Jag svarade ju tidigare på Favinos inlägg om att bygga hyvelbänk á la Ruobo (eller kanske Schwartz...). Jag läste det mesta av hans bok en alldeles för sen natt och jag kan bara hålla med ett par tidigare skribenter här att om man väl kommer så långt så är det nog kört, det är bara att börja bygga!

Efter att ha funderat en vecka och insett begränsningarna, både i form av min egen förmåga och kompetens samt det lilla till buds stående utrymmet samt maskinparken ytan så gör jag som följer:

(...bygg bänken själv, du kommer ändå att vilja bygga en till...): Rätt, jag har ju börjat!

(...bänken kan inte vara för lång, inte för tung och inte för plan etc...): Hmm, här blir det litet konflikt, jag har en yta på 1,5 x 3 m där bänken ska stå och där den också får lov att födas, jag har borrmaskiner/borrstativ, en kapsåg, en slö rubank och en rent patetisk liten mörkgrön handfräs. Att börja med en motorsåg och ett träd blir svårt. Istället tar jag en litet fuskig genväg här och har skaffat hem två st 40 mm köksbänkskivor i ek. Dessa kommer jag att limma ihop så att det blir 80 mm tjockt och jag har gått på rådet att ha två fot fritt i vardera änden, så de är redan kapade till 180 cm längd. Exakt hur det blir med underredet vet jag inte ännu, men mycket talar för att jag bygger bänkskivan klar först och bygger underredet på den! Jag kan också redan nu rapportera att det är tungt och kommer att bli jobbigt att vända upp och ner!

Baktången blir en Veritas Quick Release. Jag kunde nog klara mig med enklare grejor, men det känns som en formidabel ego-booster och verkar dessutom hyggligt lättinstallerad, Det påvekar ju utförandet litet i och med att jag ska ha 17" fritt till högra benparet.

Benen ska vara flush med framsidan och jag ska ha massor av 3/4" hål överallt, det verkar praktiskt.

Hål förresten, vet ni exakt hur många 3/4" / 19 mm borrar det finns den största närmaste bygghandlaren (Bauhaus)? Exakt, precis ingen alls. Men det är säkert inte den största svårigheten i projektet.

Återkommer...
DSC_4659.jpg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Ett par timmar senare: Har limmat ihop skivorna nu. Passade noga in, visade sig att de snitt som sågmaskinen på brädgården hade gjort var överlägset rakast så de fick vara framåt (dvs bakåt när jag limmade/skruvade).

Borrade i ett par skruvar så jag hade att styra med sedan, lyfte av översta skivan och penslade på att jämnt (?) lager lim. Lade ihop igen och fick nästan panik, det sög ihop något så oerhört, svårt att finpassa när det vart så segt. Började dra i en massa skruv i de förborrade hålen och redan här kom första motgången! Trots att jag hade provat så ville det lijksom säga Popp! när jag drog och fick ställa ned momentet på maskinen rejält. Träkvaliteten och hårdheten varierade något oerhört. Där finns alltså nu några skruvspetsar inuti min fina skiva, jag får märka ut dem noggrannt och se exakt var de stitter om det blir problem med annat sedan...

Kanske enklast att borra ett 3/4"-hål just på de ställena, eljest får jag borra ur så pass så att jag kommer åt, borde gå med borrstativ och någon lämplig hålsåg (tips någon?) Risken är ju att skruven gått av långt in när det börjar bli moment och då är det väl enklast att jag inser att jag får leva med en "armerad" skiva!

Fick orderbekräftelse från Feinwerkzeuge när jag stod och limmade, hej vad det går!
 
Redigerat:
  • Gilla
snickarboden
  • Laddar…
Hej
Kul bygge, följer med spänning.
När man skruvar i hårda träslag ska förborrningen motsvara minst kärnan på skruven och dessutom kan det behövas lite olja i hålet innan man börjar skruva. Skruvdragare har verkligen förändrat hur vi bygger men en sak är dom värdelösa på, känna, hade du skruvat förhand had du känt att dom var på väg att gå av och slutat...vet av egen erfarenhet :(. Många trådar på detta forum paratar om hur starka en dragare är, problemet i finsnickeriet är det omvända, dom är för starka.

men inte ska väl några avdragna skruvar hindra detta fina projekt att bli en succe, ser fram emot nästa uppdatering.
Lycka till!
 
Kul projekt. Vill göra något liknande själv så jag följer med spänning.
 
Tack för svaret Thomas!

Jo, jag inser problemet, det förvärras dessutom av Torx-skruvarnas entré på scenen, hade det varit Ph- eller spårskruv så har de ju en tendens att hoppa ur när det går för tungt. Jag fick ytterligare en aha-upplevelse när jag drog ur skruvarna och de var så varma så att jag inte gärna ville ta i dem...

Men det var totalt fyra skruvar som gick av och de finns alla långt till vänster på bänken, så det är nog inget problem om hundra år.

***

Med min begränsade maskinpark så hade jag tänkt att lösa problemet att gör att urtag för Veritas-tångens "käft" genom att jag har låtit såga av en bit av skivan som är 80 mm, dvs lika bred som min dubbelskiva är tjock och den ska få bli sarg (fast den blir ju ingen sarg, jag har köpt Schwartz resonemang om att man ska ha en plan undersida...).

Bauhaus-sågen fick uppenbarligen jobba hårt, för det har varit varmt i snitten, vilket på något vis har gjort snittytorna blanka och hörnen vassa så man nästan skär sig på dem.

Jag väntar dock med att montera på "sargen" till Veritas-tången har anlänt, ibland lönar det sig att tänka till en gång extra!

Eftersom här finns intresserade och kunniga läsare: Bänkskivan börjar redan nu bli besvärlig att hantera och för mina Artros-leder så måste jag inse att det redan är litet på gränsen. Den färdiga bänken kommer säkert att behöva tre siffror för att beskriva vikten.

Jag hade tänkt att bygga underredet i 4x4" och det ska väl gå bra att göra det med tappar, jag bygger helt enkelt på min nya bänks undersida, jag har ju ingen annan plats att vara på. Men sedan blir det litet besvärligt att få ihop det. Jag funderar på att göra som så:

- Monterar ihop underredet som det ska vara. Om jag använder en sådan däringa "drawboring" vet jag inte, det får ju bli som det blir bara det blir vinkelrätt och starkt utav h-e.
- Placerar skivan på rätt plats och måttar in, evt drar jag fast den med skruvar så att den ligger där den ska ligga för att ge Newton litet extra hjälp.
- Borrar med grov centrumborr mitt för benens centra, ned genom bänkskivan och ned i benet.
- Kapar till rundstav med samma diameter (finns 33 mm rundstav och jag har 34 mm centrumborr, jag ser att det finns 45 rundstav att köpa också!).
- Klyver rundstaven en bit i båda ändarna och täljer till kilar
- Häller ned lim i hålet
- Sätter i undre kilen och slår ned rundstavsbiten så att den aldrig, aldrig mer kommer upp.
- När jag slutgiltig är nöjd med passningen så kapar jag rundstavarna upptill, häller i lim och klämmer ned de övre kilarna.

Inte riktigt lika elegant som Ruobos eleganta infästning av benen, men troligen fullt tillräckligt eftersom jag ju egentligen bara behöver hjälpa Newton litet med det sista.

Borde inte det bli bra starkt nog?

För övrigt, om en jättebyggmarknad som Bauhaus inte har en endaste enda 19 mm borr, hur många tror ni då att Jula har?

Fel svar, de har inte noll, inte en utan två! Visserligen båda som del av satser som kostar lika litet som en enstaka seriös borr, men ändå! Hade jag tänkt mig för det allra minsta hade jag gått igenom exakt vad jag behövde och bett tyskarna lägga med det med tängerna, man lär sig. Fast sakta bara.

Så småningom så får jag nog lära mig att skärpa min gamla rubank också, man ska tydligen ha japanska stenar och en jigg. Håhåjaja!
 
Kul projekt! Mycket roligare med projekt än med diskussioner om vilken skruvdragare som är bäst (även om det kan vara kul oxå). Följer med spänning.

/Woodchuck
 
woodchuck skrev:
Kul projekt! Mycket roligare med projekt än med diskussioner om vilken skruvdragare som är bäst (även om det kan vara kul oxå). Följer med spänning.

/Woodchuck
Skönt att höra att jag inte är den enda som tröttnad på detta ändlösa prat om skruvdragare.
Nåja, alla är vi saliga på vårt

När det gäller skivans infästning, jag tror inte du behöver göra detta så väst komplicerat. En rundstav på ovansidan ger ju kanske den nackdelen att skivan får en olik yta/struktur, ändträ där rundstaven kommer up.
Varför inte en enkel tap och taphål, limma och klart, det torde inte vara någon belastning uppåt och den skulla kunna låsas med en rundpinne om man vill vara på den säkra sidan (betvivlar att det skulle vara nödvändigt)

Annars är ju en klassisk sarg en lösning men jag håller med om att ha en helt slät udnersida är önskvärt (har en bänk som inte är det och det är irriterande att man ibland inte har bra ställen att sätta tvingar på)
 
Styrkan i denna bänkkonstruktion kommer från benens infästnIng i skivan. Jag tycker därför att en rejäl tappkonstruktion är bäst. Antingen dragborrat eller genomgående med kilar. Om du använder bänken för handhyvling kommer de största krafterna vara i skivans längdriktning. Det kan säkert funka med en rundstav som du föreslår men det är nog inte mycket svårare att frälsa eller hugga upp tapphålen
/B
 
Redigerat:
Fick hem tängerna och har mätt in exakt var jag ska ha benen. Bland det mer bisarra är att de försänkta skruvarna för att fästa monteringsplattan för baktången har fyrkantfäste! Man måste ha insex, Ph, Pz, Torx och tydligen också fyrkantsbits. Det var naturligtvis enklare att byta skruvarna än att få tag på bits och då kunde jag passa på att ta dem litet längre än de som var med.

Testade också att göra ett tapphål i en bit av ekskivan som är över, borrade med 34 mm centrumborr först och fortsatte med stämjärn, det gick ju ganska geschwinnt och då blir hela benkonstruktionen med den tekniken. Om man nu ändå ska bygga så ära det ju lika bra att ta i ordentligt.

Såg f ö video snuttar från Schwartz bänkbyggarkurs i Tyskland, och jag som tyckette att 80 mm ek var att ta i, jag kanske skulle tagit tre skivor istället ;-)
 
Man tager vad man haver:

DSC_4662.jpg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Jag inser att det går väldigt mycket bättre när jag gjort en gigg så att maskinen står där den ska vara.

Jag vet inte om jag ska rigga upp pinnfräsen och fräsa det lilla djup den nu orkar med eller om jag förlitar mig på stämjärnet.

Maskinen köpte jag på rea på K-Rauta för antagligen mer än 20 år sedan. Frågan är ju nu vilket som inträffar först, att tapphålen blir klara eller att maskinen ger upp, det låter inte alls bra om den kuggväxeln ;-(

Meningen var ju att jag skulle bygga bänk när höstmörkret sänkte sig och att det inte skulle ta riktigt så mycket tid nu!
 
Det rullar på bra. Jag trodde väl aldrig att en bok kunde få sådana ödesdigra konsekvenser...

Jag har aldrig någonsin förut gjort tappar och tapphål, men efter en hel del bankande så har jag hyygligt bra passning mellan benens tappar och tapphålen i bänken. Tapparna går inte igeonom bänken, jag stannar vid 60 mm och tänkte försöka mig på "drawboring" (vad det nu kan tänkas heta på svenska).

Att stämma ur för tapparna i benen är ju enormt mycket enklare, det är inte utan att man inser vitsen med ekskivan!

Veritastångens skruv är monterad men jag väntar med framtången tills vänster främre ben är slutligen tillpassat. Den tången är den tyska "small front vise" och när jag ser den så undrar jag om inte det hade kunnat fungera alldeles utmärkt med en sådan som baktång, min instinkt säger mig att den är kraftig nog och då hade jag sluppit detta med ett urtag utan fått en helt rektangulär arbetsskiva.

Jag sätter framtången helt kloss intill benet som ju är flush med framkanten.

Förutom de avdragna skruvarna och den uppenbara frånvaron av Carl Malmsten-finish så tror jag inte jag gjort alltför stora grodor. Bänken på borde stå rättvänd på alla fyra ben inom några dagar.
P1000150.jpg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
P1000153.jpg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nu står den där och resterande arbete med tängerna och bänkhakarna kan jag göra direkt på/med bänken!

Underredet är sågat med en enkel handcirkelsåg från Clas i sjön och det sladdriga anhållet till den höll på att göra mig knäpp. Detta gör att det inte är riktig sugpassning överallt och att inte alla dragborrningar har fått avsedd verkan.

Men jag tror inte det leder till problem, om det är något jag vill göra så är det i alla fall inte brist på bänk som hindrar mig.
 
  • Gilla
Sailorman och 1 till
  • Laddar…
Tycker den där bänkdesignen är riktigt tilltalande, snyggt jobbat. Har läst igenom Landis "workbench book" ett par gånger och velar lite fram o tillbaka vad jag ska bygga.

En fråga som någon kanske kan svara på: Benen på denna bänktyp fästs in i toppskivan med stumt förband som inte kan ta upp rörelser i skivans breddled. Vad händer när skivan utvidgar sig/krymper beroende på luftfuktighetsändringar? På mitt matbord som är ca 1m bredd diffar det 7-8mm i bredd mellan sommar/vinter. Som jag ser det måste breddrörelserna på en sån här bänk direkt överföras till fogen vid "tvärslåarna" som därmed borde vilja separera från benen om toppskivan breddas? Det kanske inte är något problem och rörelserna kanske tas upp "på vägen" = benen flexar lite utåt, bara lite nyfiken.
 
Det är såpass långt mellan skivan och tvärslåarna att jag misstänker att det inte påverkar så mycket. Om de fogarna dessutom är gjorde medelst "drawboring" kanske de dessutom tillåter lite extra flexibilitet.
 
Om skivan expanderar kommer benen inte att vara helt vinkelräta och det kan möjligen uppstå en glipa i fogarna mot tvärslåarna. Det spelar å andra sidan ingen roll. Bänkens styrka ligger i infästningen mot skivan, inte i benen och tvärslåarna. Om skivan krymper för mycket kan den i värsta fall spricka lite grand. På min bänk gjorde jag därför de bakre tapphålen lite bredare för att hantera rörelsen hos skivan men är osäker på om det egentligen behövs.
/B
 
Den aspekten har jag helt bortsett ifrån. En liten observation i sammanhanget är att när jag tog fram skivorna på brädgården så tog vi först en inplastad skiva och en öppen och lade på sågbordet för att finna att det var en skillnad i bredd om 3-4 mm och enligt killen på Bauhaus var det en typisk skillnad.

Dessutom handlar det ju om hur mycket ek krymper i bredd jämfört med furu i längd. Om man fäster benen som Schwarz visar på sina videoklipp med dragborrning, lim och dessutom kilar med ganska mycket våld så har jag svårt att inse att tapparna skulle kunna röra sig i sidled i tapphålen. Men jag vet ju inte.

En annan aspekt av att bänken är anpassad till Veritasbaktången är ju att det blir tämligen mycket överhäng till det högra benparet om man lägger kraft tvärs bänken i högra änden, jag har tagit de angivna 17" plus att jag lagt till 1 cm extra för att få litet mera trä i bänken till höger om höger främre bentapp.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.