Nja.
Om man väljer att använda fönsterremsa ska man även ha fösntervadd. Då tätar man enbart innerfönstret och lägger vadden mellan bågarna för att ta upp eventuell fukt men även täta lite mot drag i nederkant. Det blir helt tätt inåt med fönsterremsa så man behöver inte använda tätningslist av ull då.
Man kan också istället för fönsterremsor använda just ulltätningslist. Men då behöver man inte använda fönstervadd utan bara ullisten. Det blir även detta tätt men kanske inte riktigt lika tätt dock. Vi har i vårt hus använt oss av båda modellerna. Båda har fungerat ypperligt.
I vintras var första året vi hade fönster med innanfönster (vi har satt tillbaka efter att förra ägaren bytt till perspektiv) och på ovanvåningen fick vi problem med kondens mellan glasen men jag är relativt säker på att det berodde på att jag hängde på innanbågarna och sen inte klistrade igen dem utan lät dem stå ett tag och då hann det bli fukt mellan som jag sen stängde in när jag klistrade. Vi hade bara detta problem där uppe inte någonting på bottenvåningens fönster som jag klistrade samma dag jag hänge i. Kondensen försvann efter ett tag när det blev torrare och kallare ute.
Om man väljer att använda fönsterremsa ska man även ha fösntervadd. Då tätar man enbart innerfönstret och lägger vadden mellan bågarna för att ta upp eventuell fukt men även täta lite mot drag i nederkant. Det blir helt tätt inåt med fönsterremsa så man behöver inte använda tätningslist av ull då.
Man kan också istället för fönsterremsor använda just ulltätningslist. Men då behöver man inte använda fönstervadd utan bara ullisten. Det blir även detta tätt men kanske inte riktigt lika tätt dock. Vi har i vårt hus använt oss av båda modellerna. Båda har fungerat ypperligt.
I vintras var första året vi hade fönster med innanfönster (vi har satt tillbaka efter att förra ägaren bytt till perspektiv) och på ovanvåningen fick vi problem med kondens mellan glasen men jag är relativt säker på att det berodde på att jag hängde på innanbågarna och sen inte klistrade igen dem utan lät dem stå ett tag och då hann det bli fukt mellan som jag sen stängde in när jag klistrade. Vi hade bara detta problem där uppe inte någonting på bottenvåningens fönster som jag klistrade samma dag jag hänge i. Kondensen försvann efter ett tag när det blev torrare och kallare ute.
Jag har provat några olika sätt, ett per vinter:
1. Inga tätningslister => Kallt som f*n
2. Ulllist på innerbågen => Kallt
3. Ulllist på båda bågarna => Imma mellan fönstren
4. Gummilist på innerbågen, ulllist på ytterbågen => Ok
5. Gummilist på innerbågen, gummilist på ytterbågen => Varmt och behagligt, men imma mellan fönstren
6. Gummilist på innerbågen, gummilist på ytterbågen, utom på tio centimeter i ovan och underkant, där ulllist => Varmt och behagligt, ingen imma.
Tänkte prova med tejp också nu i vinter och se om det blir ännu bättre.
Hittills rekomenderar jag dock metod 6, för den som prioriterar komfort/energieffektivitet framför byggnadsvård. Jag trodde inte jag gjorde det, men jag har frusit färdigt/vill inte betala hur mycket som helst för värme.
Det viktiga är dels att båda bågarna är så täta som möjligt, dels att innerbågen är tätare.
/ Fredrik
1. Inga tätningslister => Kallt som f*n
2. Ulllist på innerbågen => Kallt
3. Ulllist på båda bågarna => Imma mellan fönstren
4. Gummilist på innerbågen, ulllist på ytterbågen => Ok
5. Gummilist på innerbågen, gummilist på ytterbågen => Varmt och behagligt, men imma mellan fönstren
6. Gummilist på innerbågen, gummilist på ytterbågen, utom på tio centimeter i ovan och underkant, där ulllist => Varmt och behagligt, ingen imma.
Tänkte prova med tejp också nu i vinter och se om det blir ännu bättre.
Hittills rekomenderar jag dock metod 6, för den som prioriterar komfort/energieffektivitet framför byggnadsvård. Jag trodde inte jag gjorde det, men jag har frusit färdigt/vill inte betala hur mycket som helst för värme.
Det viktiga är dels att båda bågarna är så täta som möjligt, dels att innerbågen är tätare.
/ Fredrik
Vi har testat olika lösningar i bagarstugan för att veta hur vi ska göra med stora huset. Det blir (får vi se om det fungerar) : Otätade ytterbågar, för dom är ruskigt tajta och hälften är spikade. Anslagslist i karmen mellan bågarna utom i överkant. Gummilist på innerbåge mot anslagslist, vadd och remsa, utom i överkant på bågarna. I salens nya innanfönster har vi infräst gummilist. Får se hur länge den håller. Otätat i överkant på de flesta fönster för att vi har många eldstäder.
Jag har sjutusen spindelväv mellan mina fönster, tips mot detta? Våra springor mellan fönstren är idag ca 5mm.
Den här brukar jag falla tillbaka på http://www.linoljeprodukter.se/sv/pdf/Bok3055- Rapport LTH.pdf
Tätning i både ytter och innerbåge men med luftningsklipp uppe och nere i ytterbåge, siliconlist som tar upp större skillnader i springor än andra material.
Observera också slitage på kittet som kan ge springor. Men det hoppas vi redan är omhändertaget
Tätning i både ytter och innerbåge men med luftningsklipp uppe och nere i ytterbåge, siliconlist som tar upp större skillnader i springor än andra material.
Observera också slitage på kittet som kan ge springor. Men det hoppas vi redan är omhändertaget
Spindelväv:
Det har jag också. Har ännu inte gjort något åt det, men ämnar köpa dammtätningslister och sätta mellan bågarna. (Vi har kopplade tvåglasfönster.) Räknar med en viss, (marginell, men ändå), energibesparing, men framförallt just frånvaro av damm och spindlar mellan bågarna.
Extra rutor:
Vi har som sagt kopplade fönster. De är ju inte helt ideala sett ur energibesparingspunkt. Av en händelse hade jag en drös med kopplade äldre bågar i fint skick stående hemma i vedboden. De var tänkta till ett växthusbygge. Nå, det visade sig att storleken på dessa bågar var precis perfekt om man ville sätta upp ett tredje glas utanför befintliga fönster. Eftersom växthusbygget är skjutet på obestämd framtid så bestämde jag mig för att pröva att sätta upp dem som en tredje ruta, utanpå de utvändiga fönsterfodren, och pröva hur det fungerar en vinter. Det gjordes förra vintern. På elförbrukningen märktes inget, (vi har direktverkande el i vår gamla skånelänga). Det beror naturligtvis på att det i bästa fall endast kan bli fråga om 5-10% energibesparing. Det drunknar i normala variationer av energiförbrukning år till år. Dvs årskylfaktor (=årsmedeltemperatur & årsmedelvind), hur mycket vi eldar i våra kaminer, inomhustemperatur i alla utrymmen (gård på landet, dvs mkt ekonomiytor som normalt inte är nämnvärt uppvärmda), samt slutligen andra energisparåtgärder som surras kring hela tiden. (Alla som har eluppvärmt vet att det är den mest frustrerande räkningen varje månad.) Dock, en observation som gör att jag är övertygad om att mitt resonemang håller: i ett av fönstren sitter en utetermometer som nu över vintern är inbyggd innanför den tredje rutan. Den visar en temperatur som ligger några grader över den faktiska utetemperaturen. Det betyder att det som utan den tredje rutan skulle ha varit ytterruta har en utsidestemperatur som ligger några grader högre än yttertemperatur. Alltså måste energiförlusten i fönstren vara lägre.
En bonuseffekt av en extra ytterbåge över vintern är att slitaget (klimat=fukt) på de ordinarie fönstren minskar radikalt. Dessutom underlättar det underhållet av fönstren då ytterbågarna kan hållas torra under tak och målas på sommaren, och de ordinarie fönstren kan också hållas torra, (mha ytterbågarna), tills det är dags att måla dem.
Imma, tätning:
Har inte haft några problem med imma mellan några rutor, annat än när det blåser lite kraftigare för då gör över-/undertryck pga vinden att bågarna bågnar så att tätningslisten inte håller helt tätt. Dvs det blir lite imma på vissa fönster på läsidan av huset. Även detta fenomen har dock minskat eftersom den tredje rutan hjälper till att minska/fördela undertrycket.
Utseende:
Till min stora förvåning så sticker det inte alls i ögonen att ha en extra båge sittande utanpå fönsterfodren. Det syns naturligtvis om man tittar "aktivt" på huset, men inte om man inte vet om det och inte är intresserad av hus/byggnadsteknik. Det som gör att det syns mest är när bågar och foder inte är nymålade samtidigt, särskilt på norrsidan där de "vita" fönsterfodren är mer gråa/gröna/svartprickiga. Kan också tillägga att även om det syns så ser det inte direkt illa ut. Det är mest en vanesak hur fönster "ska"/brukar se ut.
Det har jag också. Har ännu inte gjort något åt det, men ämnar köpa dammtätningslister och sätta mellan bågarna. (Vi har kopplade tvåglasfönster.) Räknar med en viss, (marginell, men ändå), energibesparing, men framförallt just frånvaro av damm och spindlar mellan bågarna.
Extra rutor:
Vi har som sagt kopplade fönster. De är ju inte helt ideala sett ur energibesparingspunkt. Av en händelse hade jag en drös med kopplade äldre bågar i fint skick stående hemma i vedboden. De var tänkta till ett växthusbygge. Nå, det visade sig att storleken på dessa bågar var precis perfekt om man ville sätta upp ett tredje glas utanför befintliga fönster. Eftersom växthusbygget är skjutet på obestämd framtid så bestämde jag mig för att pröva att sätta upp dem som en tredje ruta, utanpå de utvändiga fönsterfodren, och pröva hur det fungerar en vinter. Det gjordes förra vintern. På elförbrukningen märktes inget, (vi har direktverkande el i vår gamla skånelänga). Det beror naturligtvis på att det i bästa fall endast kan bli fråga om 5-10% energibesparing. Det drunknar i normala variationer av energiförbrukning år till år. Dvs årskylfaktor (=årsmedeltemperatur & årsmedelvind), hur mycket vi eldar i våra kaminer, inomhustemperatur i alla utrymmen (gård på landet, dvs mkt ekonomiytor som normalt inte är nämnvärt uppvärmda), samt slutligen andra energisparåtgärder som surras kring hela tiden. (Alla som har eluppvärmt vet att det är den mest frustrerande räkningen varje månad.) Dock, en observation som gör att jag är övertygad om att mitt resonemang håller: i ett av fönstren sitter en utetermometer som nu över vintern är inbyggd innanför den tredje rutan. Den visar en temperatur som ligger några grader över den faktiska utetemperaturen. Det betyder att det som utan den tredje rutan skulle ha varit ytterruta har en utsidestemperatur som ligger några grader högre än yttertemperatur. Alltså måste energiförlusten i fönstren vara lägre.
En bonuseffekt av en extra ytterbåge över vintern är att slitaget (klimat=fukt) på de ordinarie fönstren minskar radikalt. Dessutom underlättar det underhållet av fönstren då ytterbågarna kan hållas torra under tak och målas på sommaren, och de ordinarie fönstren kan också hållas torra, (mha ytterbågarna), tills det är dags att måla dem.
Imma, tätning:
Har inte haft några problem med imma mellan några rutor, annat än när det blåser lite kraftigare för då gör över-/undertryck pga vinden att bågarna bågnar så att tätningslisten inte håller helt tätt. Dvs det blir lite imma på vissa fönster på läsidan av huset. Även detta fenomen har dock minskat eftersom den tredje rutan hjälper till att minska/fördela undertrycket.
Utseende:
Till min stora förvåning så sticker det inte alls i ögonen att ha en extra båge sittande utanpå fönsterfodren. Det syns naturligtvis om man tittar "aktivt" på huset, men inte om man inte vet om det och inte är intresserad av hus/byggnadsteknik. Det som gör att det syns mest är när bågar och foder inte är nymålade samtidigt, särskilt på norrsidan där de "vita" fönsterfodren är mer gråa/gröna/svartprickiga. Kan också tillägga att även om det syns så ser det inte direkt illa ut. Det är mest en vanesak hur fönster "ska"/brukar se ut.
Kort svar till tråden. Min kära mor berättade att man bäst fuktar fönsterresor med mjölk. då håller sig vita, annars blir de tråkigt ljusbruna. Fungerar fint hos oss. Maskeringstejp istället, verkar enkelt på hösten, men blir tråkigt på våren då de antagligen "gift" sig med färgen under och i värsta fall tar de med sig färgen under.
