Ledning över jord mellan hus

[305]

Jag står inför att medverka i ett projekt där ett ännu oelektrifierat uthus skall få el utdraget från ett fritidshus, som står tio meter ifrån. Eftersom berget går i dagen så är det inte aktuellt att dra ledningen under jord (skulle kräva sprängning).

Så hur gör man nu för att dra ledningen i luften? Vilken kabeltyp skall man välja? Hänger man kabeln ensam mellan husen eller hänger man upp en wire, som man stripar fast kabeln i? Hur fäster man kabeln i husen? Finns det någon minsta tillåtna höjd och hur gör man om husen är lägre än så? (Det går inte att köra fordon på platsen, så det finns ingen risk att den blir påkörd.) Hur eliminerar man risken med eventuella blixtnedslag i kabeln?

 

[EyEr0n]

Allt detta vet din elektriker svar på.

När det gäller att välja kabel så får man sitta på tillverkarens specifikationer för hur kabeln är tillåten att användas.
Det finns ju kabel som är självbärnade och de som kräver bärlina.

 

[Bo.Siltberg]

EKK på bärlina förekommer, men jag skulle nog valt en EKKJ på bärlina - då får du lite bättre skydd mot åska.

Vet inte om det finns krav höjd för denna typ av kabel. Hängkabelledningar (servis) ska vara på minst 3.5 meters höjd vid införing i byggnad. Den bör ju hur som helst inte gå att nå ifrån marken.

Gör en stor mjuk kabelövergång mellan bärlina och hus som tar upp rörelserna.

 

[305]

OK, hur skyddar EKKJ bättre mot åska? Vad är skillnaden mellan EKKJ och EKLK? Behöver bärlinan jordas och i.s.f. hur?

Och vad gäller för regler för markförläggning i slang? Måste man ner på ett visst djup eller är det tillåtet att lägga slangen på marken utan att gräva?

 

[Bo.Siltberg]

EKKJ är en kraftkabel (lite mer robust) medan EKLK är en installationskabel. Båda har en skärm/metallmantel som ger lite skydd mot inducerade spänningar från åskan. Båda kan hängas i bärlina.

Bärlinan tror jag inte behöver jordas i detta fall. Kabeln med dess jordade mantel bör ge tillräckligt skydd.

Kabel på mark (berg) är tillåten om den läggs i rör av typen SRE - troligen inte billigt...

 

[mycke_nu]

Gör en stor mjuk kabelövergång mellan bärlina och hus som tar upp rörelserna.

..och så att vatten inte rinner in i byggnaderna längs kabeln. Dvs, låt böjen gå ner under hålets nivå och sedan upp igen.

Beträffande åska mm så är nog ingen större risk för en direktträff i kabeln, men som Bo skriver kan det bli inducerade spänningar. Dessa blir dock lika höga i samtliga ledare i kabeln så skador för ansluten utrustning är inte så stor så länge spänningarna är måttliga. Ett överspänningsskydd är ju annars inte fel, men man får överväga om det är värt kostnaden på åtskilliga tusen kr.

Helst bör man dock potentialutjämna efter konstens alla regler, dvs kabelns matande ände jordas vid husets PU-skena (eller jordskenan i centralen) och dras in och jordas tillsammans med eventuella andra ledningar (vatten etc) i uthuset. På detta vis minimerar man vagabonderande strömmar vid normal drift och farliga potentialer vid åsknedslag.

Sedan bör man givetvis använda TN-S system, dvs inte kombinera PE och N i en gemensam PEN-ledare utan ha separata ledare för nolla och skyddsjord.

(Jag förutsätter i resonemnagen ovan att det kommer att bli en central i uthuset.)

 

[Rikard Ågren]

En Draka Aceflex kanske skulle vara något om man är rädd för mycket rörelser. Den är ju väldigt mjuk och fin

 

[Bo.Siltberg]

Tänkte på den, men den måste najas väldigt tätt på bärlinan, det går väl.

 

[pr95]

Förläggning ovan mark
Förläggning ovan mark kan användas då det
föreligger stora svårigheter att utföra schaktning
t. ex. på berg.
Kabelskydd: Extra starka rör typ SRE.
Rören skall vara svarta tryckrör av typ PE-rör försedda med präglad märkning ”Kraftkabel”. Rören
klamras med bergklammer.
Varningsband: Erfordras ej.

 

[305]

..och så att vatten inte rinner in i byggnaderna längs kabeln. Dvs, låt böjen gå ner under hålets nivå och sedan upp igen.

Beträffande åska mm så är nog ingen större risk för en direktträff i kabeln, men som Bo skriver kan det bli inducerade spänningar. Dessa blir dock lika höga i samtliga ledare i kabeln så skador för ansluten utrustning är inte så stor så länge spänningarna är måttliga. Ett överspänningsskydd är ju annars inte fel, men man får överväga om det är värt kostnaden på åtskilliga tusen kr.

Helst bör man dock potentialutjämna efter konstens alla regler, dvs kabelns matande ände jordas vid husets PU-skena (eller jordskenan i centralen) och dras in och jordas tillsammans med eventuella andra ledningar (vatten etc) i uthuset. På detta vis minimerar man vagabonderande strömmar vid normal drift och farliga potentialer vid åsknedslag.

Sedan bör man givetvis använda TN-S system, dvs inte kombinera PE och N i en gemensam PEN-ledare utan ha separata ledare för nolla och skyddsjord.

(Jag förutsätter i resonemnagen ovan att det kommer att bli en central i uthuset.)

Nej, faktiskt inte! Jag hade bara tänkt mig ett par vägguttag...

En variant som jag funderat på, är att använda en 16A handske av det slag som även har ett vanligt Schucko-uttag. Men så kom jag att tänka på detta med att man inte får ha 400 volt i ett vägguttag, annat än i offentliga lokaler eller kontor...

Men då är ju frågan den om denna typ av kombinerat Schucko-uttag och trefashandske, måhända kan vara undantaget? Risken för att någon hempulare får för sig att det enbart finns enfas i, borde ju (förhoppningsvis) vara liten...

 

[Bo.Siltberg]

Har du inte större behov av el i uthuset än något vägguttag och lite belysning så kan man betrakta kabeln som en vanlig gruppledning. Ett trefasuttag blir dock lite tveksamt - sådana ska normalt ha sin egen gruppledning.

Ett CEE-uttag med schukouttag är ju avsett för detta. Man får räkna med att den person som byter uttaget förstår att det finns tre faser där. Eller menar du något annat?

 

[GK100]

En sak att tänka på i detta fall är att välja en kabel med bra UV-beständighet, typiskt en med svart yttermantel. Exempelvis EKKJ, N1XV, Aceflex osv, passar bra i ett så utsatt läge utomhus

 

[305]

OK, ett problem är att husen är ganska låga. Finns det någon höjdgräns för en bärlinehängd kabel? Det är lite på gränsen till att en riktigt lång person kan hoppa upp och ta på den...

 

[305]

Har du inte större behov av el i uthuset än något vägguttag och lite belysning så kan man betrakta kabeln som en vanlig gruppledning. Ett trefasuttag blir dock lite tveksamt - sådana ska normalt ha sin egen gruppledning.

Trefasuttaget är bara tänkt för eventuella tillfälligt inhyrda maskiner och kommer inte att användas annat än i undantagsfall. Egentligen så är behovet bara att få ett vanligt VU i uthuset. Jag är förvisso lite skeptisk till detta med kombinerade 3-fas/schucko-uttag. Ty ett schucko-uttag som säkras med 16A känns inte 100% optimalt...

Så en variant vore ju att sätta ett trefasuttag vid gruppcentralen och sedan dra ut 5G1,5 till uthuset, så har jag möjligheten kvar att både ha vägguttag i uthuset och även belysning i uthuset, som går att styra från båda husen.

Ett CEE-uttag med schukouttag är ju avsett för detta. Man får räkna med att den person som byter uttaget förstår att det finns tre faser där. Eller menar du något annat?

Nej, jag menade bara att jag ville utesluta att inte regelverket, av formella skäl, förhindrar användning av denna sorts kombinerade uttag, i aktuell miljö...

 

[Bo.Siltberg]

Har inte sett något mått på detta annat än för luftledningar i gamla föreskrifter, vilket numera antagligen står att finna i högspänningshandboken. Du får själv göra en riskbedömning av den yttre påverkan som kan vara aktuell enligt avsnitt 522 i elinstallationsreglerna, dvs

- temperatur, solljus,
- fukt, frätande ämnen, växter, mögel
- mekanisk påverkan, vibrationer, rörelser i byggnaden, infästning, kabelns egen tyngd, angrepp av djur

Man kan ju jämföra med en kabel på vägg. Vilka ytterligare risker finns med en kabel på bärlina? Det kanske räcker med varningstejp el dyl, eller i svåra fall ett skyddsrör. Svaret får du i rätten efter att det inträffat en olycka