Alltså...så här är det
Om man har en timmer-stomme som är långt över hundra år gammal och väggkonstruktionen frisk och rötfri, varför i hela h***te skall man sätta dit plast för?
Väggkonstruktionen har fungerat perfekt i århundraden, finns inget behov av att införa plastfolie i denna konstruktion. Plastfolie tvånget är ett påfund av min.ullstillverkarna som tillgodoser marknaden med sina bristfälliga produkter.
I flera år har min.ull tillverkarna flåsat kunder i nacken med plasten, till den grad att det nu tycks vara en självklarhet att t.o.m timmer stommen skall få njuta av plasten...
Om man har en timmer-stomme som är långt över hundra år gammal och väggkonstruktionen frisk och rötfri, varför i hela h***te skall man sätta dit plast för?
Väggkonstruktionen har fungerat perfekt i århundraden, finns inget behov av att införa plastfolie i denna konstruktion. Plastfolie tvånget är ett påfund av min.ullstillverkarna som tillgodoser marknaden med sina bristfälliga produkter.
I flera år har min.ull tillverkarna flåsat kunder i nacken med plasten, till den grad att det nu tycks vara en självklarhet att t.o.m timmer stommen skall få njuta av plasten...
Jag håller fullständigt med dig om detta... i övrigt inte alls!gubblurven skrev:
Svaren man får från en expert beror naturligtvis på vilka intressen han/hon har!
När vi förra hösten skulle isolera vinden på vårt hus från början av 1900 tog vi kontakt med en stor isoleringsfirma med gott rykte och lång erfarenhet som sysslar med både cellulosa- och mineralullsisolering. Vi hade en expert hemma hos oss som även han har många års erfarenhet och stort kunnande. Hans råd till oss var att spruta upp cellulosa på vinden utan ångspärr eller plast. Han menade också at vi skulle låta bli takfotsventilation och i princip hålla luften på vindne stillastående och enbart ha kvar de två mindre gavelventiler som finns uppe under taknocken. Han rekommenderade vidare att vi inte skulle tilläggsisolera våra 3-4 tums tjocka timmerväggar eftersom vi inte skulle vinna något värmeekonomiskt på att lägga på mindre än 70 mm och lägger man på så mycket blir det en för stor kostnad rent ekonomiskt och estetiskt för att man ska tjäna in det. Istället borde vi vara noga med at täta huset utifrån när vi ändå bytte 70-tals teglet mot träpanel.
Att isolera 45 mm ger så lite värmevinst att det inte lönar sig var hans utlåtande och vi har därför inte isolerat vårt hus alls på väggarna. Vi har från utsidan panel, vindpapp, timmer och sedan ett lager tretex som vi kommer låta vara kvar som underlag för nya tapeter.
På vinden har vi sprutat upp 30-40 cm cellulosa och nu ett år efter har vi ett utmärkt klimat på vinden fast den är oventilerad och redan när isoleringen var gjord märkte vi skillnad på att värmen stannade i huset.
Jag anser att man ska undvika plast och mineralull/stenull i gamla hus och istället använda de material som idag finns på marknaden som bättre stämmer med det äldre husets förutsättningar. Ekoisolering som linisolering eller cellulosa är bra och fungerar tillsammans med timmer. Ett hus som har stått i 100 eller 200 år och klarat sig utan plast går inte under om man fortsätter utan...
Däremot! OM man ändå använder mineralull eller stenull ska man använda plast eftersom de materialen är konstruerade för att sättas tillsammans med plast.
Sen måste man tänka på att för 100-200 år sedan så levde man på helt andra sätt än vad man gör idag...
Ja precis och ändå överlevde man!
Förr hade man inte möjlighet att sätta in ett fungerande värmesystem i huset, man var mer beroende av att kunna värma huset med flera värmekällor och det fanns inte de isoleringsmaterial som finns idag att tillgå.
Man hade det mycket sämre på väldigt många sätt och jag försöker inte på något sätt romantisera dåtidens boende för det var kallt och det var säkert också på sina håll väldigt dragigt och osunt men med det sagt är det inte samma sak som att plast och tjock tilläggsisolering är det enda svaret på att förändra detta. Ett gammalt hus måste inte vara obeboligt för att det inte är tilläggsisolerat. Och det är lite skrämmande att det fortfarande idag är så lätt för isoleringstillverkarna att övertala människor att de måste tilläggsisolera om de ska kunna bo i huset.
Genom att täta bort drag och använda sunda material kommer man långt och att bo i huset och uppleva hur det är själv är det bästa råd man kan ge någon istället för alla dessa försäljningsknep som säljarna använder.
Vem som helst kan gå in på någon av tillverkarnas hemsida och skriva i i princip vilka värden som helst på sitt hus och ändå tjäna på ytterligare isolering! Nånstans måste man väl ändå stanna upp och tänka själv.
Förr hade man inte möjlighet att sätta in ett fungerande värmesystem i huset, man var mer beroende av att kunna värma huset med flera värmekällor och det fanns inte de isoleringsmaterial som finns idag att tillgå.
Man hade det mycket sämre på väldigt många sätt och jag försöker inte på något sätt romantisera dåtidens boende för det var kallt och det var säkert också på sina håll väldigt dragigt och osunt men med det sagt är det inte samma sak som att plast och tjock tilläggsisolering är det enda svaret på att förändra detta. Ett gammalt hus måste inte vara obeboligt för att det inte är tilläggsisolerat. Och det är lite skrämmande att det fortfarande idag är så lätt för isoleringstillverkarna att övertala människor att de måste tilläggsisolera om de ska kunna bo i huset.
Genom att täta bort drag och använda sunda material kommer man långt och att bo i huset och uppleva hur det är själv är det bästa råd man kan ge någon istället för alla dessa försäljningsknep som säljarna använder.
Vem som helst kan gå in på någon av tillverkarnas hemsida och skriva i i princip vilka värden som helst på sitt hus och ändå tjäna på ytterligare isolering! Nånstans måste man väl ändå stanna upp och tänka själv.
Ja de flesta gjorde väl det. ;-)
Detta är väl en diskussion som kan pågå i all evighet. vissa vill plocka vitmossa, blanda lera, halm, kopiss, hästskit osv och smeta på väggarna och känna att man är en byggnadsvårdare ut i fingerspetsarna. Man kanske nästan jobbar ihjäl sig och blir renoveringstrött men man känner att man iaf har gjort på rätt sätt. Andra vill isolera för att jaga värden och få ett så energieffektivt hus som möjligt samt regla, gipsa osv för att få ett modernt hus med relativt snabb byggtid.
Detta är väl en diskussion som kan pågå i all evighet. vissa vill plocka vitmossa, blanda lera, halm, kopiss, hästskit osv och smeta på väggarna och känna att man är en byggnadsvårdare ut i fingerspetsarna. Man kanske nästan jobbar ihjäl sig och blir renoveringstrött men man känner att man iaf har gjort på rätt sätt. Andra vill isolera för att jaga värden och få ett så energieffektivt hus som möjligt samt regla, gipsa osv för att få ett modernt hus med relativt snabb byggtid.
Sophie har många bra poänger, ett exempel är att gå in på fönstertillverkare och kolla hur många kwh/år man skulle spara om man bytte fönster, det intressanta var att vi skulle spara mer energi än vi gör av med i uppvärmning... Man måste alltid ta saker med en nypa salt och fundera på avsändaren av informationen.
Om man nu bygger en plastpåse för varje rum och som i sin tur skall ventileras ut. Utanpå alla dessa plastpåsar så stoppar man ännu en stor plastpåse (platsfärgen) som skall hålla fukten ute. i teorin skall då det inte bli någon fukt mellan dessa plastpåsar... i praktiken blir det inte riktigt så, och när det väl etableras fukt så har den ingenstans att ta vägen då den är instängd mellan två plastpåsar. Dock kan det vara nödvändigt med mer fuktspärrar etc i de utrymmen som idag används mycket olika jämfört med förut, ex. badrum, kök, tvättstuga och det är med fördel man lägger sådana funktioner i en tillbyggnad till det gamla huset.
Det finns som flera har sagt olika teroier och olika sätt att angripa det hela, man skulle kunna göra en jämförelse med hur man bygger hus i jordbävningsområden. Antingen kan man bygga husen med starka material som skall vara helt stumma, eller så bygger man med flexibla material som kan ta upp rörelsen vid skakningarna och på så sätt minska belastningen på konstruktionen. Idag bygger man på det sistnämnda sättet för det har visat sig vara mest hållbart genom alla sekel man har skaffat sig erfarenhet av det.
Om man nu bygger en plastpåse för varje rum och som i sin tur skall ventileras ut. Utanpå alla dessa plastpåsar så stoppar man ännu en stor plastpåse (platsfärgen) som skall hålla fukten ute. i teorin skall då det inte bli någon fukt mellan dessa plastpåsar... i praktiken blir det inte riktigt så, och när det väl etableras fukt så har den ingenstans att ta vägen då den är instängd mellan två plastpåsar. Dock kan det vara nödvändigt med mer fuktspärrar etc i de utrymmen som idag används mycket olika jämfört med förut, ex. badrum, kök, tvättstuga och det är med fördel man lägger sådana funktioner i en tillbyggnad till det gamla huset.
Det finns som flera har sagt olika teroier och olika sätt att angripa det hela, man skulle kunna göra en jämförelse med hur man bygger hus i jordbävningsområden. Antingen kan man bygga husen med starka material som skall vara helt stumma, eller så bygger man med flexibla material som kan ta upp rörelsen vid skakningarna och på så sätt minska belastningen på konstruktionen. Idag bygger man på det sistnämnda sättet för det har visat sig vara mest hållbart genom alla sekel man har skaffat sig erfarenhet av det.
Efter att jag renoverade mitt stall så lärde jag mig vad plast kan göra med timmer.
Stallet byggdes 1920 av timmer från ett 1800 tals stall. Inrett för ca 100kor och kalvar, lågt i tak och slinne över hela djurdelen utan ventilation. Mellan 1980 till 1995 blev det en ny arrendator som då ville skydda väggarna från fukt och gödselstänk, vilken då klädde från golvet och en meter upp på väggen med kraftig plast. Överst spikades en regel i för att inte vatten skulle kunna rinna in under plasten.
Dåtidens bönder (numer pensionärer) berättade hur mycket fukt det var i stallet och därav monterade plasten av inrådan från "experter" i stallmiljö (tänkte nog inte på ventilation...)
Nu när jag köpte gården 2009 hade stallet varit tomt från djur i 14år och nedre delen av väggarna var totalförstörda. Timmerstockarna var uppruttna och ihoptryckta på den sida som plasten satt på medan utsidan fortfarande var helt riktiga,alltså bara halva stocken var upprutten. Detta medförde att nederdelen av väggen buktade ut så mycket som 20cm på en meter.
Trots att all fukt som funnits i detta stall så var allt övrigt trä helt riktigt, förutom vissa maskangripna innerväggar.
Lösningen på väggproblemen var att lyfta hela stallet 10cm och byta ut timmerväggarna till lecablock.
Nu när jag renoverar bostadshuset från 1850 så tilläggsisolerar jag 80mm på insidan utan någon plast. Bör ju i alla fall hålla mer än 30år...
MVH Erik
Stallet byggdes 1920 av timmer från ett 1800 tals stall. Inrett för ca 100kor och kalvar, lågt i tak och slinne över hela djurdelen utan ventilation. Mellan 1980 till 1995 blev det en ny arrendator som då ville skydda väggarna från fukt och gödselstänk, vilken då klädde från golvet och en meter upp på väggen med kraftig plast. Överst spikades en regel i för att inte vatten skulle kunna rinna in under plasten.
Dåtidens bönder (numer pensionärer) berättade hur mycket fukt det var i stallet och därav monterade plasten av inrådan från "experter" i stallmiljö (tänkte nog inte på ventilation...)
Nu när jag köpte gården 2009 hade stallet varit tomt från djur i 14år och nedre delen av väggarna var totalförstörda. Timmerstockarna var uppruttna och ihoptryckta på den sida som plasten satt på medan utsidan fortfarande var helt riktiga,alltså bara halva stocken var upprutten. Detta medförde att nederdelen av väggen buktade ut så mycket som 20cm på en meter.
Trots att all fukt som funnits i detta stall så var allt övrigt trä helt riktigt, förutom vissa maskangripna innerväggar.
Lösningen på väggproblemen var att lyfta hela stallet 10cm och byta ut timmerväggarna till lecablock.
Nu när jag renoverar bostadshuset från 1850 så tilläggsisolerar jag 80mm på insidan utan någon plast. Bör ju i alla fall hålla mer än 30år...
MVH Erik
Ska man plasta så måste det vara hela väggen + riktig ventilation. Då är det inga problem med att plasta.
Om du vill ha minimal tjocklek föreslår jag följande. Dreva springor med mossa eller lin ( att samla en sopsäck mossa tar cirka en timme. Hur lång tid tar det att åka till bygghandeln?), klina såterna med lera (gräv själv eller köp på säck), sala på timret endast så det blir plant och jämna ut tomrummen med mer lera samt skruva skivor om ni vill. Vill man slippa sala på mm kan man bara klina en plan yta och tapetsera på den. En gipsskiva är ju inget annat än en industrialiserad variant av klining.
Många tror att byggnadsvård handlar om att krångla till det när det egentligen handlar om att göra det enklaste, dreva-klina-klart.
Många tror att byggnadsvård handlar om att krångla till det när det egentligen handlar om att göra det enklaste, dreva-klina-klart.
Tack Thomas för ditt svar, men det är tyvärr litet sent påtänkt, nu är redan väggarna mer eller mindre gjorda. Vi har tätat med lin, försökt att få till väggarna litet jämnare samt stadigare då hästarna som stått i stallet tydligen var krubbitare och hade gjort urgröpningar här och där. På dessa ställen har vi förstärkt med det vi kallar dubbelmackor. Det är en bred planka (220 X 45) på båda sidor väggen, borrat hål för gängstång, bricka och bult på båda sidor och så dragit ihop det hela. På insidan, efter dervning/tätning har vi satt vindpapp och sedan reglat för innervägg. Isolering och så innervägg i form av råspont. På det sätter vi sedan gips och gör fint. Så kommer vio att göra överallt. Ingen plast någonstans.
Misstänkte det eftersom det var en gammal tråd, men det kanske är någon annan som läser också. "Dubbelmackan" är vad som brukar benämnas följare (om den är stående) och är vanligtvis 5"x 5" eller 6"x 6" samt har avlånga hål så stommen kan röra sig.
A
Alfred Jonsson
Bannad
· Västra Götaland
· 208 inlägg
Alfred Jonsson
Bannad
- Västra Götaland
- 208 inlägg
Låter som en bra konstruktion.mimus48 skrev:
Att sätta in plast i gamla hus är att be om problem det ser jag dagligen som snickare när vi måste riva väggar med mögel/fukt.
Lyfter den här tråden igen då jag står inför samma sak.. Jag har ett rum i en timmerkåk ifrån slutet av 1800 talet som dom bara satt skiver direkt mot timmret, dvs inte reglat eller nått.. Skivor slagit med spik direkt in i timmerstommen, och dessa skivor har slagit sig satt de är helt "vågiga" på väggen.
Så ja har börjat riva ner dom tapetserade skivorna nu.. Men hur gör ja sen? Kåken är tillägsisolerad utifrån nån gång i slutet av 70 talet. Ska ja endå köra tjärpapp, 2'2' och isolering, sedan spån och gips?
Mvh Tommy
Så ja har börjat riva ner dom tapetserade skivorna nu.. Men hur gör ja sen? Kåken är tillägsisolerad utifrån nån gång i slutet av 70 talet. Ska ja endå köra tjärpapp, 2'2' och isolering, sedan spån och gips?
Mvh Tommy
Tommy_F skrev:
Om den du är nöjd med den utformning man gav fasaden på 1970-talet, och om den utvändiga isoleringen är väl utförd och tillräcklig (med vindtätt skikt och allt) finns ingen orsak att isolera invändigt. Då kan du istället låta uteslutande smaken avgöra. Du kan väggen och sätter ett ytskikt av plyfa, gips eller spånt. Men du kan också lämna timmerväggen naken.
Okej. Ja fasaden har vi inga planer på att röra nu iaf
Så då funkar det att slå 2"-2" och lägga vanlig gul glasfiber isolering, väggspån och sedan renoveringsgips om ja vill? Eller funkar det å sätta gipsen direkt på timmret utan reglar?
Så då funkar det att slå 2"-2" och lägga vanlig gul glasfiber isolering, väggspån och sedan renoveringsgips om ja vill? Eller funkar det å sätta gipsen direkt på timmret utan reglar?