takfoten?
b) Luftspalten i snedtaket mellan takvinden och sidovind?
c) Ventilationsgallren i gavlarna i takvinden?
d) Diffusionsskydd? Monterar jag skyddsplast på traditionellt vis på takstolarna efter montering av mineralullsisoleringen, innan beklädnad med gips eller plywood? Behövs ytterligare diffusionsskydd?
e) Tjocklek? Det är antagligen nödvändigt att göra en U-värdesberäkning för att beräkna tjockleken, men bortsett från kosmetiska faktorer, finns det någon annan aspekt på hur tjock cellplast man bör ha eller undvika att ha?
f) Fäst- och tätningsmaterial? Kan någon rekommendera material för att fixera cellplastskivorna, samt strö och bärläkt och för att täta vid rörgenomföringar, t ex skorsten ventilationsrör och antennrör?
g) Behöver man iakttaga särskilda hänsyn vid val av takpapp, dels med tanke på den ovanpåliggande cellplasten, dels med tanke på den under råspånten liggande mineralullsisoleringen? Har någon rekommendationer?
3. Vilka krav bör man ställa på cellplasten? Krävs viss bärighet för att kunna belasta taket eller fungerar den billigare cellplasten (typ S80) som normalt finns på våra byggvaruhus?
4. Finns det något annat att tänka på som man bör beakta?
Hej Sven!
Det var många frågor och funderingar på en gång!
Jag vill säga att det inte kan bli några framtida problem om man utför detta på rätt sätt!
Jag förutsätter att du river ner taket ner till råsponten på utsidan för annars får du ju ett ytterligare tätt skikt i konstruktionen, vilket inte är så lyckat.
Vilken cellplast du ska använda dig av beror bl a på vilken tjocklek du väljer coh vilken taklutning du har. Men här borde tilllverkarna kunna ge besked. Men om du ska ha taktegel så blir det en avsevärd kraft som belastar cellplasten.
Men till det problem där jag kan vara till hjälp, nämligen luftspalten!
Du isolerar taket från utsidan, väntar med att sätta igen luftspalten. När ett år gått är det ofarligt att sätta igen spalten, och då bör den helst sättas igen på 40-50 cm höjd.Du bör alltså välja ett material som du kan trycka upp i spalten och som sedan fungerar som luftstopp, isolering och utfyllnad.
Du får alltså stillastående luft i den gamla spalten som då fungerar isolerande även den.
Hoppas du får nytta av denna info!
MVH / Anders
Det var många frågor och funderingar på en gång!
Jag vill säga att det inte kan bli några framtida problem om man utför detta på rätt sätt!
Jag förutsätter att du river ner taket ner till råsponten på utsidan för annars får du ju ett ytterligare tätt skikt i konstruktionen, vilket inte är så lyckat.
Vilken cellplast du ska använda dig av beror bl a på vilken tjocklek du väljer coh vilken taklutning du har. Men här borde tilllverkarna kunna ge besked. Men om du ska ha taktegel så blir det en avsevärd kraft som belastar cellplasten.
Men till det problem där jag kan vara till hjälp, nämligen luftspalten!
Du isolerar taket från utsidan, väntar med att sätta igen luftspalten. När ett år gått är det ofarligt att sätta igen spalten, och då bör den helst sättas igen på 40-50 cm höjd.Du bör alltså välja ett material som du kan trycka upp i spalten och som sedan fungerar som luftstopp, isolering och utfyllnad.
Du får alltså stillastående luft i den gamla spalten som då fungerar isolerande även den.
Hoppas du får nytta av denna info!
MVH / Anders
Hejsan..
Svarar lite.. Vindar, Tak & Ventelation är klurigt. Därför kan nog ingen tala om för dig hur det kommer bli. Man kan bara "gissa" och hoppas på det bästa..! Vilket det brukar bli. Garantier är nog svårt att ge :-X
1. Tekniken är reltivt ny. Det kan bli fult.
2.
a. Denna konstuktion är jag inte så hemma p tyvvär. vågar inte ge rekomndationer.. Jag skulle försöka lämna en luft spalt hela vägen. :-/
b. Se A.
c. Se A.
d. på traditionellt vis. dvs plasten på den varma sidan av miniralullen..
e. ju tjockare desto bättre. på vinden rekomenderas det att man har 40 cm lös ull.. Men det skulle nog se lite lustigt ut med 40cm cellplast på yttertaket. så 10-20 cm kanske? Du skulle ju ändå ha miniralull också.!
f. Sätta fast skivorna i Yttertaket, enligt Termisol
"Montera skivorna.
Sätt upp en stödbräda vid takfoten.
Använd spik + brickor och
montera nerifrån och uppåt, med
förskjutna skarvar (de nedersta
skivorna vilar mot stödbrädan)."
"Spika eller skruva läkten i underlaget
som kan vara takstolar,
råspont eller glespanel."
g. Takpappen? Jag skulle köra med Y-papp 2200 (eller vad den nu heter) Den är lite tjockare och segare änn 2000. "Pappskalle" har säkert en bra åsikt här..
3. Tror inte att den billigare är så bra att ta. säkert är den inte lika hållbar som den som är gjord för yttertak. Men med Betoning på "TROR". :-[
4. Det bli ju en viss ökad vikt på taket. Man bör veta att taket pallar den extra vikten. Har du tex pannor i dag är det nog ingen fara....
När du har tagit bort den gammla pappen så bör du vara medveten om att det brukar komma några överaskningar.. typ ruttna brädor fram förallt dom i Söderläge längt ner.. Det är där pappen är som sämt (i söder läge)
Vet inte om du blev klockare.. men tror personligen att det är ett bra val du gör..!
Svarar lite.. Vindar, Tak & Ventelation är klurigt. Därför kan nog ingen tala om för dig hur det kommer bli. Man kan bara "gissa" och hoppas på det bästa..! Vilket det brukar bli. Garantier är nog svårt att ge :-X
1. Tekniken är reltivt ny. Det kan bli fult.
2.
a. Denna konstuktion är jag inte så hemma p tyvvär. vågar inte ge rekomndationer.. Jag skulle försöka lämna en luft spalt hela vägen. :-/
b. Se A.
c. Se A.
d. på traditionellt vis. dvs plasten på den varma sidan av miniralullen..
e. ju tjockare desto bättre. på vinden rekomenderas det att man har 40 cm lös ull.. Men det skulle nog se lite lustigt ut med 40cm cellplast på yttertaket.
så 10-20 cm kanske? Du skulle ju ändå ha miniralull också.!f. Sätta fast skivorna i Yttertaket, enligt Termisol
"Montera skivorna.
Sätt upp en stödbräda vid takfoten.
Använd spik + brickor och
montera nerifrån och uppåt, med
förskjutna skarvar (de nedersta
skivorna vilar mot stödbrädan)."
"Spika eller skruva läkten i underlaget
som kan vara takstolar,
råspont eller glespanel."
g. Takpappen? Jag skulle köra med Y-papp 2200 (eller vad den nu heter) Den är lite tjockare och segare änn 2000. "Pappskalle" har säkert en bra åsikt här..
3. Tror inte att den billigare är så bra att ta. säkert är den inte lika hållbar som den som är gjord för yttertak. Men med Betoning på "TROR". :-[
4. Det bli ju en viss ökad vikt på taket. Man bör veta att taket pallar den extra vikten. Har du tex pannor i dag är det nog ingen fara....
När du har tagit bort den gammla pappen så bör du vara medveten om att det brukar komma några överaskningar.. typ ruttna brädor fram förallt dom i Söderläge längt ner.. Det är där pappen är som sämt (i söder läge)
Vet inte om du blev klockare.. men tror personligen att det är ett bra val du gör..!