Lite fel kanske: Böjhållfasthet är ett mått på styrkan.bengtn skrev:
För att få ett mått på styvheten ska man titta på E-modulen (som är den en ingrediensen i styvheten. Den andra är tröghetsmomentet.)
E-modul: Böj så mycket det går utan deformation
Böjhållfasthet: Böj tills det går sönder.
Jag tycker båda kan användas för att jämföra i detta fall. Valde det mått som används i "Nordiska Träd och träslag"
Förklara gärna hur tröghetsmomentet, dvs motståndet att accelerera en kropps rotation, kommer in? Jag lovar att jag inte tänker snurra min hyvelbänk särskilt ofta
/B
Böjhållfasthet: Böj tills det går sönder.
Jag tycker båda kan användas för att jämföra i detta fall. Valde det mått som används i "Nordiska Träd och träslag"
Förklara gärna hur tröghetsmomentet, dvs motståndet att accelerera en kropps rotation, kommer in? Jag lovar att jag inte tänker snurra min hyvelbänk särskilt ofta
/B
E-modulen är en konstant som anger sambandet mellan spänning och elastisk deformation (längdändring). Elastisk deformation är sådan som återgår till ursprungsläget när spänningen är noll.
"Böj så mkt det går utan bestående deformation" kallas sträckgräns eller möjligen krypgräns om det gäller trä.
Tröghetsmomentet (eg rättare yttröghetsmomentet) I (versalt i) ingår i begreppet styvheten som definieras som produkten av E och I. De båda ingår i formeln för nedböjning, tex för en fritt upplagd tvåstödsbalk 5ql^4/384EI.
Över bråkstrecket är q den utbredda lasten och l spännvidden.
"Böj så mkt det går utan bestående deformation" kallas sträckgräns eller möjligen krypgräns om det gäller trä.
Tröghetsmomentet (eg rättare yttröghetsmomentet) I (versalt i) ingår i begreppet styvheten som definieras som produkten av E och I. De båda ingår i formeln för nedböjning, tex för en fritt upplagd tvåstödsbalk 5ql^4/384EI.
Över bråkstrecket är q den utbredda lasten och l spännvidden.
Du har naturligtvis rätt i det du skriver även om du blandar ihop tröghetsmoment med yttröghetsmoment.
Min slarvigt uttryckta poäng är att böjhållfastheten är ett användbart jämförelsemått mellan olika träslag i en hyvelbänk. Det ger samma rangordning som att räkna nedböjning på en fast inspänd balk. Det finns ingen anledning att blanda in konstruktionen, och därmed yttröghetsmomentet, vid val av träslag, ceteris paribus.
/B
Min slarvigt uttryckta poäng är att böjhållfastheten är ett användbart jämförelsemått mellan olika träslag i en hyvelbänk. Det ger samma rangordning som att räkna nedböjning på en fast inspänd balk. Det finns ingen anledning att blanda in konstruktionen, och därmed yttröghetsmomentet, vid val av träslag, ceteris paribus.
/B
Måste fråga dig bengtn, hur du funderat kring val av bänktvingar. När jag skissat på en bänk till min framtida verkstad (alltså något som ligger i pipen, men långt fram) har jag faktiskt mest lutat åt en Record 53 eller liknande. Den klassiska svenska tvingen till vänster med stor träskruv är ju klumpig, men å andra sidan den kanske mest flexibla varianten som finns. Tänkte börja att pröva med en Dakota Record-rip off från Rutlands kanske.
På en möbelsnickeriutbildning jag hälsat på en del har de björkbänkar som är kanske 2,5-3m, och har en sarg som är 20-30cm hög. Hur tjock skivan är vet jag inte, men de är otroligt styva.
Kan också vara läge att fundera på en Emmert, eller kopia snarare.
På en möbelsnickeriutbildning jag hälsat på en del har de björkbänkar som är kanske 2,5-3m, och har en sarg som är 20-30cm hög. Hur tjock skivan är vet jag inte, men de är otroligt styva.
Kan också vara läge att fundera på en Emmert, eller kopia snarare.
Redigerat:
Planen är att använda den Record 53ED-kopia jag köpte från Dieter för ett par år sen och som sitter på min nuvarande sorgliga ursäkt till hyvelbänk. Jag är rätt nöjd med den, särskillt snabbfunktionen som förenklar fastspänningen av olika tjocka stycken.
/B
/B
Lånar tråden med en fråga.
Vad tycker/säger ni som kan detta bättre, att använda Al som bänkskiva? Det är kanske ett "skräpvirke" men klassas ju som ett hårdträ. Tror ni det skulle funka?
Vad tycker/säger ni som kan detta bättre, att använda Al som bänkskiva? Det är kanske ett "skräpvirke" men klassas ju som ett hårdträ. Tror ni det skulle funka?
Jackt:
Jag hjälpte till på Schwarz hyvelbänkbyggarkurs i Tyskland i fjol. På en fråga om lämpligt trä till skivan svarade han att hårt och styvt är bra men billigt och lättillgängligt bättre. Alla hans egna bänkar är gjorda i furu vilket gör dem lätta att hyvla plana och snygga med jämna mellanrum. Al är säker helt ok annars får du väl bygga en ny om en tio tjugo år
/B
Jag hjälpte till på Schwarz hyvelbänkbyggarkurs i Tyskland i fjol. På en fråga om lämpligt trä till skivan svarade han att hårt och styvt är bra men billigt och lättillgängligt bättre. Alla hans egna bänkar är gjorda i furu vilket gör dem lätta att hyvla plana och snygga med jämna mellanrum. Al är säker helt ok annars får du väl bygga en ny om en tio tjugo år
/B
Inte för att jag sågat i någon annan än vår välbekanta Scots Pine, men nog lär det väl vara skillnad på pine och pine, eller? Det är ju rätt stor skillnad bara här hemma i sverige beroende på kvalitét...
Jag har en Målilla. Skivan är i bok, men bara översta lagret. Merparten av skivans tjocklek är furu. I alla fall på min som är inköpt i mitten på 80-talet. Kanterna och skruvarna är i björk. Då gick en hel månadslön. Misstänker att det gör det idag med.
En potentiell nackdel med limträ är om de enskilda stavarna inte är ihop limmande med fiberrikningen åt samma håll.Fruppe skrev:
Antar att det kommer att försvåra att hyvla skivan plan.
Någon som är bättre insatt får gärna bekräfta min misstanke...
Annars är det väl mest så att en limträbalk blir lite dyrare än att köpa furu och limma ihop själv.
Någon som vet om de limträbalkar man kan köpa är av hyfsad "visuell" kvalité? Dvs, inte för mycket kvistar och andra defekter som man helst undviker i en hyvelbänksskiva.
Har själv en bänk med en limträskiva. Fungerar bra, men som du säger är den besvärlig att hyvla. Tillräckligt besvärlig att jag gav upp efter en liten stund.Jespiir skrev:
Edit:
Som du säger är fiberriktningen lite slumpmässig, och man får massvis med stora urslag. Går säkert att få till med en finjusterad putshyvel med spånbrytaren riktigt nära eggen, men det lär ju ta ett tag om man ordnat till stora urslag med rubanken.
Redigerat: