Träpanel i badrum/dubbla tätskikt?
Hej,
Jag har försökt att läsa vad som finns ang träpanel i badrum samt frågan om dubbla tätskikt och inte riktigt fått klarhet i ämnet. Jag tänkte därför fråga om synpunkter på följande konstruktion för mitt nya badrum på övervåningen ovanför farstun. (del av golv vätter mot utsida, väggar vätter mot utsida.) Se även bild. (OBS! I duschutrymme klinker med bakomvarande tätskikt eller duschkabin).
Vägg, utsida till insida:
22 Träpanel (ribb) 22x70mm
22 Träpanel 22x120mm
28 Spikläkt 28x45mm
9 Gipsskiva GU
300 Masonite Beams lättregel 300mm
Isolering, Ekofiber 300mm
Bison vindduk
28 Läkt 28x45mm
12 12x120 Beijer softline
RSC RAW (innerpanel) vitmålad med
våtrumsfärg.
Sockeln av klinker. med bakomvarande 6mm hårdfiberskiva samt 22mm spånskiva. (bygger 28mm, samma som spikläkten)
Golv, insida till utsida:
10 Klinker 10mm
1 Tätskikt med uppvik 100mm vid vägg
27 Flytspackel
6 Gipsskiva GSE
22 Spårad Golvspånskiva med
golvvärmeslang och golvvärmeplåtar.
200 Masonite Beams H200 c300mm
med Isolering Ekofiber 200mm
200 Undertaksstomme med isolering Ekofiber 200mm
Vindduk
22 Undertak Ute
Så här resonerar jag. Eftersom vindduken på insidan (som jag vill ha kvar) är diffusionsöppen så kan fukt transporteras från utsida och in i konstruktionen när förhållandena är ogynsamma. Sitter det ex en plastmatta bakom panelen så stängs denna fukt in mellan vindduken och plastmattan och kan inte ta sig varken utåt igen eller inåt. Våtrumsmålad träpanel tycker jag borde räcka som fuktskydd i den del där jag ej har duschutrymme. Detta blir ju också en billig lösning jämfört med våtrumsskiva+våtrumsmatta+spikläkt+panel. Jag ska också tillägga att jag har god ventilation i badrummet.
Jag har försökt att läsa vad som finns ang träpanel i badrum samt frågan om dubbla tätskikt och inte riktigt fått klarhet i ämnet. Jag tänkte därför fråga om synpunkter på följande konstruktion för mitt nya badrum på övervåningen ovanför farstun. (del av golv vätter mot utsida, väggar vätter mot utsida.) Se även bild. (OBS! I duschutrymme klinker med bakomvarande tätskikt eller duschkabin).
Vägg, utsida till insida:
22 Träpanel (ribb) 22x70mm
22 Träpanel 22x120mm
28 Spikläkt 28x45mm
9 Gipsskiva GU
300 Masonite Beams lättregel 300mm
Isolering, Ekofiber 300mm
Bison vindduk
28 Läkt 28x45mm
12 12x120 Beijer softline
RSC RAW (innerpanel) vitmålad med
våtrumsfärg.
Sockeln av klinker. med bakomvarande 6mm hårdfiberskiva samt 22mm spånskiva. (bygger 28mm, samma som spikläkten)
Golv, insida till utsida:
10 Klinker 10mm
1 Tätskikt med uppvik 100mm vid vägg
27 Flytspackel
6 Gipsskiva GSE
22 Spårad Golvspånskiva med
golvvärmeslang och golvvärmeplåtar.
200 Masonite Beams H200 c300mm
med Isolering Ekofiber 200mm
200 Undertaksstomme med isolering Ekofiber 200mm
Vindduk
22 Undertak Ute
Så här resonerar jag. Eftersom vindduken på insidan (som jag vill ha kvar) är diffusionsöppen så kan fukt transporteras från utsida och in i konstruktionen när förhållandena är ogynsamma. Sitter det ex en plastmatta bakom panelen så stängs denna fukt in mellan vindduken och plastmattan och kan inte ta sig varken utåt igen eller inåt. Våtrumsmålad träpanel tycker jag borde räcka som fuktskydd i den del där jag ej har duschutrymme. Detta blir ju också en billig lösning jämfört med våtrumsskiva+våtrumsmatta+spikläkt+panel. Jag ska också tillägga att jag har god ventilation i badrummet.
Så länge ingen vattenbegjutning sker mot träpanelen på insidan och du har god ventilation (rejält undertryck) så kommer din lösning säkerligen fungera i praktiken men jag är övertygad om att det inte är godkänt av vare sig GVK eller BKR.
För övrigt så sker inte fukttransport på det sättet du beskriver det. Fukten kommer till största delen innifrån och detta är främst ett hot under den kalla delen av året. Anledningen är att varm luft kan hålla oerhört mycket mer fukt i ångfas än kall luft. När den varma fuktiga luften möter något som är kallare än daggpunkten hos den samma så fälls fukt ut i vätskeform, Detta sker troligen någonstans inne i din yttervägg.
Har man ett rejält undertryck inomhus kan man motverka stora delar av den kraft (skillnader i ångtryck mellan ute och inneluften) men aldrig helt, därför har man normalt en diffusionstät plast på insidan som ett extra skydd.
Allt detta vet du säkert om du har gjort ett medvetet val med vindduken på insidan.
För övrigt så sker inte fukttransport på det sättet du beskriver det. Fukten kommer till största delen innifrån och detta är främst ett hot under den kalla delen av året. Anledningen är att varm luft kan hålla oerhört mycket mer fukt i ångfas än kall luft. När den varma fuktiga luften möter något som är kallare än daggpunkten hos den samma så fälls fukt ut i vätskeform, Detta sker troligen någonstans inne i din yttervägg.
Har man ett rejält undertryck inomhus kan man motverka stora delar av den kraft (skillnader i ångtryck mellan ute och inneluften) men aldrig helt, därför har man normalt en diffusionstät plast på insidan som ett extra skydd.
Allt detta vet du säkert om du har gjort ett medvetet val med vindduken på insidan.