6 020 läst · 5 svar
6k läst
5 svar
Strandskyddsdispens - hemfridszon
Hej,
Vi försöker få till strandskyddsdispens för att bygga en ny stuga där det stått en anna sedan tidigt 40-tal. Det är en stuga på ca 30 m2 med tillhörande utedass 2x2 m ca 7-8 meter ifrån stugan. Vi diskuterar nu med kommunen om vad dagens byggnader har för hemfridszon och vad den tänkte kan ha.
Frågan är hur man skall se på utedasset. Rimligtvis borde det handla om en samlad bebyggelse då det står så nära huvudbyggnaden och att deras respektive hemfridszoner överlappar varandera. Här är vi dock lite oense med kommunen som anser att utedasset har en hemfridszon, men att den skulle vara i stort sett obefintlig, runt 1 meter ca.
Är det någon som har varit inom detta förrut och har någon ide om hur man skall räkna utedass? Rimligtvis borde de ha en hemfridszon som alla andra bostadshus? Jag hade tex blivit rejält irriterad om någon var så fräck att gå så nära som en meter inpå utedasset när jag satt där....
Tacksam för alla tankar och förslag!
Vi försöker få till strandskyddsdispens för att bygga en ny stuga där det stått en anna sedan tidigt 40-tal. Det är en stuga på ca 30 m2 med tillhörande utedass 2x2 m ca 7-8 meter ifrån stugan. Vi diskuterar nu med kommunen om vad dagens byggnader har för hemfridszon och vad den tänkte kan ha.
Frågan är hur man skall se på utedasset. Rimligtvis borde det handla om en samlad bebyggelse då det står så nära huvudbyggnaden och att deras respektive hemfridszoner överlappar varandera. Här är vi dock lite oense med kommunen som anser att utedasset har en hemfridszon, men att den skulle vara i stort sett obefintlig, runt 1 meter ca.
Är det någon som har varit inom detta förrut och har någon ide om hur man skall räkna utedass? Rimligtvis borde de ha en hemfridszon som alla andra bostadshus? Jag hade tex blivit rejält irriterad om någon var så fräck att gå så nära som en meter inpå utedasset när jag satt där....
Tacksam för alla tankar och förslag!
Tillägg:
Personen från kommunen anger även hemfridszonens storlek utifrån hur nära passerande känner att de kan passera utan att inkräkta eller störa. dvs argumenterar han för att vi har en liten hemfridszon pga att huset omges av "naturtomt" vilket gör att personer kan vistas närmre huset än om man skulle ha rabatter etc, utan att störa.
Är det rätt sätt att se på hemfridszonens storlek? Det skulle ju innebära att hemfridszonen skulle vara godtycklig utifrån vem som passerar och hur "fräcka" de är och vad de anser vara hänsyn osv.
Personen från kommunen anger även hemfridszonens storlek utifrån hur nära passerande känner att de kan passera utan att inkräkta eller störa. dvs argumenterar han för att vi har en liten hemfridszon pga att huset omges av "naturtomt" vilket gör att personer kan vistas närmre huset än om man skulle ha rabatter etc, utan att störa.
Är det rätt sätt att se på hemfridszonens storlek? Det skulle ju innebära att hemfridszonen skulle vara godtycklig utifrån vem som passerar och hur "fräcka" de är och vad de anser vara hänsyn osv.
Så resonerar de. Och fräckhet bidrar till sedvanerättens vidareutveckling. Jämför respekten för kvinnofrid i olika kulturer. Det är nog inte tillrådligt att göra en "slut walk"i västra Pakistan.
Myndigheternas strävan är att se till att du som fastighetsägare har minsta möjliga hemfridszon. Ditt ägande inkräktar på naturen.
Det är inte nödvändigtvis vad lagstiftaren avsett.
Läs och jämför sid 80 (dok sid 82) i förarbete till ändring av strandskyddslagen
http://www.regeringen.se/sb/d/344/a/47566
med Naturvådsverkets tyck:
http://www.naturvardsverket.se/sv/S...v-natur/Strandskydd/Avgransning-av-tomtplats/
Ett dass har ingen hemskyddszon när du inte är där. Varseblir allmänhet att du är där ska hänsyn iaktas, liksom om du befinner dig på din fastighet utanför tomtplatsen.
NVV och länsstyrelser säger att ägaren bara kan hävda hemfridszon inom den medgivna tomtplatsen men det stämmer inte. hemfridszonen bestäms straffrättsligt. Av departementsskrivelsen framgår att hemfridszonen kan sträcka sig utanför tomtplatsen. Hemfridszon kan t o m enligt praxis sträcka sig utanför fastighetsgränsen in på en grannfastighet. Det gjorde att en byggnad kunde läggs nära grannens byggnad enligt ett beslut i HD fast strandskydd rådde och den nya byggnaden låg utanför den befintliga byggnadens hemfridszon.
Du kommer nog inte långt med att hävda att dass har hemfridszon. Däremot kan komplementbyggnad, dit dass möjligen kan räknas, läggas utanför tídigare beviljad tomtplats "om det behövs". Om dasset inte har någon hemfridszon finns det inget skäl varför det inte kan läggas utanför. Men sedan kommer de att säga att även om dasset formellt inte har någon hemfridszon skulle allmänheten ändå kunna ha en känsla av att det har det och därför undvika att gå nära varvid resultatet blir en inskränkning av allmänhetens tillträdesrätt som inte är acceptabel. Därför får du inte. Rättsfall med den argumentationen finns flera. Du får inte ens pinka och baja i det fria utanför tomtplatsen även om det är på din egen fastighet. Enligt strandskyddets biotopskydd är det bl a förbjudet att gödsla utanför tomtplatsen. Ingen minimängd är angiven. Fast man kan ju ringa och fråga kommunekologen om tillstånd innan man släpper på men risken är att du måste vänta på en miljökonsekvensutredning.
den allt striktare tillämpningen av strandskyddet är en bra illustration av groda i långsamt uppvärmd kastrull. Ägarna ska vänja sig vid sin rättslöshet. Då är det extra praktiskt att allemansrätten sägs vara sedvanerätt, vilket den inte är. Bristen på lagstiftning utanför brottsbalken gör att tillämpning och praxis kan krypa så långt som det är politiskt opportunt. Det gör också att uppfattningen om vad allemansrätten innebär kryper. I ett aktuellt fall fann en person att skogsbolaget Södra anlagt en timmerväg över hennes fastighet inklusive över hennes gårdsplan för att köra ut timmer från en angränsande skogsfastighet. Inget servitut fanns men det "skulle blivit dyrt" att göra den längre vägen inom skogsfastigheten. Södra tycker att tilltaget faller inom allemansrätten men enligt den som åtagit sig ärendet är det grovt egenmäktigt förfarande.
Myndigheternas strävan är att se till att du som fastighetsägare har minsta möjliga hemfridszon. Ditt ägande inkräktar på naturen.
Det är inte nödvändigtvis vad lagstiftaren avsett.
Läs och jämför sid 80 (dok sid 82) i förarbete till ändring av strandskyddslagen
http://www.regeringen.se/sb/d/344/a/47566
med Naturvådsverkets tyck:
http://www.naturvardsverket.se/sv/S...v-natur/Strandskydd/Avgransning-av-tomtplats/
Ett dass har ingen hemskyddszon när du inte är där. Varseblir allmänhet att du är där ska hänsyn iaktas, liksom om du befinner dig på din fastighet utanför tomtplatsen.
NVV och länsstyrelser säger att ägaren bara kan hävda hemfridszon inom den medgivna tomtplatsen men det stämmer inte. hemfridszonen bestäms straffrättsligt. Av departementsskrivelsen framgår att hemfridszonen kan sträcka sig utanför tomtplatsen. Hemfridszon kan t o m enligt praxis sträcka sig utanför fastighetsgränsen in på en grannfastighet. Det gjorde att en byggnad kunde läggs nära grannens byggnad enligt ett beslut i HD fast strandskydd rådde och den nya byggnaden låg utanför den befintliga byggnadens hemfridszon.
Du kommer nog inte långt med att hävda att dass har hemfridszon. Däremot kan komplementbyggnad, dit dass möjligen kan räknas, läggas utanför tídigare beviljad tomtplats "om det behövs". Om dasset inte har någon hemfridszon finns det inget skäl varför det inte kan läggas utanför. Men sedan kommer de att säga att även om dasset formellt inte har någon hemfridszon skulle allmänheten ändå kunna ha en känsla av att det har det och därför undvika att gå nära varvid resultatet blir en inskränkning av allmänhetens tillträdesrätt som inte är acceptabel. Därför får du inte. Rättsfall med den argumentationen finns flera. Du får inte ens pinka och baja i det fria utanför tomtplatsen även om det är på din egen fastighet. Enligt strandskyddets biotopskydd är det bl a förbjudet att gödsla utanför tomtplatsen. Ingen minimängd är angiven. Fast man kan ju ringa och fråga kommunekologen om tillstånd innan man släpper på men risken är att du måste vänta på en miljökonsekvensutredning.
den allt striktare tillämpningen av strandskyddet är en bra illustration av groda i långsamt uppvärmd kastrull. Ägarna ska vänja sig vid sin rättslöshet. Då är det extra praktiskt att allemansrätten sägs vara sedvanerätt, vilket den inte är. Bristen på lagstiftning utanför brottsbalken gör att tillämpning och praxis kan krypa så långt som det är politiskt opportunt. Det gör också att uppfattningen om vad allemansrätten innebär kryper. I ett aktuellt fall fann en person att skogsbolaget Södra anlagt en timmerväg över hennes fastighet inklusive över hennes gårdsplan för att köra ut timmer från en angränsande skogsfastighet. Inget servitut fanns men det "skulle blivit dyrt" att göra den längre vägen inom skogsfastigheten. Södra tycker att tilltaget faller inom allemansrätten men enligt den som åtagit sig ärendet är det grovt egenmäktigt förfarande.
Redigerat:
Går fortfarande dina grannar omkring lite som dom vill på din tomt ?är det inte lite enklare att sätta upp ett staket med grind än att bygga en massa utedass? Eller är det så att fastighetsbildningen ej inskränker allemansrätten i området?
TS vill nog bara ha ett dass men frågan är placeringen. Eftersom det är en naturtomt finns. ingen tydlig markering av var den privata hemfridszonen börjar. Kommunen tycker tydligen inte att hemfridszonen sträcker sig sju meter bort från bostadsbyggnaden. Det är ytterst tveksamt om det resonemanget håller.
Dass kan flyttas. Bygg huset och ett dass intill. När allt är klart så bygg ett nytt dass där du vill ha det och låt det första bli förråd.
Kommunen kan nu anmäla dig för miljöbrott men där ska bedömningen utgå från den straffrättsliga synen på hemfridszon.
se om målet b1542-10 här http://www.byggahus.se/forum/tomter/698-allemansraett-kontra-hemfridszon-6.html
Återigen kan kommunen tvingas acceptera att sju meter är inom hemfridszon men de kan anse att dasset generar allmänheten så att den håller sig på längre avstånd. Säg 12 meter från huset. Nog fanken ska man väl kunna slippa alkemansrättsliga intrång tolv meter från sitt hus även om man har naturtomt!
Sedan uppkommer nästa fråga? Var får man sätta upp staket om man har naturtomt? Man har ju inte markerat någon tomtavgränsning tidigare. frågar du kommenen kommer de att ge ett mycket restriktivt svar. Men rättspraxis från sextiotalet och professor Bertil Bengtsson säger 50-60 meter förutsatt att det är fri sikt. Återigen ska en rättslig prövning utgå från rättens bedömning av rimlig hemfridszon på den straffrättsliga grunden för var hemfrid råder.
Som framgår finns det ett stort gap mellan den hemfridszon naturvårdsverket m fl vill ge dig och den hemfridszon som kan anses föreligga vid en rättslig bedömning av påstått miljöbrott. Det är alltså bättre att överträda än att be om lov. Så vill vi inte ha det i en rättsstat.
Nästa intressanta fråga är var du får röja ev sly på din naturtomt. Det får du inte göra utanför tomtsvgränsningen. Men någon sådan finns ju inte på naturtomten. Fråga kommunen var strandskyddets biotopskydd börjar. Där får du inte röja sly, ta ned träd, ta bort döda träd eller större grenar som fallit ned, för dem ska skalbaggarna ha. Vid en naturtomt blir biotopskyddet en absurditet men detta står det inget om i naturvårdsverkts anvisningar. Det står i förarbetena till den här lagstiftningen att de ekologiska frågorna är för svåra för gemene man varför specialistkompetens behövs för beslut. Ett monumentalt omyndigförklarande av folk som påminner om kyrkans kvävande dominans intill mitten av artonhundratalet. varje äggare till fastigheter inom strandskyddat område kan säkert förse sina kommunekologer med tusen frågor om året att ta ställning till. Jag har hundraals slånbuskar som växer in på en tidigare betesmark. Enligt reglerna får jag inte röra dem. jag har god lust att numrera dem och begära individuella miljökonsekvensutredningar för eventuellt borttagande av varenda en. Och då bör förekomst av t ex slånspinnmal vägas in.
Dass kan flyttas. Bygg huset och ett dass intill. När allt är klart så bygg ett nytt dass där du vill ha det och låt det första bli förråd.
Kommunen kan nu anmäla dig för miljöbrott men där ska bedömningen utgå från den straffrättsliga synen på hemfridszon.
se om målet b1542-10 här http://www.byggahus.se/forum/tomter/698-allemansraett-kontra-hemfridszon-6.html
Återigen kan kommunen tvingas acceptera att sju meter är inom hemfridszon men de kan anse att dasset generar allmänheten så att den håller sig på längre avstånd. Säg 12 meter från huset. Nog fanken ska man väl kunna slippa alkemansrättsliga intrång tolv meter från sitt hus även om man har naturtomt!
Sedan uppkommer nästa fråga? Var får man sätta upp staket om man har naturtomt? Man har ju inte markerat någon tomtavgränsning tidigare. frågar du kommenen kommer de att ge ett mycket restriktivt svar. Men rättspraxis från sextiotalet och professor Bertil Bengtsson säger 50-60 meter förutsatt att det är fri sikt. Återigen ska en rättslig prövning utgå från rättens bedömning av rimlig hemfridszon på den straffrättsliga grunden för var hemfrid råder.
Som framgår finns det ett stort gap mellan den hemfridszon naturvårdsverket m fl vill ge dig och den hemfridszon som kan anses föreligga vid en rättslig bedömning av påstått miljöbrott. Det är alltså bättre att överträda än att be om lov. Så vill vi inte ha det i en rättsstat.
Nästa intressanta fråga är var du får röja ev sly på din naturtomt. Det får du inte göra utanför tomtsvgränsningen. Men någon sådan finns ju inte på naturtomten. Fråga kommunen var strandskyddets biotopskydd börjar. Där får du inte röja sly, ta ned träd, ta bort döda träd eller större grenar som fallit ned, för dem ska skalbaggarna ha. Vid en naturtomt blir biotopskyddet en absurditet men detta står det inget om i naturvårdsverkts anvisningar. Det står i förarbetena till den här lagstiftningen att de ekologiska frågorna är för svåra för gemene man varför specialistkompetens behövs för beslut. Ett monumentalt omyndigförklarande av folk som påminner om kyrkans kvävande dominans intill mitten av artonhundratalet. varje äggare till fastigheter inom strandskyddat område kan säkert förse sina kommunekologer med tusen frågor om året att ta ställning till. Jag har hundraals slånbuskar som växer in på en tidigare betesmark. Enligt reglerna får jag inte röra dem. jag har god lust att numrera dem och begära individuella miljökonsekvensutredningar för eventuellt borttagande av varenda en. Och då bör förekomst av t ex slånspinnmal vägas in.
Tack för svar. Detta handlar om att vi haft en liten stuga (ca 25 m2), med utedass sedan tidigt 40-tal och skulle nu vilja stycka och bygga ett lite större hus (ca 50 m2 med loft). Det finns en stig som leder förbi huset ned till stranden, och en passerande är aldrig närmare huset än 30 meter på den stigen. Vi anser ju därför att huruvida det något större huset ökar hemfridszonen några meter är obetydligt då allmänheten ändå passerar på så stort avstånd.
Kommunekologen anser att det rör sig om en naturtomt, trots att den blivit utplanad och består av helt ok gräsmatta, lite trädgårdsland osv. Trädgårdstomt innebär enligt ekologen att passerande kan komma relativt nära utan att känna att de inkräktar, varför hemfridszonen inte kan anses vara större än 3-4 meter. Även att stugan är av enkelt skick minskar enligt honom rätten till hemfrid. Det dinns ingenting som skymmer sikt eller liknande.
Om man läser Bertil Bengtssons rekommendationer från Naturvårdsverket anger han 10-15 meter som en sorts minumum, om inget skymmer sikt eller liknande. Om det däremot är fri sikt är kan det röra sig om betydligt längre avstånd. Han nämner ingenting om vilken typ av tomt man har eller vilket skick huset har skulle ha någon betydelse för rätt till hemfrid. Om man skulle säga att skick på hus är en faktor blir ju innebörden att enbart de personer med tillräckligt god ekonomi att hålla sitt hus i en viss typ av standard skulle ha rätt att slippa bli störd och kränkt i och kring sitt hus.
Hur skall man se på dessa ting?
Kommunekologen anser att det rör sig om en naturtomt, trots att den blivit utplanad och består av helt ok gräsmatta, lite trädgårdsland osv. Trädgårdstomt innebär enligt ekologen att passerande kan komma relativt nära utan att känna att de inkräktar, varför hemfridszonen inte kan anses vara större än 3-4 meter. Även att stugan är av enkelt skick minskar enligt honom rätten till hemfrid. Det dinns ingenting som skymmer sikt eller liknande.
Om man läser Bertil Bengtssons rekommendationer från Naturvårdsverket anger han 10-15 meter som en sorts minumum, om inget skymmer sikt eller liknande. Om det däremot är fri sikt är kan det röra sig om betydligt längre avstånd. Han nämner ingenting om vilken typ av tomt man har eller vilket skick huset har skulle ha någon betydelse för rätt till hemfrid. Om man skulle säga att skick på hus är en faktor blir ju innebörden att enbart de personer med tillräckligt god ekonomi att hålla sitt hus i en viss typ av standard skulle ha rätt att slippa bli störd och kränkt i och kring sitt hus.
Hur skall man se på dessa ting?
Redigerat: