9,3% utan avdrag, räknad med nuvarande 3-månadersränta som ett helår
Medlem
· Västra Götalands Län
· 529 inlägg
Tack till alla inlägg, fortsätt gärna fylla på!
En spinn-off på ämnet vore ju att lyfta frågan vad som är "rimlig" nivå. Nyblivna husägare har ju självklart högre %, än de som hunnit med ett antal år i boendekarusellen. 30 % är säkert helt ok de första 1-3 åren, men sedan vill man ju komma ner...
Förtydligar också att detta är en ren räntetråd. Begrepp som boendekostnad och amorteringar tar vi ej med, eftersom det är svårt att få alla att ta med alla kostnader. Tex så räknar ju lägenhetsinnehavare alltid med sin avgift eller hyra i boendekostnaden (vilken i sin tur innehåller drift och yttre underhåll), medans husägaren sällan räknar med sitt underhåll alls.
Så, fler som vågar räkna, hur mycket i % går till banken varje månad av hushållets intäkter?
En spinn-off på ämnet vore ju att lyfta frågan vad som är "rimlig" nivå. Nyblivna husägare har ju självklart högre %, än de som hunnit med ett antal år i boendekarusellen. 30 % är säkert helt ok de första 1-3 åren, men sedan vill man ju komma ner...
Förtydligar också att detta är en ren räntetråd. Begrepp som boendekostnad och amorteringar tar vi ej med, eftersom det är svårt att få alla att ta med alla kostnader. Tex så räknar ju lägenhetsinnehavare alltid med sin avgift eller hyra i boendekostnaden (vilken i sin tur innehåller drift och yttre underhåll), medans husägaren sällan räknar med sitt underhåll alls.
Så, fler som vågar räkna, hur mycket i % går till banken varje månad av hushållets intäkter?
15% utan avdrag och efter skatt. Nytt hus. Lånet bundet (på olika löptider) vid sämsta tillfället på flera år (men men).
Rimlig nivå: generellt sett är ju det omöjligt att svara på, men det här räknesättet är faktiskt vettigt för att föra ett sådant resonemang. Jag håller mig dock för god för att tala om för andra hur mycket de ska lägga på räntekostnader för sina hus. Det är också fortfarande beroende av hur mycket man har i inkomst.
En familj med två inkomster på sammanlagt 30-40kkr/mån (efter skatt) "bör" (jag kunde ändå inte låta bli) ju inte ligga högre än 80% eftersom det då blir svårt att klara maten. Tjänar man däremot dubbelt så mycket så har man ju ändå runt 15 000 kvar efter att räntan är betald. Det går nog att klara sig på (om man vill tillräckligt mycket). Med en ränta på 4 % så motsvarar dock detta räkneexempel ett lån på över 9 miljoner (för familjen med inkomst på 40 000/mån efter skatt) och det är det väl ingen bank som lånar ut.
Rimlig nivå: generellt sett är ju det omöjligt att svara på, men det här räknesättet är faktiskt vettigt för att föra ett sådant resonemang. Jag håller mig dock för god för att tala om för andra hur mycket de ska lägga på räntekostnader för sina hus. Det är också fortfarande beroende av hur mycket man har i inkomst.
En familj med två inkomster på sammanlagt 30-40kkr/mån (efter skatt) "bör" (jag kunde ändå inte låta bli) ju inte ligga högre än 80% eftersom det då blir svårt att klara maten. Tjänar man däremot dubbelt så mycket så har man ju ändå runt 15 000 kvar efter att räntan är betald. Det går nog att klara sig på (om man vill tillräckligt mycket). Med en ränta på 4 % så motsvarar dock detta räkneexempel ett lån på över 9 miljoner (för familjen med inkomst på 40 000/mån efter skatt) och det är det väl ingen bank som lånar ut.
Jag tycker det är svårt att sätta en rimlig nivå på detta mått. Räntekänsligheten kan ju tex bero på bindningstid. Du är kanske mindre känslig om du betalar 30% med 10 års bunden än om du betalar 25% med 3-månaders.
Sen spelar inkomsten också en roll som inte skalar helt med procent.
Säg att ett huthåll får ut 10k per månad och lånen kostar 5k.
Ett annat hushåll får ut 80k per månad och lånen kostar 40k.
Ett av hushållen har då 5k att leva av och det andra har 40k med samma procentuella räntekostnad. Ökar räntekostnaderna med 50% lär ett hushåll få problem med mat på tallriken men inte det andra.
Sen spelar inkomsten också en roll som inte skalar helt med procent.
Säg att ett huthåll får ut 10k per månad och lånen kostar 5k.
Ett annat hushåll får ut 80k per månad och lånen kostar 40k.
Ett av hushållen har då 5k att leva av och det andra har 40k med samma procentuella räntekostnad. Ökar räntekostnaderna med 50% lär ett hushåll få problem med mat på tallriken men inte det andra.
Medlem
· Västra Götalands Län
· 529 inlägg
Det är detta som är det fina i kråksången. Ingen utomstående kan utan att veta övriga variabler bilda sig någon uppfattning om rimlig nivå.
Men, var och en får en mycket värdefull funderare.
Te x 20 % räntor LÅTER ju mer än ..."rörlig ränta 3,5 %", vilket är meningen. Man kan helt enkelt ta sig en funderare om det känns vettigt att ge 20 % av sina intäkter (oftast = 20 % av sin arbetstid = 1 dag/vecka) under många år...?
Tanken är att visa på hur vettigt det är för var och en att minska bankens andel i våra plånböcker, och var och en ser tydligare det rimliga i att amortera eller att inte skuldsätta sig i onödan, även om återbetalning känns riktigt långsamt i början...
Ja det där med rimlig nivå är ju individuellt. Vi har (som jag tidigare angett) räknat med att 50% är rimligt. Har då använt den enkla logiken att om den enas hela lön går till boendet så klarar vi oss fint på den andra (vi har ungefär samma lön). Räntan vi har räknat på är 7% innan avdrag. Vi har inget behov av dyra bilar, statusprylar och thailandsresor. Däremot så värdesätter vi ett hem vi trivs i som ligger i ett område vi trivs i vilket vi till vår stora glädje lyckats hitta. Vi värdesätter också att kunna köpa dyr mat, dyrt vin, stor tv, den skönaste soffan vi kan hitta och det funkar också alldeles utmärkt på den nivå vi ligger.
Det enda som jag just nu känner att vi försakar av att ha mycket i räntekostnader är att vi skulle vilja köpa en segelbåt för 3-500 000 som det kommer ta längre tid att spara pengar till än om vi hade kunnat spara mer om lånen var lägre.
Och boendet vi har är ett nybygge som vi har lyckats få ett bra pris i förhållande till hus då vi har gjort mycket själva och haft delas entreprenad. Vår granne kan inte förstå hur vi lyckats få ett hus för 'bara' 4,5 miljoner, bekanta som kommer från andra delar av landet brukar säga 'vad har det här kostat egentligen, det är väl rätt dyrt här i Stockholm' och gissar på 3-3,5 miljoner på totalentreprenad. Så utgångspunkten för vad som är mycket och litet är helt klart olika.
Det enda som jag just nu känner att vi försakar av att ha mycket i räntekostnader är att vi skulle vilja köpa en segelbåt för 3-500 000 som det kommer ta längre tid att spara pengar till än om vi hade kunnat spara mer om lånen var lägre.
Och boendet vi har är ett nybygge som vi har lyckats få ett bra pris i förhållande till hus då vi har gjort mycket själva och haft delas entreprenad. Vår granne kan inte förstå hur vi lyckats få ett hus för 'bara' 4,5 miljoner, bekanta som kommer från andra delar av landet brukar säga 'vad har det här kostat egentligen, det är väl rätt dyrt här i Stockholm' och gissar på 3-3,5 miljoner på totalentreprenad. Så utgångspunkten för vad som är mycket och litet är helt klart olika.
Jo, Stockholm är dyrt. På ställen som Rönninge (tex. Söderbypark) kostar ju en totalentreprenadsvilla 4.300.000 SEK utan garage och utan tomt just nu. I Huddigne kan man bygga ett standard 160kvm Ahus för ca 5.300.000 (inkl garage men med råtomt). Det var vår prisbild när vi letade.
Vi köpte begagnat
Vi köpte begagnat
Men frågan i tråden gällde inte hela boendekostnaden, utan räntekostnaden. Utöver räntan tillkommer ju värme, el, försäkring, sophämtning osv till boendekostnaden.byggankan skrev:
För oss ligger alltså räntekostnaden på 15 % av inkomsten efter skatt och före ränteavdrag, men den totala boendekostnaden ligger på cirka 23 %. Lite beroende på hur man räknar. Jag lägger gärna mer än 23 % på boendet (faktiskt upp emot 50%), men jag tycker det känns lite tveksamt att lägga 15 % av våra surt förvärvade pengar på räntekostnader. Svårt att undvika dock.
Jo så är det ju. För oss (vid högre räntor) så är räntorna nästan 10 ggr så hög som övriga boendekostnaderna vilket gör det till en ganska försumlig del. Ungefär motsvarande vad lönen kan diffa för att man är sjuk eller vabbar några dagar.
26% utan avdrag. 18,5% med.