Hur ska vi bygga i framtiden?
Hur ska vi göra det? Eller hur bör vi bygga redan nu för att uppfylla framtidens "önskemål". Jag skriver inte krav, för att vi vet inte vad framtiden för med sig.
Idag bygger mina grannar (ja, nu får vi grannar
) hus i ytong! På gränsen för att uppfylla energikraven. Eller bör man direkt, satsa på mycket välisolerade (mer än dagen krav) extremtäta i stenmaterial eller i trä? Typ 50 cm väggar med solpaneler, solceller...
Bör husen vara så små så att man klarar sig precis. Med mycket eller lite fönsteryta?
Eller kanske mygga sig neråt? Och använda jordens/markens förmåga att ackumulera värme?
Ska man utgå ifrån att elen blir billigare? (soc ska kanske satsa på kärnkraftverk+)
Eller att den blir så dyr att det måste byggas som självförsörjande celler?
Vad är rätt?
Idag bygger mina grannar (ja, nu får vi grannar
) hus i ytong! På gränsen för att uppfylla energikraven. Eller bör man direkt, satsa på mycket välisolerade (mer än dagen krav) extremtäta i stenmaterial eller i trä? Typ 50 cm väggar med solpaneler, solceller...Bör husen vara så små så att man klarar sig precis. Med mycket eller lite fönsteryta?
Eller kanske mygga sig neråt? Och använda jordens/markens förmåga att ackumulera värme?
Ska man utgå ifrån att elen blir billigare? (soc ska kanske satsa på kärnkraftverk+)
Eller att den blir så dyr att det måste byggas som självförsörjande celler?
Vad är rätt?
Långsiktiga klimatprognoser säger att vi får ett fuktigare klimat med mer skyfall och med kortare vintrar.
Slutsatsen blir då att man använder material som inte möglar och ruttnar vi bör alltså eftersträva ett så träfritt byggande som möjligt.
Välisolerat är ju bra men vindtäthet är bättre (en erfarenhet jag har från ett gammalt trähus från 1952 som har uppnått sin tekniska livslängd).
Inga platta tak utan ordentliga takfall med genomtänkta detaljer för takavvattning, kraftiga dagvatten- och dräneringsledningar för att effektivt leda bort vattnet från fastigheten.
Höga fina tomter, låglänt mark får användas till annat.
Slutsatsen blir då att man använder material som inte möglar och ruttnar vi bör alltså eftersträva ett så träfritt byggande som möjligt.
Välisolerat är ju bra men vindtäthet är bättre (en erfarenhet jag har från ett gammalt trähus från 1952 som har uppnått sin tekniska livslängd).
Inga platta tak utan ordentliga takfall med genomtänkta detaljer för takavvattning, kraftiga dagvatten- och dräneringsledningar för att effektivt leda bort vattnet från fastigheten.
Höga fina tomter, låglänt mark får användas till annat.
Vad som är rätt vet vi inte utan bara siar om.
Vi ska bygga nytt och börja i år och tror att följande lösningar är mest framtidssäkra:
Trähus slamfärg och linoljefärg kombinationer som man vet håller länge.
Inga spånskivor eller andra lim plast material.Så lite kemikalier som möjligt i huset då det ännu känns oklart hur dom påverkar oss.
Ligger en bit under hälften mot kravet i energibalansberäkningen med hjälp av tjock isolering och solfångare.
Torpargrund
Vi utgår från att energin fortsätter öka i pris som dom senaste 20 åren och om det är fel så får vi trösta oss med att vi förbrukar lite av jordens resurser.
Målsättningen är att bygga en så autonom byggnad som möjligt för att minska beroendet av omvärldens svängningar.
Vi ska bygga nytt och börja i år och tror att följande lösningar är mest framtidssäkra:
Trähus slamfärg och linoljefärg kombinationer som man vet håller länge.
Inga spånskivor eller andra lim plast material.Så lite kemikalier som möjligt i huset då det ännu känns oklart hur dom påverkar oss.
Ligger en bit under hälften mot kravet i energibalansberäkningen med hjälp av tjock isolering och solfångare.
Torpargrund
Vi utgår från att energin fortsätter öka i pris som dom senaste 20 åren och om det är fel så får vi trösta oss med att vi förbrukar lite av jordens resurser.
Målsättningen är att bygga en så autonom byggnad som möjligt för att minska beroendet av omvärldens svängningar.
larsbj
Yrkesmässigt byter jag just nu ut ett bjälklag i en torpargrund där virket har återgått till naturen.
På vilket sätt skulle trähus vara framtidssäkert? Linoljefärg kräver starka lösningsmedel inte särskilt kemikaliefritt.
Yrkesmässigt byter jag just nu ut ett bjälklag i en torpargrund där virket har återgått till naturen.
Mats Lj skrev:
Linoljefärg kräver inga starka lösningsmedel endast linolja som bas, parafinolja för ev spädning och såpa för penseltvätt.
Trähus är mest miljövänliga vid en livcykelanalys
Trähus med torpargrund är lätta att bygga om vid förändrade behov/krav (framtidssäkert) tex dra nya el eller va ledningar eller bryta upp golvet och byta golvvärmeslangen
Visst finns det torpargrunder med renoveringsbehov men en rätt utförd håller iaf 150 år annars hade jag ramlat ned på marken i detta nu
Jämför med alla hopplöst omoderna oisolerade plattor från 70 talet som kanske snart behöver nya avloppssystem.
Redigerat:
Jag tror att många som bygger i framtiden kommer att låta design gå före funktion. Vidare tror jag att man kommer att tänka kortsiktigt och göra besparingar i byggskedet som ger högre driftkostnader och går ut över livslängden. Det kommer att sväras högt över kommunens och lagens välgrundade eller ogrundade krav på husen som inskränker friheten att bygga som man vill. Det kommer att finnas många skolor för hur man skall bygga som alla förkastar de andra. Ungefär som idag alltså.
Erik
Erik
Avamoman
larsbj ange källa avseende trähus livscykel vs stenhus. Det lilla jag målat med linoljefärg har jag spätt med balsamterpentin det var alltså fel.
Alldeles riktigt man bygger i trä men med hjälp av en kuliss försöker man få det att se ut som ett hus i sten.
larsbj ange källa avseende trähus livscykel vs stenhus. Det lilla jag målat med linoljefärg har jag spätt med balsamterpentin det var alltså fel.
Källan till livscykelanalysen är sp hittar den inte på internet,var på ett seminarium i höstas.
Vet inte vad du menar med stenhus det sp pratade om var cementbaserade byggmaterial då cementtillverkningen är en av dom största producenterna av koldioxid ca 5 % av jordens totala utsläpp.
Enl sp släpper ett hus med betongstomme ut 90 % mer koldioxid under byggprocessen än ett hus med trästomme.
Vet inte vad du menar med stenhus det sp pratade om var cementbaserade byggmaterial då cementtillverkningen är en av dom största producenterna av koldioxid ca 5 % av jordens totala utsläpp.
Enl sp släpper ett hus med betongstomme ut 90 % mer koldioxid under byggprocessen än ett hus med trästomme.
Förhoppningsvis blir miljön ingen oviktig aspekt. Sedan finns i alla tider folk som inte bryr sig eller inte tror på miljöargument. Eller i värsta fall anstränger sig för att välja det som är miljömässigt dåligt bara för att vara emot etablissemanget.
Men varför är det så svårt att tänka i banor som att vi ska tänka ekologiskt. Vi som kan och har råd, för än så länge är det ju dyrare. Men jag tror att det blir billigare ju mer vi köper en ekologisk vara. Vi köper mer och mer bensin snåla bilar. Vi köper mer och mer ekologiskt mat.Varför inte hus?
Det finns flera olika spår eller vägar. Till skillnad från många andra länder bygger man i Sverige av tradition beständiga byggnader, tänkta att hålla flera hundra år. Tegelbyggnader som byggdes för hundra år sen kan med rätt underhåll hålla hundra år till. Eller femhundra år. I tex USA bygger man "vekare" träregelkonstruktioner, med en avskrivningstid om 30 eller 50 år. Dvs, efter 50 år anses huset förbrukat, och man river och bygger nytt. Beständigheten i Sverige handlar om hur anpassningsbar grundstommen är. Med en välbyggd grundstomme kan tex ytskikt och stammar bytas ut regelbundet, medan huset stomme är beständigt mot tidens tand.
Dom senaste åren har man börjat gå ifrån idéen om beständiga byggnader, och då får man dåliga lösningar som träregelstomme och puts på frigolit utan luftspalt. Och om hälften av husen som byggts med den tekniken har fukt- och mögelproblem redan efter tio år, så kommer dom nog att vara rivningsfärdiga om femtio år. Såvida man inte river ned fasaden och sätter upp en mer beständig.
Dom vägar som finns för framtiden delar upp sig i mer traditionellt tänkande och nyskapande. Det kommer att finns en parallell utveckling av traditionell teknik. Bärande murverk av tegel på granitgrundskällare. Lersten, lerklining, kalkputs, kalkfärg. Vi har redan en utveckling och sortiment av pigment och linoljefärger, som knappt fanns att få tag på för bara tio-femton år sedan. Hus som är fast rotade i jorden, och tänkta att stå kvar i hundra eller femhundra år.
Motsatsen handlar om teknikytveckling med smarta material i sandwichkonstruktion, påminnande om husvagnar. Gärna fabrikstillverkade och levererade i moduler. Färdiga hus, lätta konstruktioner. Man kan bygga fristående hus på redan befintliga byggnader. Att göra villamattor av dom platta taken på gamla industriområden. Eller ta tillvara värdefull tomtmark på taken i storstäderna. Eftersom husen påminner om husvagnar har dom också en avskrivningstid, billiga lätta slit-och-släng konstruktioner. Shippingcontainers, osv.
En annan utveckling handlar om klimatsmarta energisnåla "täta" konstruktioner. Utan större uppvärmningskostnader. Utvecklingen är fortfarande i sin linda, och dom arkitektoniska/estetiska värdena kanske inte är så stora just nu, men det kommer med tiden.
Dom senaste åren har man börjat gå ifrån idéen om beständiga byggnader, och då får man dåliga lösningar som träregelstomme och puts på frigolit utan luftspalt. Och om hälften av husen som byggts med den tekniken har fukt- och mögelproblem redan efter tio år, så kommer dom nog att vara rivningsfärdiga om femtio år. Såvida man inte river ned fasaden och sätter upp en mer beständig.
Dom vägar som finns för framtiden delar upp sig i mer traditionellt tänkande och nyskapande. Det kommer att finns en parallell utveckling av traditionell teknik. Bärande murverk av tegel på granitgrundskällare. Lersten, lerklining, kalkputs, kalkfärg. Vi har redan en utveckling och sortiment av pigment och linoljefärger, som knappt fanns att få tag på för bara tio-femton år sedan. Hus som är fast rotade i jorden, och tänkta att stå kvar i hundra eller femhundra år.
Motsatsen handlar om teknikytveckling med smarta material i sandwichkonstruktion, påminnande om husvagnar. Gärna fabrikstillverkade och levererade i moduler. Färdiga hus, lätta konstruktioner. Man kan bygga fristående hus på redan befintliga byggnader. Att göra villamattor av dom platta taken på gamla industriområden. Eller ta tillvara värdefull tomtmark på taken i storstäderna. Eftersom husen påminner om husvagnar har dom också en avskrivningstid, billiga lätta slit-och-släng konstruktioner. Shippingcontainers, osv.
En annan utveckling handlar om klimatsmarta energisnåla "täta" konstruktioner. Utan större uppvärmningskostnader. Utvecklingen är fortfarande i sin linda, och dom arkitektoniska/estetiska värdena kanske inte är så stora just nu, men det kommer med tiden.
