Ha, trodde jag skulle se en gullig tråd om nån som ville ha tips om hur man inreder lantligt i vit sekelskiftesstil =)

Det behöver kanske inte påpekas att alla har rätt att göra vad dom vill så länge det inte går över gränsen och skadar din nästa. Det är de flesta rätt duktiga att göra. Det som är tråkigt är att de stjäl begreppet sekelskifte. Det är en slags historierevision och gör vår värld fattigare. Och fulare när man inte respekterar arkitekturen. Fast jag vet inte om en arkitekt hade hjälpt, de har absolut inget emot att göra "avtryck" i gamla hus.
 
Det är tyvärr sant att en arkitekt inte per definition hjälper i dessa fall. Standardmässigt kanske arkitekter i Sverige snarare är bra på 'modernisering' med mer eller mindre våld, av äldre miljöer, än återställande. Om det sedan beror på att kontinenten byggt upp så mycket sönderbombat, medan vi rivit det för att ingen skall se hur fattiga vi var ganska nyligen, är svårt att säga. Men det finns trots allt många arkitekter, mfl konsulter, för att inte tala om diskussionsfora online(!) som kan bredda perspektiven, och färgspektrumet, betydligt, till byggnadens och plånbokens glädje, men det är ju det där med tålamodet...
 
Jag vet inte hur det kom sig men helt plötsligt minns jag Göran Gudmundssons sommarprat. Han höll ett föredrag i Frankrike om gamla hus i Sverige och hade laddat på med bl a fina bilder på Hälsingegårdar. När det var dags för frågestund blev det tyst. Till slut kom det en kommentar..- Det var ju fint, men, har ni inga gamla hus i Sverige? Historiskt har nog vår ombyggnads - och renoveringsiver varit stor och våra arkitekter har nog varit stora ivrare för det. Många har haft stora ambitioner och även lyckats med att omdana hela städer..... Varför är vi så rädda för patina?
 
Misse skrev:
Vi har ett hus från 20-talet och vi försöker inte återskapa 20-talet, snarare få vårt hus att få det bästa av både 20-tal och 2000-tal. Vitt passar oss t.ex mycket bättre än originalfärgerna i huset men det är ju förstås ett medvetet val från vår sida och vi hävdar ju inte att vi bor i någon 20-talsstil heller. Behöver det vara något fel?
Jag återkommer till frågan om vad som är fel och inte fel. Jag har nog själv varit lite motsägelsefull i den här tråden.

Alltså, det är absolut fel när s.k. inredningsexperter marknadsför påhittade sekelskiftsstilar. Så långt är vi nog alla överens i den här tråden. Sedan vad man bör göra och inte göra i sitt eget hus....... Jag tror många här på byggnadsvårdsforumet tycker det är fel med renoveringar där man river bort alla spåren efter det gamla för att göra något helt annat. Det är helt ett kulturhistoriskt värde som går förlorat och som inte kan återställas. Jag är medveten om att det i andra kretsar snarare ger prestige att ha rivit ut allt gammalt och gjort något helt nytt, och att det visar att man är handlingskraftig och förverkligar sig själv. Likväl tycker jag det är fel att göra så!

Detta med färgsättningen är egentligen det minsta problemet. Den går ju ganska enkelt att förändra. Erkänner att jag själv har målat huvudsakligen vitt i mitt sekelskifteshus :O. (Jag har avlutade möbler också. :O ) Jag är inte så förtjust i mörkbrun ådringsmåling, som snickerierna varit målade i tidigare. De dörrar där ådringsmålningen inte redan var övermålad av den tidigare ägaren, bevaras som de är, men jag tänker inte ådringsmåla något annat. Jag var inte heller förtjust i den giftigt gröna som fanns på vissa snickerier. Men efter att ha hängt här på forumet och sett bilder på andras interiörer, och efter att ha lärt mig att den var modern vid sekelskiftet och kallades för "Schweinfurtgrün", så blev färgen genast mera intressant. Nu kan jag mycket väl tänka mig att använda den vid framtida målning! Vad gäller väggarna så är planen att de ska vara putsade och vitkalkade. Tapeter hade varit mera historiskt korrekt, men med tanke på den skånska fukten och att huset bara används på sommartid så är det mindre lämpligt. Den framtida ägare som vill sätta upp tidstypiska tapeter kan klistra upp dessa på putsen utan större besvär.

Kort sagt, ju mer man vet, desto mera välgrundade beslut kan man fatta. Men då blir det inte några snabba renoveringar......;)
 
Redigerat:
Det går ett engelskt program på TV där olika människor försöker bevara gamla byggnader (läs ruiner).

Ett ungt par går loss på en K-märkt stenhög. Han har en 10-20 årsplan för att restaurera helt perfekt, hon tindrar med ögonen.

Fast Forward två år. Ett par rum har väggar och golv, mannen solar sig i sitt mödosamma arbete medan hustruns ögon skjuter bittra giftpilar..
 
mycke_nu>> Jag vet inte om du försökte göra en poäng, men det du nämner har väl inte så mycket byggnadsvård att göra, snarare tvärt om?
Jag tror jag har sett samma program (iof intressant). Det skulle jag inte kalla byggnadsvård utan snarare "återskapande av gamla byggnadstyper". För mig är byggnadsvård att ta hand om de hus man har, oftast med små insatser och bara genom att sköta det man har, inte att "gå loss" på något.
 
Norrhyttan skrev:
Haha, misstänker att många skulle kräkas hemma hos mig.
Mitt hus är från 1890-talet och har byggts om i omgångar, och nu sätter jag min personliga prägel på det - helt utan inspiration från inredningstidningar eller byggnadsvårdsförespråkare.
Jag gör det efter eget tycke, egen förmåga och egen ekonomi.

Antar att det blir svårsålt för mina söner den dagen jag bockar upp tofflorna. Men jag trivs nu, i alla fall! :D
Tror säkert inte folk kräks hemma hos dig för att du kör på utan inspiration från tidningar och byggnadsvård. Men du skulle inte heller sälja din mustang som orginal när du moddat den eller hur?
 
I dag är trärena ytor det mest passé man kan ha i sin bostad!
Framtagen originalfärg är samtidigt det mest "rätta" man kan ha i sin bostad även om det bara innebär en liten, liten rest så att i princip möbeln eller snickerierna är trärena. Det är stor skillnad på avlutat och framtagen originalfärg :)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.