Tycker att Paul ger dig en bra information.
Har själv haft några killar på jobbet som har varit i din situation, det är jobbigt när man tycker att man sitter i "skiten" men glöm för all del inte att du faktiskt bara är 21, du har en lång arbetsperiod framför dig, sedan är det upp till dig hur du förvaltar detta!
Om du håller dig borta från gamla synder så har du en ljus framtid, men betänk att det inte finns många som vill låta en "exkriminell" in i sitt hem, stämpeln kommer du tyvärr att dras med en tid framöver tills DU bevisar att denna tid är över, det finns inget utrymme för att missköta sig.
Om du gillar att arbeta med kroppen så kan det vara så att du får söka en praktikplats hos en lokal byggahandlare, där kommer du att möta många hantverkare, då kan du bygga upp ett förtroende samt kolla läget lite vilka som kan vara ute efter en lärling, räkna inte med att detta löser sig så snabbt du vill, men att det kommer att lösa sig, det gör det alltid, känner själv en "kåkfarare" från min ungdom, som har ett bra liv idag....
Kom ihåg att det kommer många motgångar, flera än du redan har haft, det gäller bara att inte ge upp, det finns ett bra liv för oss alla, vi vet inte bara var,när och hur!
Ta kontakt med en firma, förklara din situation, du får napp till slut!
Ha det gott!
 
Kolla med Byggnads. De kanske kan hjälpa dej.
 
Tack så mkt för alla svar, har fått en bra bild över hur jag ska göra nå, kollat upp lite på eniro och ska börja ringa första jag gör på måndag, Men vad säger jag till arbetsförmedlingen om stöd?
 
tobie tobe skrev:
Tack så mkt för alla svar, har fått en bra bild över hur jag ska göra nå, kollat upp lite på eniro och ska börja ringa första jag gör på måndag, Men vad säger jag till arbetsförmedlingen om stöd?
Fråga dem om det finns någon form av stöd de kan erbjuda företag som erbjuder dig praktikplats eller anställning...

Set brukar finnas en hel del olika sådana lösningar men vet inte namnen på dem direkt...
 
Om Du inte kan få en lärlingsplats genom att själv ta kontakt med byggfirmor så blir Du nog tvungen att lära dej sitta på möten. Jag är en av dom där Du skulle ha kunnat träffa på ett sånt möte ;) och mitt råd är att börja med övervakaren.
Säg som det är, "jag fixar inte långa möten med en massa pratande soctanter, psykologer, frivårdspersonal å fan vet allt, hjälp mej få en lärlingsplats som snickare så jag kan bli hederlig" ungefär.
Säg detsamma till handläggaren på AF, alla är inte nötter i branschen så med lite flyt funkar det.

Annars säger Du som det är till nån som driver byggfirma, dvs säger ungefär samma sak som till övervakaren.

Finns det ingen i din omgivning som kan hjälpa dej? typ nån släkting lr liknande som jobbar i nån hjälparverksamhet som är van att möta typ handläggare på arbetsförmedlingen? som kan gå med på möten som ditt eget stöd och som kan säga det Du inte fixar själv?
 
Om du tycker det är jobbigt med möten och sådant så tror jag att det kan ara bra att träffa en jobbcoach eller gå på någon av af:s jobbsökarkurser för att träna lite. Första intrycket betyder mycket och det är alltid bra att öva. Sedan så får man ju anpassa sig till jobbet man söker. När jag sökte jobb som bartender var nitarmband,tatueringar och piercingar bara en bonus. När jag sökte jobb på snabbmatsresturang så tog jag ur piercingar och dolde tatueringarna men jag kunde ha kvar min vanliga skejtiga klädstil. När jag sedan sökte jobb som it-konsult så hade jag skjorta, tighta jeans och höga klackar. Kan tyckas löjligt men sådant spelar roll. Har en kompis som är civilingenjör i ett bristområde och har ett helt värdelöst jobb där han vantrivs men han hittar inget nytt trots att han är duktig. Jag misstänker att det beror på att han helt enkelt inte gör ett bra första intryck. För han får komma på intervjuer men går aldrig vidare. Jag vet själv att jag fick ett dåligt första intryck av honom. Slappt handslag, sega kroppsrörelser, pratar omständigt och långsamt så att man vill avsluta meningarna åt honom. Han ger helt enkelt ett extremt segt intryck trots att han egentligen inte är det.
 
En annan variant kan vara att söka sig till byggvarubranchen. Själv jobbade jag extra på en brädgård under skoltiden. Är man intresserad så lär man sig massor om material och byggtekniker. När jag var klar i skolan så hade jag ju världens underlag av byggare som jag kände, så jag började hantlanga åt en snickare som var kund på brädgården. Gick parallellt med honom ngt år, och började sen få egna uppdrag (som anställd av honom alltså).

Kan nämna att jag inte pluggat ngt inom bygg. Jobbade som snickare några år men sökte mig sen in på ett annat spår....

Men som sagt, att hjälpa kunder i brädgården på Beijer eller liknande något år kan ge otroligt mycket, så länge man är intresserad av att lära.
 
Redigerat:
Okej, nu halkade jag in på att hjälpa till att foga på ett storbygge, skit tråkigt, men jag är iaf på ett storbygge och kanske kan hitta lite kontakter ;) har de jobbet tills i januari.

Larsa: vrf börja med nått annat? snickra e ju askul!
 
Grattis. Då är det bara att visa framfötterna och ta till dig så mycket du kan av de äldre snickarna så kommer det här säkert att leda vidare.
 
Vad kul, grattis tobie tobe. Ju mer erfarenhet du kan plocka på dig desto bättre chanser har du att kunna få fler jobb eller praktikplats. Då har du ju redan bevisat att du kan sköta ett jobb, har hunnit få viss kompetens etc.
Om du inte "automatiskt" trillar in på något nytt jobb efter det här så hittar du information här om stöd etc. som arbetsförmedlingen kan ge: http://www.arbetsformedlingen.se/Fo...service/Fa-extra-stod/Ar-du-under-25-ar-.html
Som några har skrivit här ovan så måste du nog bita ihop och traggla dig igenom en del möten etc.

En sak jag funderar på är om du har varit i kontakt med Kris? Där finns ju personer som befunnit sig i samma situation som du och som har erfarenhet av hur man tar sig in på arbetsmarknaden etc. De borde kunna komma med tips och kanske rent av någon bra kontakt?
 
Vad gjorde du för att få jobbet?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.