Jag håller med alla ni som satsat på att spika själva, mer eller mindre mycket. Visst är det slitsamt ibland men hur svårt kan det egentligen va? Sen får man ju inse sina begränsningar och ta hjälp av proffs när det behövs.
Vårt bygge har vi i princip knåpat ihop på egen hand. En kompis som är byggare i 50-års åldern har varit "konsult" och sen har vi ju haft riktiga gubs för konstruktion, slipning av plattan, allt VA, Elkillar till ihopkopplingen av alla mina tåtar, borrning för bergvärme, våtutrymmen men alla dessa lager av gummi etc, plåtjobben på taket av bandplåt, rör för ventilation, installation av panna, murning av mittvägg samt putsjobb. Vi lejde faktiskt också ut spackling, slipning och målning, inte för att det var svårt utan för att det var trist.
Resten har vi amatörnissar gjort själva med bröder och kompisar, dvs ritat själva huset, sprängt med krut, kört med 500kg vibbror, grusat, byggt kantblock, isolerat, byggt armeringen, elrör i plattan, fundment för stålförstärkningar, stommen, allt limträ i mellanbjälklag, takstolar, tak, isolering, ytterpanel, innerväggar, fönster, dörrar, väggar, golvläggning, satt upp köket, konstruerat trappa och räcken, massvis med spotlights, böjt gips i köket, ytterbelysning, altan, uppfart, etc..
I princip har vi kört på helger, en lång sommarsemester på 6-7 veckor, varje långhelg. Började i april 2003 och flyttade in i april i år. Slutbesiktning förrförra veckan och lånen satta.
Precis som någon sa så är ju det sociala livet något torftigt under byggtiden, det tar vi igen nu med i stort sett husvisning och middagar för alla gamla kompisar varje helg, festligt.
Och vad blev det? Jo ett 210 kvm funkishus med det mesta på DI´s lista, söderläge med havsutsikt, högt i tak, öppna ytor, nedlagt cirka 4.3 msek inklusive rubbet och värderat till 5.5.
Nu är man lycklig men trött. Dröm som gått i uppfyllelse? Näe det var ju bara ett projekt hälsar Ingvar
PS. Skulle aldrig gjort det med småbarn, större barn är att föredra när all tid går åt till spikning.
Vårt bygge har vi i princip knåpat ihop på egen hand. En kompis som är byggare i 50-års åldern har varit "konsult" och sen har vi ju haft riktiga gubs för konstruktion, slipning av plattan, allt VA, Elkillar till ihopkopplingen av alla mina tåtar, borrning för bergvärme, våtutrymmen men alla dessa lager av gummi etc, plåtjobben på taket av bandplåt, rör för ventilation, installation av panna, murning av mittvägg samt putsjobb. Vi lejde faktiskt också ut spackling, slipning och målning, inte för att det var svårt utan för att det var trist.
Resten har vi amatörnissar gjort själva med bröder och kompisar, dvs ritat själva huset, sprängt med krut, kört med 500kg vibbror, grusat, byggt kantblock, isolerat, byggt armeringen, elrör i plattan, fundment för stålförstärkningar, stommen, allt limträ i mellanbjälklag, takstolar, tak, isolering, ytterpanel, innerväggar, fönster, dörrar, väggar, golvläggning, satt upp köket, konstruerat trappa och räcken, massvis med spotlights, böjt gips i köket, ytterbelysning, altan, uppfart, etc..
I princip har vi kört på helger, en lång sommarsemester på 6-7 veckor, varje långhelg. Började i april 2003 och flyttade in i april i år. Slutbesiktning förrförra veckan och lånen satta.
Precis som någon sa så är ju det sociala livet något torftigt under byggtiden, det tar vi igen nu med i stort sett husvisning och middagar för alla gamla kompisar varje helg, festligt.
Och vad blev det? Jo ett 210 kvm funkishus med det mesta på DI´s lista, söderläge med havsutsikt, högt i tak, öppna ytor, nedlagt cirka 4.3 msek inklusive rubbet och värderat till 5.5.
Nu är man lycklig men trött. Dröm som gått i uppfyllelse? Näe det var ju bara ett projekt hälsar Ingvar
PS. Skulle aldrig gjort det med småbarn, större barn är att föredra när all tid går åt till spikning.