Fråga kring överlåte av en andel av mark/skifte
Har lite frågor angående ett skifte / mark som morsan är delägare i och hur en eventuell överlåtelse ska gå till.
Hon är delägare och har en 16-del av marken som hon fick från ett tidigare äktenskap där mannen i fråga avled när de var gifta och de har tre barn tillsammans, varpå hon fick överta hans andel..
Själva frågan är om hon kan överlåta sin del av marken till mig i form av gåva då jag inte är en av dessa tre syskon hon fick i sitt äktenskap, hur ska överlåtelsen i så fall vara utformad och kan de övriga tre syskonen sätta sig emot det och förhindra en överlåtelse?
Hon är delägare och har en 16-del av marken som hon fick från ett tidigare äktenskap där mannen i fråga avled när de var gifta och de har tre barn tillsammans, varpå hon fick överta hans andel..
Själva frågan är om hon kan överlåta sin del av marken till mig i form av gåva då jag inte är en av dessa tre syskon hon fick i sitt äktenskap, hur ska överlåtelsen i så fall vara utformad och kan de övriga tre syskonen sätta sig emot det och förhindra en överlåtelse?
Väldigt mycket beror på hur det gick till när modern ärvde sin make. Och ev. hur mycket andra tillgångar det kan tänkas finnas den dag din mor går bort.
Det kan också ha betydelse när maken avled, ärvdabalken har ändrats just vad det gäller arv mellan makar, men jag tror att det är 20 eller 25 vår sedan.
När maken dog så bör det ha gjorts en bodelning där din mor har fått värden som motsvarar hälften av boet, det är inget arv, det ärt helt enkelt hennes ägodelar från de gemensamma boet.
Med dagens regler ärvde hon sedan den andra halvan med vissa restriktioner. Den halvan egentligen barnens, men makan ärver den med barnen som "efterarvingar", det betyder att de får ut sitt arv efter fadern när hon går bort. Under sin levnad har hon rätt att förvalta, leva upp, festa upp, göra dåliga investeringar osv. MEN hon får inte testamentera bort de tillgångar som barnen skall ha, inte heller ge bort dessa tillgångar (är inte säker på att det gäller förbud mot alla typer av gåva). Dvs. om marken ingår i dödsboets del efter bodelningen så kan din mor inte ge bort marken.
Om vi antar att förhållandena är sådana att marken kan ges bort till dig, då räknas gåvan i normalfallet som förtida arv. Dvs värdet av gåvan skall räknas av från ditt arv den dag din mor går bort. Man kan formulera gåvobrevet så att gåvan inte skall räknas som förtida arv.
Det kan också ha betydelse när maken avled, ärvdabalken har ändrats just vad det gäller arv mellan makar, men jag tror att det är 20 eller 25 vår sedan.
När maken dog så bör det ha gjorts en bodelning där din mor har fått värden som motsvarar hälften av boet, det är inget arv, det ärt helt enkelt hennes ägodelar från de gemensamma boet.
Med dagens regler ärvde hon sedan den andra halvan med vissa restriktioner. Den halvan egentligen barnens, men makan ärver den med barnen som "efterarvingar", det betyder att de får ut sitt arv efter fadern när hon går bort. Under sin levnad har hon rätt att förvalta, leva upp, festa upp, göra dåliga investeringar osv. MEN hon får inte testamentera bort de tillgångar som barnen skall ha, inte heller ge bort dessa tillgångar (är inte säker på att det gäller förbud mot alla typer av gåva). Dvs. om marken ingår i dödsboets del efter bodelningen så kan din mor inte ge bort marken.
Om vi antar att förhållandena är sådana att marken kan ges bort till dig, då räknas gåvan i normalfallet som förtida arv. Dvs värdet av gåvan skall räknas av från ditt arv den dag din mor går bort. Man kan formulera gåvobrevet så att gåvan inte skall räknas som förtida arv.
Redigerat:
Tack för svaret, hennes fd man avled redan i slutet av 60-talet så det är länge sedan, får kolla upp lite närmare om de har gjort en bodelning eller ej det enda jag har sett är att hon står som delägare till marken men har inte fördjupat mig mer i det.
Om det blir så att hon inte kan överlåter sin del av marken på mig pga att det ej är möjligt rent juridiskt då blir det väl så att jag kommer få ärva en del av hennes andel den dag hon avlider?
Det finns en stuga som hon ägde (den byggdes av henne efter hennes man avled) vilket jag senare fick som gåva på denna mark och min tanke är att stycka av en tomt till den, det är egentligen det enda jag är är intresserad av när det gäller hennes andel av marken/skiftet vad man gör med resten av marken spelar mindre roll för mig.
Är det möjligt att stycka av en tomt till stugan endast med hennes godkännande + de övriga delägares godkännande utan att blanda in hennes barn från det tidigare förhållandet? Chansen är stor att åtminstone en av dem inte kommer gå med på att jag styckar av en tomt till stugan och står som ägare till den.
Har pratat med ett par av de andra andelsägarna till marken och de verkar inte ha något emot att man styckar av en tomt till stugan men nu vet man inte hur alla ställer sig till det då jag bara har pratat med några stycken. Så tanken är att jag ska skriva typ en förfrågan och skicka till samtliga delägare med en skiss över hur tomten skulle kunna se ut utritat på en skiftets-/tomtkarta från lantmäteriet, dock har det inte blivit av ännu då jag funderar på hur den ska vara utformad.
Om det blir så att hon inte kan överlåter sin del av marken på mig pga att det ej är möjligt rent juridiskt då blir det väl så att jag kommer få ärva en del av hennes andel den dag hon avlider?
Det finns en stuga som hon ägde (den byggdes av henne efter hennes man avled) vilket jag senare fick som gåva på denna mark och min tanke är att stycka av en tomt till den, det är egentligen det enda jag är är intresserad av när det gäller hennes andel av marken/skiftet vad man gör med resten av marken spelar mindre roll för mig.
Är det möjligt att stycka av en tomt till stugan endast med hennes godkännande + de övriga delägares godkännande utan att blanda in hennes barn från det tidigare förhållandet? Chansen är stor att åtminstone en av dem inte kommer gå med på att jag styckar av en tomt till stugan och står som ägare till den.
Har pratat med ett par av de andra andelsägarna till marken och de verkar inte ha något emot att man styckar av en tomt till stugan men nu vet man inte hur alla ställer sig till det då jag bara har pratat med några stycken. Så tanken är att jag ska skriva typ en förfrågan och skicka till samtliga delägare med en skiss över hur tomten skulle kunna se ut utritat på en skiftets-/tomtkarta från lantmäteriet, dock har det inte blivit av ännu då jag funderar på hur den ska vara utformad.
Om det var så länge sedan så tror jag med betoning på TROR att regeln var att en maka/make ärvde ingenting, fick bara sin egen egendom genom bodelning. Barnen ärvde allt. Men man modifierade ofta detta genom att upprätta ett inbördes testamente så att man testamenterade till varandra. Barnen hade dock alltid rätt till sin laglott, halva arvet. Om det då var mindreåriga barn så blev den efterlevande förmyndare och skulle egentligen redovisa förvaltningen till kommunens överförmyndare. Detta togs (och tas) det ganska lätt på om det inte handlar om ovanligt stora tillgångar.
Men så vitt jag förstår så fanns inte något i stil med dagens "efterarv", utan om makan fått marken registrerad på sig så tror jag att hon äger den fullt ut, utan inskränkningar.
Men så vitt jag förstår så fanns inte något i stil med dagens "efterarv", utan om makan fått marken registrerad på sig så tror jag att hon äger den fullt ut, utan inskränkningar.