Styra golvvärmen med automation
Hur fungerar det med att optimera och kontrollera golvvärmen genom hemautomation?
Har man normalt termostater i varje rum ändå som man kan vrida/knappa på?
Eller har man bara en rumsgivare och golvgivare i varje rum?
Hur fungerar kommunikationen? Dvs går den från givaren till automationsbussen och sedan från automationsbussen till flödesventilerna?
Eller finns det golvvärmesystem som man programmerar och styr helt och hållet med egen mjukvara och/eller Iphone?
Hur har ni löst det med t.ex. KNX, Z-wave eller bara golvvärmesystemet för sig självt.
Tacksam för input!
Har man normalt termostater i varje rum ändå som man kan vrida/knappa på?
Eller har man bara en rumsgivare och golvgivare i varje rum?
Hur fungerar kommunikationen? Dvs går den från givaren till automationsbussen och sedan från automationsbussen till flödesventilerna?
Eller finns det golvvärmesystem som man programmerar och styr helt och hållet med egen mjukvara och/eller Iphone?
Hur har ni löst det med t.ex. KNX, Z-wave eller bara golvvärmesystemet för sig självt.
Tacksam för input!
Redigerat:
Nog för att det är kul med hemautomation och andra tekniska prylar men personligen så har jag flödesjusterat hela värmesystemet (radiatorer och golvvärmeslingor) så jag har 20,5 grader i alla rum utom sovrummen som är någon grad kallare. Inte en enda elktronisk pryl för detta alls - hur tråkigt som helst 
Hehe, ja ibland måste man inse att visa styrningar är överflödiga.
Jag läste en engelsk artikel som tyckte att man skulle driftoptimera just golvvärmesystemet och även att det lönar sig. Jag har hört från många att det inte lönar sig alls, men komfort är ju en viktig del man inte får glömma.
Lite väl gammal artikeln såg jag nu
http://hiddenwires.co.uk/resourcesarticles2006/articles20060206-03.html
Jag läste en engelsk artikel som tyckte att man skulle driftoptimera just golvvärmesystemet och även att det lönar sig. Jag har hört från många att det inte lönar sig alls, men komfort är ju en viktig del man inte får glömma.
Lite väl gammal artikeln såg jag nu
http://hiddenwires.co.uk/resourcesarticles2006/articles20060206-03.html
Om det är ingjuten golvvärme så är den så värmetrög att det inte lönar sig alls med periodisk temperaturskiftning som man skriver om i artikeln. Är det annan typ av golvvärme så kan det möjligen sparas pengar.
Komforten är en annan del, men återigen så är en ingjuten GV så trög att reglera att det i princip inte går.
Komforten är en annan del, men återigen så är en ingjuten GV så trög att reglera att det i princip inte går.
Jag har försökt rota i om det är värt att lägga flytande golvvärme (spårad cellplast) ovanpå plattan både för besparing och komfort, men nästan 9 av 10 har avrådit mig från det.
Och när det gäller golvvärme på övervåningen så avrådde en mig så sent som idag från det och tyckte att vi istället skulle köra på radiatorer och ev. elektrisk gv i det stora badet på övervåningen.
Och när det gäller golvvärme på övervåningen så avrådde en mig så sent som idag från det och tyckte att vi istället skulle köra på radiatorer och ev. elektrisk gv i det stora badet på övervåningen.
Det är sällan det behövs så mycket effekt alls på ÖV. Radiatorer för att undvika kallras. Dock skulle jag inte lägga in elektrisk golvvärme i badet när det finns möjlighet till vattenburen.
Vad har argumenten varit emot flytande golvvärme på plattan?
Vad har argumenten varit emot flytande golvvärme på plattan?
De som förespråkar elvärmegolv i badet menar på komforten sommartid.
Argumenten har varit:
- dyrare installation
- problem vid byggkonstruktion (måste höja dörrar och fönster, ev. hela stommen)
- dålig värmespridning jämfört med ingjutet
Argumenten har varit:
- dyrare installation
- problem vid byggkonstruktion (måste höja dörrar och fönster, ev. hela stommen)
- dålig värmespridning jämfört med ingjutet
Motargument:
- Billigare i drift om det inte är en elpanna i huset...
- Slangen går utmärkt att fälla ner i bjälklaget
- Kan jag inte tänka mig om det läggs rätt.
Nackdelen är komforten sommartid, det kan kompenseras med en elpatron i shuntgruppen men det är ungefär samma pengar som att lägga en elgolvslinga också.
Å andra sidan så tror jag inte man lider några men av att inte ha värme på under sommaren om det är på andra våning. Där blir inte golven så kalla. Annat läge är det om det vore plattan på mark...
- Billigare i drift om det inte är en elpanna i huset...
- Slangen går utmärkt att fälla ner i bjälklaget
- Kan jag inte tänka mig om det läggs rätt.
Nackdelen är komforten sommartid, det kan kompenseras med en elpatron i shuntgruppen men det är ungefär samma pengar som att lägga en elgolvslinga också.
Å andra sidan så tror jag inte man lider några men av att inte ha värme på under sommaren om det är på andra våning. Där blir inte golven så kalla. Annat läge är det om det vore plattan på mark...
Intressant!
Hur fäller man ned den i bjälklaget?
Finns det studier på billigare driftkostnad? Jag har eftersökt det, men inte lyckats hitta. Vad gäller framledningstemperatur trodde jag att den skulle kunna hållas lägre, men många jag pratat med menar att det inte skiljer sig något.
Alla har bara pratat om att den bygger runt 30 mm och att man därför måste kompensera det på något sätt. Antingen genom att bara höja fönster och dörrar och förlora i takhöjd, eller höja hela stommen, dvs bygga på 30mm under syllarna.
Du förespråkar alltså flytande golvvärme på betongbjälklag?
Vad har du för erfarenheter av de båda typerna av förläggning?
Hur fäller man ned den i bjälklaget?
Finns det studier på billigare driftkostnad? Jag har eftersökt det, men inte lyckats hitta. Vad gäller framledningstemperatur trodde jag att den skulle kunna hållas lägre, men många jag pratat med menar att det inte skiljer sig något.
Alla har bara pratat om att den bygger runt 30 mm och att man därför måste kompensera det på något sätt. Antingen genom att bara höja fönster och dörrar och förlora i takhöjd, eller höja hela stommen, dvs bygga på 30mm under syllarna.
Du förespråkar alltså flytande golvvärme på betongbjälklag?
Vad har du för erfarenheter av de båda typerna av förläggning?
Redigerat:
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Hur blev det Raginglynx, blev det Z-wave-styrning av golvvärme? Jag är i samma läge och har lite svårt att bestämma mig.
Fördelen skulle primärt vara god kontroll på hela systemet och kunna optimera och dygnsdifferentiera värmen.
Nackdelen är dels endast batteridrivna rumstermostater och dels beroendet av ett extra system som om det går ner, stänger av värmen (kan gå att workaround via association mellan termostat och styrrelä).
Mycket nyfiken om någon styr sin värme via Z-waven?
Fördelen skulle primärt vara god kontroll på hela systemet och kunna optimera och dygnsdifferentiera värmen.
Nackdelen är dels endast batteridrivna rumstermostater och dels beroendet av ett extra system som om det går ner, stänger av värmen (kan gå att workaround via association mellan termostat och styrrelä).
Mycket nyfiken om någon styr sin värme via Z-waven?
Ursäkta sent svar
Nej,jag kör med bergvärme och ingjuten golvvärme på nedervåning och i spårad spån på övervåning.
Fick rådet från GV-leverantören att köra helt utan termostater ett par år och justera in kurva, cirkulationspumpen och flödet till varje enskilt rum och se hur det går.
Det går utmärkt måste jag säga. Det enda, vilket jag tror många erfar, är att man har ett par kalla dagar när den första kylan slår till, men då har vi ju braskaminen att trycka på med och ofta plussar jag på lite på pumpen i början och sänker sedan igen.
Vi har en årsförbrukning på totalt 7500 kwh för både uppvärmning, varmvatten och el med ett hus på 196kvm och ett tvåvåningsgarage på 45kvm som också har ingjuten golvvärme, så jag känner mig väldigt nöjd.
Då kör jag visserligen även med FTX-ventilation och jag lade åtskilliga timmar under husbygget på tätskiktet.
Men justeringsmässigt ser jag i dagsläget inget behov av termostater. De hade förmodligen bara suttit där obrukade eller så hade klåfingriga människor pillat och förstört injusteringen
Nej,jag kör med bergvärme och ingjuten golvvärme på nedervåning och i spårad spån på övervåning.
Fick rådet från GV-leverantören att köra helt utan termostater ett par år och justera in kurva, cirkulationspumpen och flödet till varje enskilt rum och se hur det går.
Det går utmärkt måste jag säga. Det enda, vilket jag tror många erfar, är att man har ett par kalla dagar när den första kylan slår till, men då har vi ju braskaminen att trycka på med och ofta plussar jag på lite på pumpen i början och sänker sedan igen.
Vi har en årsförbrukning på totalt 7500 kwh för både uppvärmning, varmvatten och el med ett hus på 196kvm och ett tvåvåningsgarage på 45kvm som också har ingjuten golvvärme, så jag känner mig väldigt nöjd.
Då kör jag visserligen även med FTX-ventilation och jag lade åtskilliga timmar under husbygget på tätskiktet.
Men justeringsmässigt ser jag i dagsläget inget behov av termostater. De hade förmodligen bara suttit där obrukade eller så hade klåfingriga människor pillat och förstört injusteringen
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Tack för återkopplingen. Jag har själv jordvärme och värmer flera olika typer av delsystem, både radiatorer, betongplatta med golvvärme och nu ska det bli ytterligare 130 m2 med golvvärme på övervåningen förlagd i glespanel. Hittills har jag inte haft något som helst behov av något annat än injustering av fördelarna till golvvärmen. Men det är ju lite lockande med roliga Z-wave-grejer.Raginglynx skrev:
Menar du verkligen att din totala förbrukning inklusive hushållsel bara är 7,5 MWh per år? För oss överstiger hushållselen med råge värmepumpens förbrukning (uppvärmning & varmvatten) där värmepumpen totalt ligger på ca 7500 kWh. Sedan tillkommer hushållsel som normalt för oss, familj på 4 personer utgör åtminstone 10 MWh/år.