Rent spontant, har de redan efter 4 mån åsikter om hur du/ni rensar kattlådan så vänta bara tills ni river ut deras kök(som de själva gjorde för 25 år sedan) och slänger in något nytt. Då ska ni få höra på åsikter...

Jag är själv i sitsen att ev. ta över mina föräldrars hus och trots att vi har en bra relation är jag ändå osäker på det hela då jag tror att föräldrar alltid kommer ha åsikter om vad man gör med deras gamla hus oavsett hur bra kontakt man har.

Sen tycker jag att en prutning på 200 000 kr för att bo granne med svär föräldrar som inte är trevliga låter som sämsta affärsuppgörelsen på länge! Det borde vara mycket mer. Finner de ett värde i att huset stannar i släkten ska väl även ni få något av värde tillbaka för det, och inte ynka 7% rabatt. Det är ju löjligt.

Sen överlag tycker jag hela situationen låter dålig. Köp inte huset, tro inte att det bli lättare sen om ni ångrar er, vad tror ni de säger när ni ev. ska SÄLJA familjehuset för att ni inte trivs?

Ne usch tyvärr ser jag bara bekymmer i framtiden.

Både jag och flera andra i tråden får känslan att det är du mot svärföräldrarna och att din man står vid sidan om, jag hoppas vi har missuppfattat dig, annars har du ett problem till.

Jag hoppas det löser sig, men lyssna på vad folk skriver, vad rädd om dig och kom ihåg att det är inte värt att ta skit och må dåligt över folk som inte bryr sig. Det finns så många andra snälla människor i världen som du kan lägga din vänskap och energi på istället.

Take care
 
  • Gilla
weezer och 5 till
  • Laddar…
Kan inte annat än att hålla med de tidigare inläggen som avråder från köp. Detta kommer inte bli en god affär för er som par! Människor som beter sig som din svärfar brukar inte bli bättre. Någonsin. Tyvärr.
Köp något på behörigt avstånd från dessa människor.
 
Håller helt och fullt med Nypon här ovan.
 
Jag tycker det är fullt tillräckligt med alla kommentarer man får från kompisar och bekanta gällande huset. Alltifrån vad man ska göra, hur man borde göra och vad man borde göra om. Att ha några svärföräldrar som det verkar som aldrig riktigt kommer flytta ut från huset, utan fortfarande känna det som sitt eget resten av livet, skulle vara en mardröm för min egen del.

Själv har jag tur med att jag har sådana föräldrar som mer kommenterar det som jag gjort snyggt och sedan mer ger råd om jag vill ha det inför kommande projekt. Dock har jag lite jobbiga "svärföräldrar" som har åsikter om väldigt mycket.

Sedan säger jag som någon annan här inne, dina svärföräldrar kommer väldigt billigt undan med försäljningen och får ett bra pris....
 
Är det meningen att du ska bidra ekonomiskt till räntor och amortering på ett hus som du aldrig kommer att äga? Det finns liksom inte på denna planet tycker jag!
 
Forinter, hur går det för dig..? Några nyheter?
 
Vilken sits. Jag säger som de andra, flytta ifrån svärfar.
Om de hade gett honom huset som gåva hade jag förstått varför det skulle vara enskild egendom, men inte när ni köper det.
Han kommer inte att acceptera ens omtapetsering av barnens rum och du kommer att få ta hela smällen för att du lurar hans son.

Annars låter ju kompromissen ovan rätt smart, låta din man köpa huset som enskild egendom och sedan får han ge dig halva huset i gåva.

Vad gäller dina kontaketer med hans föräldrar, så har ni väl nummerpresentatör? Gör som vi, när mina föräldrar rigner svarar jag, när makensm amma ringer svarar han, om vi inte är förhindrade förståss, då svarar vi gärna åt varandra, men så har vi svärföräldrar som gillar oss också.
 
Jag är ensam ägare till en fastighet jag ärvt. Jag har fru och två barn.
Imorgon skall jag till banken och skriva över hälften av huset på min hustru !
 
  • Gilla
corre och 2 till
  • Laddar…
Köp inte huset, bara du ska tapetsera så kommer du att få problem. Köp nåt eget, inte 20 mil bort men kanske en mil. Låt dem sälja huset själv. Din man e feg och 200 k i rabatt, nja tror knappast det. Rabatt som den hittar man i trädgården. Jag hade kunnat betala en halv miljon extra för att slippa bo i SVÄRFARS hus. Säljer han det själv så blir det marknadspris och blir det nåt arv så tillfaller det hans son. Problem löst
 
Och förresten, dina barn e viktigast i världen. Tänk vad denna relation kan ställa till med när ni ska bo i deras hus, för det kommer aldrig bli ditt. Du kommer aldrig ha betalt tillräckligt.....
 
Mycket negativa åsikter i svaren här om att bo i svärföräldrars hus. Det är inget fel så länge som de respekterar att det inte längre är deras hus.

Jag har själv ganska nyligen köpt mina föräldrars hus och jag står som ensam ägare till huset. Min fru har inget emot detta och vi trivs jättebra. Huset är dock inte enskild egendom, inte heller har jag fått någon rabatt utöver de skattemässiga justeringar jag kunde göra. Anledningen är att jag har syskon. Vid skilsmässa skulle min fru få rätt till halva husets marknadsvärde men också få dela på bolånen som jag har.

Mina föräldrar är inte grannar (de bor dock inte så långt härifrån) och de kan mycket väl ha någon åsikt men absolut inget som det bråkas om som i detta fall med din svärfar, däremot ger de gärna råd om jag ber om det. Jag tycker din man ska förklara för sin far att det nu är ni som bor i huset och ni gör precis det ni själva vill. Kan din svärfar inte acceptera detta så är det hans problem och din man måste vara principfast och skydda dig och familjen samt visa i praktiken att det är ni som bestämmer.
 
  • Gilla
Anna_H
  • Laddar…
Jag med min hustru och tre småttingar kommer inom kort att flytta "hem" till hennes föräldrar. Vi tar över huvudbyggnaden medan de i sin tur flyttar in i det mindre huset på samma gård. Innan något ev köp och tillhörande köpeskilling ens kommer på tal så lever vi ett tag och ser hur det fungerar. Det är klart uttalat att alla måste vara glada och nöjda med upplägget och funkar det inte så tar vi det då och försöker lösa det. Jag ska inte känna mig som inneboende, mina svärpäron ska inte känna sig undanskuffade och min fru ska inte sitta i kläm mellan allt detta. Det är fyra starka viljor (undantaget de värsta, barnen) men alla förstår att det kommer att bli friktion och konflikter. Det blir kompromisser och en del sårade känslor och stoltheter along the way. Det värsta som kan hända är ändå att vi får se oss om efter något annat. Det är ändå bara ett hus.
Frugan och jag diskuterar redan öppet och ohämmat om inredning och kök, byggen och renoveringar. De som byggt allt det vi nu talar om att ändra pendlar mellan entusiasm, oförstående och rent av ointresse. De förstår att det nu blir vårt hem där vi ska leva våra liv, är dessutom helt tillfreds med detta och ser fram emot förändringar. Kanske blir det hela skitbra för alla inblandade!


Dina svärföräldrar har uppenbarligen en helt annan approach på det hela än mina och då kommer det inte att fungera. Ni har ingen skyldighet att förvalta huset åt din makes föräldrar och gör nog bäst i att se er om efter något annat. Något som inte är ett mausoleum över svärfars era utan ett eget hem där ni är i er fulla rätt att vada i kattskit till armhålorna om ni så önskar. Jag kan tänka mig att din make är mycket fäst vid både huset och sina föräldrar, inget fel i det, men hans egna familjs väl och ve måste vara viktigare. Är det inte uttalat på det viset så har du andra och viktigare problem än krångliga svärföräldrar. Lycka till, jag håller ett öga på tråden. Och tummarna.
 
  • Gilla
corre
  • Laddar…
Forinter, får man fråga hur det går för dig/er med husköpet..?
 
verktygsgurun skrev:
Jag är ensam ägare till en fastighet jag ärvt. Jag har fru och två barn.
Imorgon skall jag till banken och skriva över hälften av huset på min hustru !
Erkänn, det är bara för ROT-avdraget! :cool:
 
-MH- skrev:
Erkänn, det är bara för ROT-avdraget! :cool:
Är hantverkare själv så här blir inga rotavdrag....är av den sorten att jag vill göra allt själv, i nästa vecka skall jag ge mig på 100kvm bandtäckning för första gången! :)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.