Tack för alla svar och råd! Så här har det gått:
Både mitt besiktningsföretag och bekanta inom "radonsektorn" rekommenderade Radonsanering i Syd för eventuell åtgärd så jag kontaktade honom för mer info - verkligen kunnig och professionell! Skulle jag anlita honom för sanering uppskattade han att åtgärd mot markradon skulle kosta cirka 30 000 kronor och blålättbetong max 100 000 kronor (FTX-system). Givetvis var inte uppgifterna exakta eftersom han inte sett huset, men nånstans där brukar tydligen liknande arbeten hamna.
Det slutade med att jag gav säljaren tre alternativ
1. Avbryta köpet
2. Dra av 90 000 kronor på köpeskillingen
3. Invänta radonkonsultundersökning och därefter dra av 50 000 kronor om det enbart rör sig om markradon, alternativt 90 000 kronor om det var blålättbetong.
Han valde direkt alternativ två, mot att han slapp göra någon flyttstädning. Jag är jättenöjd!
Nu är kontraktstillägg skrivet och långtidsmätning beställd, därefter ska Radonsanering i Syd göra en vidare undersökning av radontyp. Är det blålättbetong installerar jag troligen FTX-systemet i samband med stambytet på entreplan, då ska jag ändå in i betongbjälklaget och harva. Är det markbetong avvaktar jag lite, har planer framöver på att fixa till källaren så då ska jag ändå bila upp källargolvet.
Tack igen! Med tanke på att köpet nu är klart så kommer jag säkerligen dyka upp här på forumet både en och två gånger framöver...
Både mitt besiktningsföretag och bekanta inom "radonsektorn" rekommenderade Radonsanering i Syd för eventuell åtgärd så jag kontaktade honom för mer info - verkligen kunnig och professionell! Skulle jag anlita honom för sanering uppskattade han att åtgärd mot markradon skulle kosta cirka 30 000 kronor och blålättbetong max 100 000 kronor (FTX-system). Givetvis var inte uppgifterna exakta eftersom han inte sett huset, men nånstans där brukar tydligen liknande arbeten hamna.
Det slutade med att jag gav säljaren tre alternativ
1. Avbryta köpet
2. Dra av 90 000 kronor på köpeskillingen
3. Invänta radonkonsultundersökning och därefter dra av 50 000 kronor om det enbart rör sig om markradon, alternativt 90 000 kronor om det var blålättbetong.
Han valde direkt alternativ två, mot att han slapp göra någon flyttstädning. Jag är jättenöjd!
Nu är kontraktstillägg skrivet och långtidsmätning beställd, därefter ska Radonsanering i Syd göra en vidare undersökning av radontyp. Är det blålättbetong installerar jag troligen FTX-systemet i samband med stambytet på entreplan, då ska jag ändå in i betongbjälklaget och harva. Är det markbetong avvaktar jag lite, har planer framöver på att fixa till källaren så då ska jag ändå bila upp källargolvet.
Tack igen! Med tanke på att köpet nu är klart så kommer jag säkerligen dyka upp här på forumet både en och två gånger framöver...
Hej
Jag vänder mig mot det humulus skriver att det är felaktiga råd.
Vad i består felaktigheten att ventilera ut radon från byggnadsmaterial?
Hur höga brukar halterna vara när det är markradon ?
Brukar man inte försöka gå på det som ger mest effekt för minst kostnad?
Det är väl allmänt känt att några sorters blåbetong ger ökade radonhalter eller?
Visst ett F system kan ge högre halter markradon om man ökar undertrycket.
Ett F system kräver tillluftsventiler med tillräckligt flöde för att inte öka undertrycket så pass mycket att man suger in jordluft genom sprickor och springor.
Det där med FTX är en standardåtgärd som i mina ögon är väldigt dyr.
Räkna ordentligt om du kan få hem investeringen och ställ den mot andra åtgärder.
Många av företagen säger att vi garanterar lägre värde än 200 och sen sätter dom en mätdosa på det stället i källaren där sniffern visar minst och en på övervåningen och vips är man ner i under 200 på pappret.Kolla noga vad du får och kräv en mätning i varje rum för att få en rättvisande siffra.
Fredrik
Jag vänder mig mot det humulus skriver att det är felaktiga råd.
Vad i består felaktigheten att ventilera ut radon från byggnadsmaterial?
Hur höga brukar halterna vara när det är markradon ?
Brukar man inte försöka gå på det som ger mest effekt för minst kostnad?
Det är väl allmänt känt att några sorters blåbetong ger ökade radonhalter eller?
Visst ett F system kan ge högre halter markradon om man ökar undertrycket.
Ett F system kräver tillluftsventiler med tillräckligt flöde för att inte öka undertrycket så pass mycket att man suger in jordluft genom sprickor och springor.
Det där med FTX är en standardåtgärd som i mina ögon är väldigt dyr.
Räkna ordentligt om du kan få hem investeringen och ställ den mot andra åtgärder.
Många av företagen säger att vi garanterar lägre värde än 200 och sen sätter dom en mätdosa på det stället i källaren där sniffern visar minst och en på övervåningen och vips är man ner i under 200 på pappret.Kolla noga vad du får och kräv en mätning i varje rum för att få en rättvisande siffra.
Fredrik
Det står dig givetvis fritt att tycka vad du vill
Däremot så är det mindre bra när folk ger råd som strider mot vad som är allmänt känt som korrekta fakta och beprövade metoder...
Det är inte fel att ventilera ut radon från byggnadsmaterial, det är tvärtom den metod som används! Däremot så brukar det inte ge särskillt bra resultat med endast mekanisk frånluft och i de fall där komponenten av markradon är signifikant så måste man i förekommande fall följa upp åtgärden nogrannt med mätningar, för att tillse att markradontillskottet inte ökar (tyvärr ganska vanligt). Därför är den åtgärd som rekomenderas i dessa fall någon form av FTX.
Hur höga halterna brukar vara vid markradon är ju högst varierande, allt från 0 - mer än 10000 Bq. (bla därför så kan man inte avge någon bestämd utsaga om kvoten mark/bygg -radon utifrån ett radongasmedelvärde!
Mellan tummen och pekfingret, och med hänsyn till byggnadens konstruktion, kan man ofta inse att det INTE BARA kan röra sig om byggnadsRadon när halterna börjar bli höga.
Alla sorters blå lättbetong (dvs Alunskifferbaserad betong) ger ett ökat radongastillskott i ett slutet utrymme. Vissa sorter avger högre halter, andra mindre höga halter.
I teorin så kan ett system med mekanisk frånluft och väl inställda passiva intagsdon fungera. I praktiken så fungerar det nästan alldrig. Alltför många parametrar ändras över tid och det skulle nog krävas kontinuerlig övervakning/mätning av bla. luftflöde temp, lufttryck och radongashalt för att hålla systemet på en stabil nivå. Det är inte heller gratis...
Mätdosor och sniffer är INTE samma saker....
Att sen mäta i varje rum är knappast meningsfullt, däremot så kan det vara befogat med fler än en mätpunkt per våning, viktigast är dock att den som utför mätningarna har erfoderlig kunskap!
Däremot så är det mindre bra när folk ger råd som strider mot vad som är allmänt känt som korrekta fakta och beprövade metoder...
Det är inte fel att ventilera ut radon från byggnadsmaterial, det är tvärtom den metod som används! Däremot så brukar det inte ge särskillt bra resultat med endast mekanisk frånluft och i de fall där komponenten av markradon är signifikant så måste man i förekommande fall följa upp åtgärden nogrannt med mätningar, för att tillse att markradontillskottet inte ökar (tyvärr ganska vanligt). Därför är den åtgärd som rekomenderas i dessa fall någon form av FTX.
Hur höga halterna brukar vara vid markradon är ju högst varierande, allt från 0 - mer än 10000 Bq. (bla därför så kan man inte avge någon bestämd utsaga om kvoten mark/bygg -radon utifrån ett radongasmedelvärde!
Mellan tummen och pekfingret, och med hänsyn till byggnadens konstruktion, kan man ofta inse att det INTE BARA kan röra sig om byggnadsRadon när halterna börjar bli höga.
Alla sorters blå lättbetong (dvs Alunskifferbaserad betong) ger ett ökat radongastillskott i ett slutet utrymme. Vissa sorter avger högre halter, andra mindre höga halter.
I teorin så kan ett system med mekanisk frånluft och väl inställda passiva intagsdon fungera. I praktiken så fungerar det nästan alldrig. Alltför många parametrar ändras över tid och det skulle nog krävas kontinuerlig övervakning/mätning av bla. luftflöde temp, lufttryck och radongashalt för att hålla systemet på en stabil nivå. Det är inte heller gratis...
Mätdosor och sniffer är INTE samma saker....
Att sen mäta i varje rum är knappast meningsfullt, däremot så kan det vara befogat med fler än en mätpunkt per våning, viktigast är dock att den som utför mätningarna har erfoderlig kunskap!
Fredrik Å skrev:
Redigerat:
Vi har ett 2-plans stenhus med källare av lättbetong från '53. Vi slutförde vår radonmätning (mätte mellan 1/10-29/12-11) och fick årsgenomsnittsresultatet 220 bq/kvm3. Inte så tokigt med tanke på att det är självdrag i huset just nu. Vi har fått en första offert på radonsanering i form av FTX, med dragning även ner i källaren på ca 155000 kr av kan vi dra bort ca 25000 i rot. Glöm inte bort att du kan ansöka om radonsaneringsbidrag hos länsstyrelsen alt boverket på max 15000 kr. Men för att få radonsaneringsbidrag måste du veta var radonet kommer ifrån, samt att du måste bifoga offereten på åtgärden, SAMT att du INTE får ha påbörjat saneringen INNAN beslutet från länsstyrelsen kommer.
Mätperioden är mellan 1/10 till sista april, och måste mätas under MINST 60 dagar. Hinner du inte med en 60 dagars mätning måste du vänta till 1/10.
När du har fått radonsaneringsbidraget godkänt kommer du även att få ett sista datum, där du även måste göra en ny radonmätning efter åtgärden, för att rapportera in de nya värdena.
Vår radonmätning visade att vi hade mycket blygsamma radonhalter i källaren. +-30 bq/kmv3. Det förvånade oss, men var mycket positivt.
Mätperioden är mellan 1/10 till sista april, och måste mätas under MINST 60 dagar. Hinner du inte med en 60 dagars mätning måste du vänta till 1/10.
När du har fått radonsaneringsbidraget godkänt kommer du även att få ett sista datum, där du även måste göra en ny radonmätning efter åtgärden, för att rapportera in de nya värdena.
Vår radonmätning visade att vi hade mycket blygsamma radonhalter i källaren. +-30 bq/kmv3. Det förvånade oss, men var mycket positivt.