Hur länge måste grunden brinna?
Hur lång tid måste grunden brinna efter gjutningen innan man kan börja snickra (nu räknar jag inte in golv). Från Fiskarhedenvillan har vi hört att det räcker med 24h men att det är bra att vänta 1 vecka. Kan det stämma? Blir grunden bra då eller används någon "fulbetong"?
I HusAMA98 angavs kritisk fuktnivå för en massa olika golvbeläggningar men nuförtiden står det något om att tillverkarens rekommendationer skall följas. För laminat på fuktskydd angavs förr 95 %, 90 % för mattor av textil och plast samt 90 % för en massa andra beläggningar. De flesta lekmän har emellertid inte någon förståelse för vad det den angivna RF verkligen står för. Kortfattat handlar det om en angiven RF på ett tänkt mätdjup som efter en rimlig tid skapar en fuktprofil genom hela konstruktionen som den aktuella golvbeläggningen klarar. Det är ju så att ytan torkar rätt fort men fukt finns fortfarande kvar i betongen. När värmen slås på och golvet lagts kommer fuktprofilen jämna ut sig varpå ytan fuktas upp igen.
Har man bråttom att få på golv får man välja en betong med lägre vct samt högre cementinnehåll. Dessa betonger brukar kallas "självuttorkande" och fungerar väldigt bra men kan vara lite knepiga att använda särskilt sommartid.
En viktig sak när det gäller uttorkning av betong är ju att den inte får stå blöt. Detta gäller särskilt betonger med lite högre vattencementtal (lägre hållfasthetsklasser). Dessa fuktas upp och sedan kan de vara väldigt svåra att få torra. Detta gäller också "gammal" betong.
Betongen skall hållas fuktig något dygnet och skall sedan skyddas mot regn och snö under resten av byggtiden. Golvvärmen skall inte slås på förrän efter något dygn. Vintergjutning är en annan historia.
Sen när det gäller "brinntid" för betong - jag har en tumregel som brukar duga - räkna med en 50 % av hållfastheten efter ett par dygn, 70 % efter sju och 100 % efter 28. Det är alltså under de första dygnen som det mesta händer. Därefter fortsätter det i all oändlighet men det mesta har skett efter en månad. På betonger med mycket slagg kan man se fortsatt hållfasthetstillväxt någon månad till.
Har man bråttom att få på golv får man välja en betong med lägre vct samt högre cementinnehåll. Dessa betonger brukar kallas "självuttorkande" och fungerar väldigt bra men kan vara lite knepiga att använda särskilt sommartid.
En viktig sak när det gäller uttorkning av betong är ju att den inte får stå blöt. Detta gäller särskilt betonger med lite högre vattencementtal (lägre hållfasthetsklasser). Dessa fuktas upp och sedan kan de vara väldigt svåra att få torra. Detta gäller också "gammal" betong.
Betongen skall hållas fuktig något dygnet och skall sedan skyddas mot regn och snö under resten av byggtiden. Golvvärmen skall inte slås på förrän efter något dygn. Vintergjutning är en annan historia.
Sen när det gäller "brinntid" för betong - jag har en tumregel som brukar duga - räkna med en 50 % av hållfastheten efter ett par dygn, 70 % efter sju och 100 % efter 28. Det är alltså under de första dygnen som det mesta händer. Därefter fortsätter det i all oändlighet men det mesta har skett efter en månad. På betonger med mycket slagg kan man se fortsatt hållfasthetstillväxt någon månad till.
Locke har ju redan förtjänstfullt redogjort om allt det väsentliga, jag kan bara tillägga ett par små saker.
Alla i tråden uppgivna tider för att uppnå hållfasthet och fukthalt gäller vid "normala temperaturer".
Dvs ca 18° - 25° C. Brinner betongen vid t.ex. 5° så tar det betydligt längre tid.
Förutom vad tillverkare anger som högsta fuktgrad så finns det iofs allmänt erkända "säkra nivåer".
85% rH sägs vara säker nivå för att limma plastmatta.
75% rH anses som säker nivå för (den mesta) mikrobakteriell påväxt, mögel, på organiskt material.
När man mäter bör man egentligen även beakta mätfelen. Göra en bedömning av feltoleranskedjan.
Dvs, mätaren får kanske inte visa mer än t.ex. 81% rH för att det säkert ska vara högst 85%.
Detta fuskas det garanterat med.
och 85% -> 81% rH tar antagligen flera månader extra i torktid!!
Vad det gäller hållfastheten, så består nog minst 75% av husets dimensionerande vikt av snön på taket. Det gäller dock kanske inte stenhus i skåne (dvs tunga hus och låg snözon), men annars.
Så är det runt 20° så är det normalt inte hållfastheten som begränsar hur fort man kan få på huset, utan att plattan måste vattnas 2-3 dygn för att hålla ner mängden krympsprickor.
Det finns en del mycket utförliga fuktmätningsmanualer att läsa, t.ex.
http://www.rbk.nu/Fuktmatningsmanual.asp
Alla i tråden uppgivna tider för att uppnå hållfasthet och fukthalt gäller vid "normala temperaturer".
Dvs ca 18° - 25° C. Brinner betongen vid t.ex. 5° så tar det betydligt längre tid.
Förutom vad tillverkare anger som högsta fuktgrad så finns det iofs allmänt erkända "säkra nivåer".
85% rH sägs vara säker nivå för att limma plastmatta.
75% rH anses som säker nivå för (den mesta) mikrobakteriell påväxt, mögel, på organiskt material.
När man mäter bör man egentligen även beakta mätfelen. Göra en bedömning av feltoleranskedjan.
Dvs, mätaren får kanske inte visa mer än t.ex. 81% rH för att det säkert ska vara högst 85%.
Detta fuskas det garanterat med.
och 85% -> 81% rH tar antagligen flera månader extra i torktid!!
Vad det gäller hållfastheten, så består nog minst 75% av husets dimensionerande vikt av snön på taket. Det gäller dock kanske inte stenhus i skåne (dvs tunga hus och låg snözon), men annars.
Så är det runt 20° så är det normalt inte hållfastheten som begränsar hur fort man kan få på huset, utan att plattan måste vattnas 2-3 dygn för att hålla ner mängden krympsprickor.
Det finns en del mycket utförliga fuktmätningsmanualer att läsa, t.ex.
http://www.rbk.nu/Fuktmatningsmanual.asp
Nja, bara golvvärme påslagen gör ingen fantastisk skillnad. Det är testat av ett universitet, men jag ids inte leta efter rapporten. Värme i golvet samt avfuktare igång ger däremot lite extra fart.Suhagg skrev:
Vattenångans diffusionshastighet är väldigt låg i betong. Och lågt vct = ännu sämre diffusionshastighet. Det är därför Locke skriver att det är viktigt att inte låta låg-vct-betong stå i vatten.
Betongen suger i sig vatten snabbt kapillärt, i viss mån och visst djup, men torkar ur väldigt långsamt genom diffusion. Så var noga under byggtiden att inte utsätta betongplattan för mer vatten.
Men värme i betongen och lågt rH i luften över (avfuktare!) ger största möjliga ångtrycksskillnad och driver upp diffusionen så högt som det är möjligt. Vilket dock fortfarande är långsamt i jämförelse med många andra byggmaterial.
Nä det är det nog inte.
Jag gissar att ..typ... 90% av alla hus som byggs i Sverige sätts på ej tillräckligt torra plattor.
Byggbranschen kör på i vanliga hjulspår helt enkelt.
Detta sista är alltså min högst egna reflexion över hur läget är. Jag har inga undersökningar, rapporter osv att stödja det hela på.
Min egen platta hade nått ner till 80-82% rh, något därikring, efter 10 månader.
Jag har min platta under bevattning nu och låter den vara det i någon dag till sen slår jag av.Locke skrev:
Osäker exakt vilken betong jag hade men fullflyt och 8-16 ballast eller något sådant om jag inte minns fel. Mer vet jag inte. Kommer börja med stomme om några dagar men det är ju lösvirke så det dröjer ju rätt länge innan det börjar bli tätt.
Antar att det blir golv först om 2-3månader eller så tidigast.
Men ska man ha en presenning på plattan ifall det skulle regna eller ska den stå öppen och torka när det är soliga fina dagar?
Det som avgör betongens egenskaper är förhållandet mellan vatten och cement (vattencementtalet, vct) samt mängden cement. Något förenklat kan man säga att ju högre vct ju känsligare mot uppfuktning är betongen. Konsistens och ballast har i sammanhanget mindre betydelse.
Jag tycker absolut att du skall försöka skydda bygget mot regn. Jag vet att i praktiken är det vanligt att det regnar på nyresta trästommar men det är egentligen inte OK. Under "rätt" förutsättningar för man mikrobiell påväxt inom något dygn, sen har man en väldigt fin grogrund för framtida angrepp.
En annan anledning till att täcka plattan är att inte skita ned den. Leriga skoavtryck är inte OK. De innehåller en hel värld med bakterier och annat som kan ge lukt i bruksskedet.
Om du vill räkna på uttorkningstid för din platta finns det lite olika datorprogram för det, TorkaS samt BI Dry är mig veterligen de mest använda. Båda är gratis och finns att ladda ner.
Jag tycker absolut att du skall försöka skydda bygget mot regn. Jag vet att i praktiken är det vanligt att det regnar på nyresta trästommar men det är egentligen inte OK. Under "rätt" förutsättningar för man mikrobiell påväxt inom något dygn, sen har man en väldigt fin grogrund för framtida angrepp.
En annan anledning till att täcka plattan är att inte skita ned den. Leriga skoavtryck är inte OK. De innehåller en hel värld med bakterier och annat som kan ge lukt i bruksskedet.
Om du vill räkna på uttorkningstid för din platta finns det lite olika datorprogram för det, TorkaS samt BI Dry är mig veterligen de mest använda. Båda är gratis och finns att ladda ner.
Högre vct?Locke skrev:
Eller lägre..?
Mmmm, det var faktiskt det jag tänkte på ... 
Men då tänkte jag på nästa led i "processen", att lågt vct = torkar långsamt ut.
Och du tänkte "lågt vct = tar åt sig mindre vatten".
Hur ska vi bena ut detta? Vad är värst?, eller är det precis lika illa?
Men då tänkte jag på nästa led i "processen", att lågt vct = torkar långsamt ut.
Och du tänkte "lågt vct = tar åt sig mindre vatten".
Hur ska vi bena ut detta? Vad är värst?, eller är det precis lika illa?