Intressant tråd!
Om nu spånet från början var avsett som yttertak så borde det väl ha varit tjärat eller något annat? Eller?
Jag har själv ett tegeltak med spån som underlag. Huset är från sent 1800-tal. Teglet är dubbelkupigt och inte original från när huset byggdes. Huset har byggts till/reparerats någon gång på 30-40-talet. Sammantaget leder allt detta mig att tro att man faktiskt har reparerat/kompletterat spåntaket i samband med att man lade om teglet, vilket kan ha varit så sent som på 30-40-talet. Jag har alltid utgått från att spånet har varit avsett som undertak redan från början, men kan förstås ha fel.
Jag tycker det är intressant att några av er vill reparera era undertak av spån. Vad jag sett i min omgivning är normen att gamla spåntak ska rivas bort och ersättas med bräder och papp som underlag för tegel. Själv undrar jag om inte spånet är idealiskt om man vill förebygga kondens, kanske till och med så bra så att man vid en omläggning av taket bör återställa spåntaket och sedan lägga tegel över? Eller blir det en super-dyr nörd-lösning?
Om nu spånet från början var avsett som yttertak så borde det väl ha varit tjärat eller något annat? Eller?
Jag har själv ett tegeltak med spån som underlag. Huset är från sent 1800-tal. Teglet är dubbelkupigt och inte original från när huset byggdes. Huset har byggts till/reparerats någon gång på 30-40-talet. Sammantaget leder allt detta mig att tro att man faktiskt har reparerat/kompletterat spåntaket i samband med att man lade om teglet, vilket kan ha varit så sent som på 30-40-talet. Jag har alltid utgått från att spånet har varit avsett som undertak redan från början, men kan förstås ha fel.
Jag tycker det är intressant att några av er vill reparera era undertak av spån. Vad jag sett i min omgivning är normen att gamla spåntak ska rivas bort och ersättas med bräder och papp som underlag för tegel. Själv undrar jag om inte spånet är idealiskt om man vill förebygga kondens, kanske till och med så bra så att man vid en omläggning av taket bör återställa spåntaket och sedan lägga tegel över? Eller blir det en super-dyr nörd-lösning?
Detta med tegel utan undertak är en skånsk specialitet.Kallades för "skällning". Man tätade med kalkbruk mellan tegelpannorna inifrån vinden. I kanterna och i nocken kunde man inte komma åt inifrån vinden så dessa tätade man utifrån taket, vilket gjorde att tegeltaken förr hade vita kantmarkeringar. Kan tänka mig att ett sådan tak kräver mycket underhåll och inget som jag själv längtar efter, men ser pittoreskt ut.arvid0 skrev:
(off topic, sorry)
http://svenskuppslagsbok.se/tag/skallning/
http://4.bp.blogspot.com/_cD_AX6iST6Q/S7dV6FPGXiI/AAAAAAAAAvU/X0QKUmg5vvU/s1600/P4023681.jpg
Redigerat:
Jag har bytt två ruttna tak hemma på gården under hösten, totalt drygt 200 kvadratmeter takyta. På bägge taken kändes det ganska uppenbart att pärten ursprungligen varit yttertak, med tanke på hur den slitits och åldrats.
Nej även om spåntaken användes som yttertak var det inte alltid de tjärades. Vårt hade uppenbarligen varit yttertak på förra huset och dte var inte tjärat, däremot bytte man spån som blev dåliga när det behövdes, lite som man nu byter en tegelpanna som gått sönder. Vi behöll vårt spåntak under när vi la på tegel (bytte från betongpannor) och spånen var i bra skick så det kändes väldigt onödigt att riva bort det.
Sen är det skillnad på spåntak och stickespån och pärt också men jag har inte full koll på vilka skillnaderna är. Här nere kallas det sticketak eller spåntak och då menas tunna spån som är några dm långa och ligger i minst tre lager på varandra, dessa tjärades inte. Sen finns det kyrkospån som, vilket namnet antyder, låg på kyrkor och det var tjockare spån i ett lager och dessa tjärades har jag för mig.
Sen är det skillnad på spåntak och stickespån och pärt också men jag har inte full koll på vilka skillnaderna är. Här nere kallas det sticketak eller spåntak och då menas tunna spån som är några dm långa och ligger i minst tre lager på varandra, dessa tjärades inte. Sen finns det kyrkospån som, vilket namnet antyder, låg på kyrkor och det var tjockare spån i ett lager och dessa tjärades har jag för mig.
P
pleqtiz
Verktygstokig
· Västernorrland
· 1 776 inlägg
pleqtiz
Verktygstokig
- Västernorrland
- 1 776 inlägg
jag har tillverkat takspån på mitt förra jobb och vi tjärade alldrig in det.. dom sa att de endå hade livslängd på cirka 25 år.. vilket jag tvivlar på men..
hemskt dyrt va det med och en pall räckte inte långt. när man skulle montera de tog evighet o kom det vindpustar så låg allt nere på backen :wow: vet inte hur många svordomar som kom ur oss men de va nog världsrekord iaf
hemskt dyrt va det med och en pall räckte inte långt. när man skulle montera de tog evighet o kom det vindpustar så låg allt nere på backen :wow: vet inte hur många svordomar som kom ur oss men de va nog världsrekord iaf
Helt rätt pleqtiz, spån är "brädlappar" som tjocka fjäll, vanligt på bl.a kyrkbyggnader. Sticketak eller stickespån i söder och pärt norröver. Pärten kunde hyvlas för hand....eller med en hästdragen hyvel har jag sett bild på någonstans. Pärten tror jag inte läggs så tätt som tre lager och här har man nog både tjärat och inte. Tjätade pärttak beräknades hålla i 30 år.
Nja, här i Örnsköldsvikstrakten säger vi då spåntak och menar då 3 - 5 mm tjockt spån. Aldrig nån tjärning av sådan takbeklädnad. Vårt Per-Albin torp som vi köpte -77 hade fortf spån på ladugårdstaket. Det var alltså 40 år gammalt, men skulle nog ha varit bytt 5 år tidigare. Husets tak hade fått korrugerad aluminium 1965, naturligtvis med spåntaket kvar under. Nytt taktäckning lades alltså efter 28 år. 1990 blev det dax för ny plåt på taket igen, om man jämför så har spånet längre livslängd än vad man först kan tro.
Här säger vi också spåntak om "vanligt" spån och på ladugårdar och andra uthus lades nya fortfarande på 50-talet men sedan blev det pannplåten som lades direkt på spåntaket. Jag har aldrig hört om någon tjärning av vanliga spåntak men däremot på de tjockare spånen på kyrkor och klockstaplar.
Äldre folk i mina trakter (nordöstra Skåne) säger att man hyvlar spån till sticketak. Så båda orden används här åtminstone till samma sak.
Gjorde en snabb överslagsräkning på spåntak mot råspont+papp. VId byte av hela undertaket blir det något billigare med spån. Ska återkomma när jag har bättre koll på siffrorna. Behöver pris från fler spåntillverkare.
Hur som helst är det i mångas fall betydligt billigare att laga bef spåntak jämfört med att byta hela mot råspont.
Gjorde en snabb överslagsräkning på spåntak mot råspont+papp. VId byte av hela undertaket blir det något billigare med spån. Ska återkomma när jag har bättre koll på siffrorna. Behöver pris från fler spåntillverkare.
Hur som helst är det i mångas fall betydligt billigare att laga bef spåntak jämfört med att byta hela mot råspont.
Här hemma ligger pärten i tre lager på samtliga byggnader. Har fortfarande nästan 1.000 kvadratmeter pärt kvar trots att två tak bytts.gafsan skrev:
Pärt och spån kan vara benämningar på samma sak och vara mellan 3-8 mm tjocka, Kyrkspån är tjockare och längre. Jag var otydlig om att tjära pärttak, det ska vara rödtjära. Hur spritt det är vet jag inte men det finns nog uppgifter om det i litteraturen. Mina tak är inte kompletta med pärt så jag tror nog att tre lager är helt rimligt för att få det tätt. Alla våra tak har fått plåt eller tegel på pärten.
Det är lite konst att hyvla spån/pärt det ska inte vara kvistar inte vridet och gärna tätvuxet. de är ca 45-50 cm långa och ligger i lager om tre. Man lägger normalt en rad överlapp åt höger och raden ovanpå överlapp åt vänster. Allt ni behöver veta finns i boken jag tipsade om på förra sidan
Spåntak lades ju ofta av "amatörer" på sina egna tak och de följde heller ingen husAMA så massa olika variationer har förekommit.
Normalt så tjärade man dom inte och de har om de är av god kvalitet en livslängd på 20-30 år.
Spåntak lades ju ofta av "amatörer" på sina egna tak och de följde heller ingen husAMA så massa olika variationer har förekommit.
Normalt så tjärade man dom inte och de har om de är av god kvalitet en livslängd på 20-30 år.