Hyvlat virke, kvalitet?
Hej!
Vet inte om detta är rätt forum men gör ett försök. Vi ska byta panel på vårt hus från 1913. Det blir sågad enkelfas liggande nertill och stående dubbelfas upptill som huset haft från början. Foder, knutar och midja ska vara hyvlat virke som linoljemålas. Denna rekommendation har jag fått från arkitekt som specialiserat sig på äldre hus. Nu har virket till midja och foder levererats, och jag känner mig inte nöjd med kvaliteten. Midjans mått är 195x22 mm och på de flesta längderna finna många längsgående sprickor (torksprickor?). Fönsterfodren är smalare, 120 mm och de ser övervägande fina ut. (Knutarna smått är 145 och 170 mm, men de har inte levererats än.) Virket ska enligt byggarna hålla hög klass, hyvlat utan kvist. De ska prata med virkesleverantören (Hedins) men det känns som att de ifrågasätter just valet av hyvlat virke och jag skulle därför gärna höra vad ni säger här på forumet. Kan man räkna med att denna virkeskvalitet ska vara sprickfri eller behöver jag leta rätt på kärnvirke för att slippa byta ut detaljerna inom kort? Var kan jag i så fall hitta kärnvirke? Något annat tips?
Vet inte om detta är rätt forum men gör ett försök. Vi ska byta panel på vårt hus från 1913. Det blir sågad enkelfas liggande nertill och stående dubbelfas upptill som huset haft från början. Foder, knutar och midja ska vara hyvlat virke som linoljemålas. Denna rekommendation har jag fått från arkitekt som specialiserat sig på äldre hus. Nu har virket till midja och foder levererats, och jag känner mig inte nöjd med kvaliteten. Midjans mått är 195x22 mm och på de flesta längderna finna många längsgående sprickor (torksprickor?). Fönsterfodren är smalare, 120 mm och de ser övervägande fina ut. (Knutarna smått är 145 och 170 mm, men de har inte levererats än.) Virket ska enligt byggarna hålla hög klass, hyvlat utan kvist. De ska prata med virkesleverantören (Hedins) men det känns som att de ifrågasätter just valet av hyvlat virke och jag skulle därför gärna höra vad ni säger här på forumet. Kan man räkna med att denna virkeskvalitet ska vara sprickfri eller behöver jag leta rätt på kärnvirke för att slippa byta ut detaljerna inom kort? Var kan jag i så fall hitta kärnvirke? Något annat tips?
Enklaste är väl att fråga leverantören hur pass sprickfria de ska vara. Ska du måla med linoljefärg så är hyvlat att föredra, vilket jag antar det var från början och har det då hållit från 1913 så kan det ju inte var kasst.
Att de ifrågasätter att det ska vara hyvlat, spelar väl ingen roll om det är hyvlat blir ju inte fler sprickor för att det är hyvlat virke.
Om du kollar ändträet hur ser det ut? tätvuxet eller långt mellan årsringarna.
Tyvärr så betyder inte norrlandsfura längre automatiskt att det är bra kvalitet.
Att de ifrågasätter att det ska vara hyvlat, spelar väl ingen roll om det är hyvlat blir ju inte fler sprickor för att det är hyvlat virke.
Om du kollar ändträet hur ser det ut? tätvuxet eller långt mellan årsringarna.
Tyvärr så betyder inte norrlandsfura längre automatiskt att det är bra kvalitet.
Tror inte det är kärnvirke, i alla fall inte om man jämför med bilder på äldre, senväxt fura. Men jag är osäker på hur tätt årsringarna ska sitta för att det ska räknas som kärnvirke idag. Någonstans mellan kärnan och splinten måste det väl bli glesare antar jag, och fortfarande bra kvalitet, eller tänker jag fel?
Jag vet faktiskt inte varför det blev snack om sågat istället för hyvlat. Men om båda torkar och spricker på samma sätt så borde det väl vara dimensionen som är svår, och inte hyvlingen? Eller så är dimensionen inte svår utan bara en dålig leverans som inte blir problem att reklamera. Jag ville bara höra från er på forumet så jag vet hur mycket jag ska "stå på mig".
Jag vet faktiskt inte varför det blev snack om sågat istället för hyvlat. Men om båda torkar och spricker på samma sätt så borde det väl vara dimensionen som är svår, och inte hyvlingen? Eller så är dimensionen inte svår utan bara en dålig leverans som inte blir problem att reklamera. Jag ville bara höra från er på forumet så jag vet hur mycket jag ska "stå på mig".
Ytterst sällan man gör panelbrädor av kärnvirke (nuförtiden).
Här kan du läsa på lite om trä och kvaliteter: http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/att-v%C3%A4lja-tr%C3%A4
Och om ytterpanel: http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1435
22*195 som man köper i bygghandeln brukar vara sågad med längsgående spår just för att de inte ska vrida/spricka så mycket
Visste de om att du skulle ha virket till Ytterpanel så ska det inte vara sprickor i den. Särskilt om det är hyvlat.man väljer hyvlat för att man ska ha en "fin" yta. Alltså ska den inte innehålla sprickor. Sedan beror det så klart vad för kvalitet de säljer, några brädor med sprickor får man räkna med.
Här kan du läsa på lite om trä och kvaliteter: http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/att-v%C3%A4lja-tr%C3%A4
Och om ytterpanel: http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1435
22*195 som man köper i bygghandeln brukar vara sågad med längsgående spår just för att de inte ska vrida/spricka så mycket
Visste de om att du skulle ha virket till Ytterpanel så ska det inte vara sprickor i den. Särskilt om det är hyvlat.man väljer hyvlat för att man ska ha en "fin" yta. Alltså ska den inte innehålla sprickor. Sedan beror det så klart vad för kvalitet de säljer, några brädor med sprickor får man räkna med.
Tack för lästips! Tänkte på det där med spår på baksidan också. Undrar om jag fått virke tänkt för inomhus/möbelsnickeri istället? Men å andra sidan vill man ju inte ha så mycket sprickor i det heller eftersom det blir en massa spackling! Några brädor får man räkna med som du säger, men i vår leverans är det tvärt om - några fina och resten med sprickor. Ska bli spännande att se vad Hedins säger.
antalet sprickor beror på hur många gånger man vill sortera i stapelen. Men med tanke på det ekonomiska läget idag, mot då huset byggdes, är nog intresset svalt, att sätta en gubbe till att sortera bort alla brädor med spricka i. Och med dagens kunskaper om virke och målning, använder man sågat virke på husets utsida. När jag beställde panelen (fjällpanel) 145X22 till mitt nybygge, så kom dessa från ett mindre sågverk i Norrland, = 165 brädor 5.4 meter långa, och inte med en enda spricka, så visst går det att får tag på bra virke.
Jag målade samtliga brädor på baksidan också, samt spikade upp dom med rostfria kamspik, enligt regelboken.
Jag målade samtliga brädor på baksidan också, samt spikade upp dom med rostfria kamspik, enligt regelboken.
Redigerat:
http://www.gunneboindustries.com/sv-se/Fastening/Produkter/Spik/Kamspik/Kamspik-rostfri/
se ovan länk, om vilket spik som användes till vad..............
se ovan länk, om vilket spik som användes till vad..............
Jö för att det blir så mycket bättre, det är något man har med sig hemmifrån, sin fostran, att det man gör, skall göras riktigt. De flesta mäniskor får annars leva med det, som det är, = spiken kryper ut, brädorna svänger o s v i all oändlighet.........jobbigt.arvid0 skrev:
Kamspik kryper inte ut, förr när vi spikade t ex gipsskivorna, så var det just med huggen spik, men inte rostfri inomhus
När det gäller fjällpanell, tror jag att det är den mesta använda profilen, världen över, och enligt min uppfattning, den sämsta av alla panelprofiler. Den svänger sig, ungefär som ostmackorna hos SJ, därför är det så mycket viktigare, att den blir rätt uppsatt, målningen på baksidan är ett led i detta, och det kan jag lova Dig, Arvid0, att när kamspiket är inslatt, då sitter det min själ där........
Redigerat:
Jo jag vet att kamspiken sitter, men har inte haft problem med att galvad spik släpper heller. Har svårt att motivera merkostnaden för rostfri spik på en fasad har ingen erfarenhet av fjällpanel dock, den kanske kräver kamspik. Varför måla baksidan då? Känns som överkurs, aldrig hört om att det skulle bli bättre av att måla där.
För det första har jag firma inom just måleri, för det andra har jag gott om färg, så det spelar heller ingen roll. För det tredje vet jag att insekter, skadeinsekter inte gilla målat virke, och i synnerhet inte gammal Cuprinol. Då detta är i skogen, försöker jag på så sätt undanröja alla kommende problem..
Redigerat:
