Nockbräda hade jag tänkt använda även om den inte är med på ritningen just nu. Bra tips där angående fräsningen där också. Jag har tidigare funderat på hur jag skulle få glasen att möta nocken och var inne på att sätta dit en lite mindre spröjs. Att fräsa ett spår istället är en annan lösning på problemet.
Antar att vinkla av hammarbandet är minst lika viktigt som han snedhvlar syll? All fukt i tak kommer ev rinna ner längs glasen och hamnar till slut på hammarbandet.
Antar att du nog tycker hela rasket ska oljas innan/ihop med monteringen?
Antar att vinkla av hammarbandet är minst lika viktigt som han snedhvlar syll? All fukt i tak kommer ev rinna ner längs glasen och hamnar till slut på hammarbandet.
Antar att du nog tycker hela rasket ska oljas innan/ihop med monteringen?
När det gäller nocken-glaset, så hade faktiskt en del växthus en pinne där, som du nämner. ca 10x15mm, denna pinne/list, var bra, då den höll måtter (glasmåttet) mellan spröjsen. Den får sitta så att den möter glasfalsen i spröjsen. Jo hammarbandet (ovanlejden) ser lite komplicerat ut, men visst den är fasad innåt och utåt, så spröjsen som möter insidan är sågad i ca 45 grader, och ligger ann så, men nu är det inte så enkelt att såga av spröjsen i 45 graden, eller vad det nu blir med den valda takvinkeln, utan den nedfrästa ryggen (till glaset) skall vara ca 25mm längre där, denna bit ligger då på lejdens utsida.
skall försöka ta lite foto på det där
skall försöka ta lite foto på det där
här syns lejden och spröjs, lejden är fasad innåt/nedåt för att få bort kondens.
frästa spår på lejdens undersida, det högra i bild är till för att kondens inte rinner vidare ut på sidornas glas. Det vänsta spåret är till för glasen i sidorna, dom förs upp i spåret.
frästa spår på lejdens undersida, det högra i bild är till för att kondens inte rinner vidare ut på sidornas glas. Det vänsta spåret är till för glasen i sidorna, dom förs upp i spåret.
Redigerat:
Lufterna är ett kapitel för sig, dom vilar på takspröjsen och linjerar med dessa. Vanligt är att man har 2 eller 3 glas lufter, så det finns en mängd olika storlekar, beroende på vilken bredd man har på växthusglaset. Luftorna är vinklade i bakkant mot nocken, gångjärnen är special, som lyfter luftan upp och ut, ut är viktigt, annars kommer luftan att knäckas, då den är vinklad i bakkant
noch och däckbräda, nocken med frästa spår till glaset, ovanpå lägger man en kittsträng för att få det tätt.
Däckplankan hör inte till denna äldre modell växthus, utan till nyare med en hel luft (längs hela taket) så det vill till att den är kraftig, då luftanordningen kan väga några ton, på ett växthus som är 150 meter långt
Ja det var några detaljer på ett växthus, som dom såg ut förr. Jag har tillverkat detta helt skalenligt.
Däckplankan hör inte till denna äldre modell växthus, utan till nyare med en hel luft (längs hela taket) så det vill till att den är kraftig, då luftanordningen kan väga några ton, på ett växthus som är 150 meter långt
Ja det var några detaljer på ett växthus, som dom såg ut förr. Jag har tillverkat detta helt skalenligt.
Stort tack för bilder och text!saturnus skrev:
Kan du kanske vv och beskriva hur nedersta glaset i taket möter hammarbandet om nu hammarbandet samtidigt är vinklat lite utåt?
Hur mycket ligger glasen an mot spröjsen?
Jag det blir helt klart knepigt att få till spröjsen i taket då hammarband är vinklat åt två håll. Varför är den vinklad utåt? Glaset ligger ju utanför och skyddar utsidan mot vatten och på insidan kan väl nästan bli en liten ficka mellan glas och hammarband där vatten kan ligga? Skulle det inte gå att istället t.ex. fasa hela hammarbandet inåt och fälla in spröjsen i denna?
Hur har du skarvat hammarband och den spröjs som ligger an mot grunden? Halvt i halvt under/över en stående spröjs?
Ok, kanske svårt att se på översta bilden, men ca 25mm är ute och retsen av lejden är inne i huset. 25mm biten skall ha samma vinkel nedåt/utåt som takvinkeln. Min har inte det exakt, tydligen slarv. På denna vinklade bit, ligger första glaset, ca 15mm ut/over lejden, och fästes med 2 glasstift, ett vid var sida glaset (ca 30mm in från spröjsen sett) Lejden har även ett fräst spår här, där glaset hamnar på lejden, m a o glaset ligger med 15mm över lejden, tänk dig ett spår mitt emellan, dessa 15mm, ca 3mm och 1 mm djupt, detta frästa spår, längs hela lejden, säkrar kittet under glaset från att falla ur, när det torkat i den värme som finn på växthuset om sommaren.. Nja, inte så svårt med sågningen nedtill. med takvinkeln skall spröjsen ligga dikt till den snedsågade lejden, ovandelen på spröjsen, den bit som har blivit smalare pga urfräsningen till glasen , skall vara kvar, och sticka ut 25 mm längre än den snedsågade spröjsen.
Lägg spröjen på flatan i kapsågen med rätt vinkel, och såga fram till glasfalsen från ett håll, den sista biten på undersidan, är lätt att ta med fogsvansen, den 25mm näsan som blir kvar, har ingen vinkel, blir en rak bit, ca 15mm hög beroende av falsdjupet du valt. Du har inte så många spröjs, borra före när du sätter en skuv en bit upp i spröjsen och rakt ned i lejden.En sådan näsa (kortare) finns på alla spröjsen i sidorna och gavlar och går då ned i glasfalsen i bottenlejden, lite finlir kanske, men kul bitar att jobba med.
Alla längsgående bitar på ett växthus är tappade ihop, hona-hanne. hannen ca 15mm tjock och ca 80mm in=djupet. Fräses med långfräs, = inget man har i verktygslådan, går att såga ut (bandsåg) Halva ihop funkar mindre bra = dåligt hålle på bitarna, men det går kanske att limma o skruva samman dom. Jag har inga skarvar på mitt, då längden är 4.5m
tänk på att takspröjsens glasfals kommer att hamna exakt på den yttre delen på ovanlejden, sprojsen ända mot nock kapas rakt av i vinkel mot nock
Lägg spröjen på flatan i kapsågen med rätt vinkel, och såga fram till glasfalsen från ett håll, den sista biten på undersidan, är lätt att ta med fogsvansen, den 25mm näsan som blir kvar, har ingen vinkel, blir en rak bit, ca 15mm hög beroende av falsdjupet du valt. Du har inte så många spröjs, borra före när du sätter en skuv en bit upp i spröjsen och rakt ned i lejden.En sådan näsa (kortare) finns på alla spröjsen i sidorna och gavlar och går då ned i glasfalsen i bottenlejden, lite finlir kanske, men kul bitar att jobba med.
Alla längsgående bitar på ett växthus är tappade ihop, hona-hanne. hannen ca 15mm tjock och ca 80mm in=djupet. Fräses med långfräs, = inget man har i verktygslådan, går att såga ut (bandsåg) Halva ihop funkar mindre bra = dåligt hålle på bitarna, men det går kanske att limma o skruva samman dom. Jag har inga skarvar på mitt, då längden är 4.5m
tänk på att takspröjsens glasfals kommer att hamna exakt på den yttre delen på ovanlejden, sprojsen ända mot nock kapas rakt av i vinkel mot nock
Redigerat:
Hej mandus, kul med boken, har faktiskt aldrig sett någon sådan tidigare, men 1926 kan ju varit mitt uppe i drömmen om ett växthus, och en bok i ämnet kom säkert lägligt. Tillverkningen av växthus var förr ganska lokal, därav de många olika typerna. Men de större anläggningarna ( 20--50000 kvm) var stilen i stort densamme. Solgården i Kävlinge hade förvisso dubbla glas (för värmens skull. Det blev ganska dyrt med tiden av värma upp dessa stora anläggningar. Oljekrisen 1974 får anses vara nackskottet för de flesta stora anläggningarna i Skåne och E-tuna m fl. Slutet för trä växthusen var 60-talet, och då var det endast Mobergs i Eslöv, som tillverkade växthus i större skala.
Hej. Tack för du undrar 
Jag har flera ggr tänkt uppdatera tråden men så har saker kommit emellan och sedan glömts bort. Jag är förhoppningsvis inte den enda med detta bekymmer
Får börja med att tack mandus för informationen. Det är alltid intressant att ta del av hur "de gamle" byggde sina växthus. De måste onekligen gjort det bra för många av dem finns ju kvar i dag.
Mitt växthusbygge står inte stilla. Nu senast grävdes grunden ur invändigt och fylldes upp med bärlager.
Jag håller på att bygga de olika sektionerna med stående spröjs. Jag vill göra dessa klara och montera ihop dem i sektioner för att sedan sätta ihop dessa på plats. Jag har där gjort klart spröjs i väggarna, hammarband och håller på med spröjsen i taket. Där efter kommer bärlinan. Allt tar sin lilla tid och man ska även hinna med jobb, husrenovering mm.
Jag har dock två funderingar.
Vad använder ni som solskydd? Antingen kalkar man, vilket jag inte tycker är vidare snyggt men enkelt eller får man använda någon typ av skyddsväv. Jag tänkte man kanske kunde använda någon typ av väv/tyg som man drar för tak och långsida där solen är som värst. Detta blir dock inte i år. I år får det nog bli kalk.
Fundering nr två är vad rekommenderar ni för skydd till mitt lärk? Man kan välja att inget göra, eller olja in med t.ex. linolja + terpentin eller någon dyr olja från butik eller använda vax. Just vax är jag lite osäker på men jag använder osmos vax till mycket annat (dock inte utomhus) och är mycket nöjd. Ett sista alternativ som många verkar gilla till sina trädäck i lärk är ju såpa. Jag vill ha ett bra skydd för där växthuset står kommer det verkligen utsättas för väder och vind.
Jag har flera ggr tänkt uppdatera tråden men så har saker kommit emellan och sedan glömts bort. Jag är förhoppningsvis inte den enda med detta bekymmer
Får börja med att tack mandus för informationen. Det är alltid intressant att ta del av hur "de gamle" byggde sina växthus. De måste onekligen gjort det bra för många av dem finns ju kvar i dag.
Mitt växthusbygge står inte stilla. Nu senast grävdes grunden ur invändigt och fylldes upp med bärlager.
Jag håller på att bygga de olika sektionerna med stående spröjs. Jag vill göra dessa klara och montera ihop dem i sektioner för att sedan sätta ihop dessa på plats. Jag har där gjort klart spröjs i väggarna, hammarband och håller på med spröjsen i taket. Där efter kommer bärlinan. Allt tar sin lilla tid och man ska även hinna med jobb, husrenovering mm.
Jag har dock två funderingar.
Vad använder ni som solskydd? Antingen kalkar man, vilket jag inte tycker är vidare snyggt men enkelt eller får man använda någon typ av skyddsväv. Jag tänkte man kanske kunde använda någon typ av väv/tyg som man drar för tak och långsida där solen är som värst. Detta blir dock inte i år. I år får det nog bli kalk.
Fundering nr två är vad rekommenderar ni för skydd till mitt lärk? Man kan välja att inget göra, eller olja in med t.ex. linolja + terpentin eller någon dyr olja från butik eller använda vax. Just vax är jag lite osäker på men jag använder osmos vax till mycket annat (dock inte utomhus) och är mycket nöjd. Ett sista alternativ som många verkar gilla till sina trädäck i lärk är ju såpa. Jag vill ha ett bra skydd för där växthuset står kommer det verkligen utsättas för väder och vind.
Hur går det för dig?
Här ska det snart börjas fräsas profiler. Har skaffat lärk i 45*70 som jag ska använda mestadels. Min modell påminner mycket om den, enl. dina skisser. Mitt är något kortare, det är 3*5meter.
Till stor del nedgrävt i marken, så det mesta av muren kommer under jord. Här har vi byggt en siluett av takstolen för att få ett bra uppfattning om höjd, och taklutning.
Här ska det snart börjas fräsas profiler. Har skaffat lärk i 45*70 som jag ska använda mestadels. Min modell påminner mycket om den, enl. dina skisser. Mitt är något kortare, det är 3*5meter.
Till stor del nedgrävt i marken, så det mesta av muren kommer under jord. Här har vi byggt en siluett av takstolen för att få ett bra uppfattning om höjd, och taklutning.
