enstegstätad putsfasad på stenhus ett problem?
Hejsan,
Tänkte bara höra om det anses som en riskkonstruktion om man bygger med lättbetong tex. ytong engery+ ( vilket gör att man inte behöver tilläggsisolera) om man sedan lägger puts eng. enstegstätad putsfasad. Finns det några risker med en sådan konstruktion. jag vet ju att det är en riskkonstruktion med trästommar men hur e det med sten(lätbetong)? sen så är det nogon som vet priser på ytong energy + blocken?
Tänkte bara höra om det anses som en riskkonstruktion om man bygger med lättbetong tex. ytong engery+ ( vilket gör att man inte behöver tilläggsisolera) om man sedan lägger puts eng. enstegstätad putsfasad. Finns det några risker med en sådan konstruktion. jag vet ju att det är en riskkonstruktion med trästommar men hur e det med sten(lätbetong)? sen så är det nogon som vet priser på ytong energy + blocken?
Nej, ingen risk på stenblock, snarare de facto standard. Priser på diverse specialblock är oproportionerligt högre jämfört med energibesparingnen de ger. Satsa på standardblock t ex lättbetong 400 kg/kubik och tilläggsisolera med cellplast eller mineralull. Avsluta med genomfärgad självrengörande ytputs.
Det beror väldigt mycket på utförandet.
För det första bör man ha ordentliga takfötter så att man skyddar fasaden från regn.
För det andra så bör alla genomföringar och fönster vara ordentligt gjorda så att inget vatten kan komma in där.
För det tredje så skall man se till att snabbt få upp taket och sen putsen så att man inte får in en massa fukt i konstruktionen.
Har man fixat dessa tre punkter så skulle jag nog vara rätt säker på att man inte får några problem, även om man kör enstegstätat på trästomme.
Kör du med oorganiskt bakom så blir fuktproblemen än mindre, men tänk på att blocken antagligen suger upp rejält med fukt om de får stå oskyddade så de kan behöva torka ut.
För det första bör man ha ordentliga takfötter så att man skyddar fasaden från regn.
För det andra så bör alla genomföringar och fönster vara ordentligt gjorda så att inget vatten kan komma in där.
För det tredje så skall man se till att snabbt få upp taket och sen putsen så att man inte får in en massa fukt i konstruktionen.
Har man fixat dessa tre punkter så skulle jag nog vara rätt säker på att man inte får några problem, även om man kör enstegstätat på trästomme.
Kör du med oorganiskt bakom så blir fuktproblemen än mindre, men tänk på att blocken antagligen suger upp rejält med fukt om de får stå oskyddade så de kan behöva torka ut.
genomfärgad självrengörande ytputs låter klockrentisolde skrev:
men blir inte fasader med cellplats/mineralull känsliga för tryck? jag har för mig att för ett antal år sedan var det någon som hade köpt ett nytt hus och så spelade barnen basket eller något och studsade bollen i husväggen och den sprack. nu menar jag inte att man ska kanske uppmana eller tilllåta det men barn är barn o tänkter efteråt
Caparol stoltserar med kolfiber i sin puts. Serien heter Carbon, och den har "Ballwurfsicherheit nach DIN 18032-3". Kika 4:00 in i filmen. De brukade också släppa en 1 kg stålkula på en liggande fasad, för att visa att deras puts är tåligare än en vanlig tjockputs direkt på lättbetongblock.patrik-k skrev:
Vilken boll man en sparkar mot fasaden, kommer den inte att riva hål i själva armeringen, dvs nätet. Vill du dock ha något utöver det vanliga, kan du putsa på sk pansarnät. Vanligt nät väger ca 145 g/m2, medan pansarnätet väger 350 g/m2. Används på skolfasader och offentliga byggnader.
Stålkuleprovet 1:50 in i fillem http://www.youtube.com/watch?v=esL1L7P30gg
Först vill jag bara säga att jag har läst många av dina inlägg och det är alltid kul att läsa dem för du sitter på mycket kunskap vilket gör det hela alltid värt att läsa o kul.isolde skrev:
Ang. kul testet så ser det ut som att kultestet är puts på betong vilket i sin ur såg mycket bra ut men hur ser det un med cellplast och nät med puts hade det visat samma resultat?
Cujo -
Man måste projektera redan från början, med undantag för lättare saker som kan hängas upp mha grovgängade plastplugg. STO använder sega plaststänger som kapas i längder motsvarande isoleringstjockleken och fästs under putsen och nätet. I dem kan man skruva ganska tunga saker, dock markiser skulle jag personligen fästa i skena, som monteras redan på projekteringsstadiet.
patrik-k -
Kultestet genomförs naturligtvis på cellplast som putsbärare, just för att övertyga kunder om Caparol Carbons förträfflighet
Cellplasten de använder är delvis infärgad, och kanske påminner om betong på en lågupplöst videosnutt. Det är dock en helt vanlig EPS 100 eller t o m EPS 70.
Här är en annan video (42 MB) där man genomför stålkuletestet, och allt syns mycket tydligt. På vänster sida mineralputs, på höger sidan kolfberförstärkt.
Man måste projektera redan från början, med undantag för lättare saker som kan hängas upp mha grovgängade plastplugg. STO använder sega plaststänger som kapas i längder motsvarande isoleringstjockleken och fästs under putsen och nätet. I dem kan man skruva ganska tunga saker, dock markiser skulle jag personligen fästa i skena, som monteras redan på projekteringsstadiet.
patrik-k -
Kultestet genomförs naturligtvis på cellplast som putsbärare, just för att övertyga kunder om Caparol Carbons förträfflighet
Cellplasten de använder är delvis infärgad, och kanske påminner om betong på en lågupplöst videosnutt. Det är dock en helt vanlig EPS 100 eller t o m EPS 70.
Här är en annan video (42 MB) där man genomför stålkuletestet, och allt syns mycket tydligt. På vänster sida mineralputs, på höger sidan kolfberförstärkt.
Intressanta länkar Isolde!
Reportage angeånde cellplastisolering: http://www.ndr.de/fernsehen/sendungen/45_min/videos/minuten385.html
Reportage angeånde cellplastisolering: http://www.ndr.de/fernsehen/sendungen/45_min/videos/minuten385.html
Synnerligen intressanta. Trodde först att hela reportaget skulle handla om livsfarliga hackspättar som törstar efter putsade fasader, och EPS-kulordextrocell skrev:
Nja, man ska nog ta reportaget för vad det är. Det finns alltid någon, någonstans, som är kritisk mot någonting. De fall som K. Fischer visade upp var ju rena fuskbyggen, och klinkerfasaden berodde på kondens inifrån. Mögel inne i lägenheten. Gissar på att (hyres)värden snålade på uppvärmningen och försummade ventilationen inne i huset, som boven i dramat.
Det självklara börjar 11:00 in i reportaget, när sakkunnige F. Hessing säger att rätt utfört sparar systemet uppvärmningskostnader, men att "viele Unternehmen sind mit dem Einbau überfordert". Villan visas har fullt med sprickor på fasaden (pga att man lagt på för tunnt laget puts), mycket skeva väggar osv. På svenska heter det konkret - fuskbygge, och det spelar ingen roll vilket system man använder sig av, så länge det handlar om ett fuskbygge.
Han tillägger att man "för Guds skull inte kan överföra (expemplet på fuskbygge) generellt på systemt, eftersom det årligen inom riket utförts flera miljoner kvadratmetrar (enstegsfasader), och därav endast en liten procentsats skador, som dock kan bli dramatiska (som här).
Får kolla på resten av reportaget imogron. Slutade när de lärde började tvista om enegribesparingen blir 75% eller 45 %.
Redigerat:
Inslag idag på "Alles Wissen" angående all kemi som industrin måste trycka in i cellplastfasader för att de inte ska växa alger och mögla.
http://www.hr-online.de/website/fer...p?rubrik=74504&key=standard_document_44849684
http://www.hr-online.de/website/inc...120523_alleswissen_biozide_in_der_fassade.flv
http://www.hr-online.de/website/fer...p?rubrik=74504&key=standard_document_44849684
http://www.hr-online.de/website/inc...120523_alleswissen_biozide_in_der_fassade.flv
Byggindustrin tar efter livsmedelsindustrin. Nästa vecka på "Alles Kapieren" kommer inslag som handlar om all kemi som livsmedelsindustrin måste trycka in i bröd och charkuterier för att de ska se fräscha ut i butiken. Efter inslaget förväntas konsumtionen av bröd och kött nå bottennivåer.dextrocell skrev: