Då det tydligen är många med mig som jobbar inom IT på forumet tänkte jag bidra med ett ämne som säkert ligger oss IT-snubbar varmt om hjärtat: Alla dessa medarbetare som vi hjälper och stjälper och alla dessa komiska och ibland tragiska situationer som uppstår...

I mitt jobb som It-supporter på 90-talet satt i telefon så fick en användare som så många andra hade svårt att lyssna på vad jag sa och öppnade fönster på skrivbordet lite på måfå. Fick då nopg och sade i skarp ton:
"Lyssna nu på mig om du vill ha hjälp med problemet, var snäll och ifrågasätt inte det jag ber dig om. Ta nu och stäng alla fönster och säg till mig när du gjort detta".

Användaren svarar: "Okej, vänta lite". Sedan hör jag att han lägger luren och det dunsar till lite några gånger. Användaren tar upp luren och säger: "Så nu har jag stängt alla fönster, det blir kanske lite varmt (detta var mitt i sommaren) men jag får väl stå ut, vad skall jag nu göra?".
Tack vare lång och gedigen erfarenhet lyckades jag hålla minen och bad honom snällt att starta om datorn, och säga till mig när detta var gjort och han loggat in igen. Kopplade bort mikrofonen och höll på att ramla av stolen så jag skrattade, lyckades åter samla mig när användaren rapporterade att han loggat in igen.

Löste problemet han hade och gick sedan och tog ett par koppar kaffe för att varva ner lite.
 
Jag fick en samtal från en kund som sa att skärmen var helt blå. Då de hade Windows XP på datorerna och dessutom haft problem med att en del av dessa hade en tendens att hänga sig vid omstart så att bara den blåa bakgrunden förbir synling utan att det går att göra något mer så trodde jag att det kunde vara dett eller en BSOD...
Jag blev lite förvånad när jag kunde pinga datorn, iallafall inte BSOD...
Jag blev mer förvånad när jag kunde koppla upp mig mot datorn!
Men då fick jag se problemet, aktivitetsfältet var uppdraget över halva skärmen!

Lätt åtgärdat var det iallafall...
 
Min mor ringde mig och hade problem med datorn. Det var något fel med skrämen. Det var som fyra skärmar i en och man såg bara moln. Jag började fundera på drivrutiner, trasig skärm osv. Efter lite luskande visade det sig att det var bakgrundsbilden (moln) som inte var centrerad utan stod som "sida vid sida".
 
Min mor ringde och sa att det var något fel på hennes internet, jag åkte dit och hittade inget fel. Då visade hon vad hon tyckte var fel, hon gick in på hotmails sida och sa så här såg det inte ut igår, dom hade ändrat layout. Jag sa att det var inget fel på hennes internet bara på hennes data intellekt, skrattade och åkte hem igen.
 
Tja... Var ska jag börja... Jag har satt i supporten 1994-1998 för ett företag med en genomsnittsålder på användarna runt 50 år och mitt område hade användare från Umeå i söder till Kiruna i norr, så vi undvek på-platsen-service in i det längsta.

1. Skickat en kollega en bra omväg för att kolla vad det är för fel på en dator som inte reagerar på tangenttryckningar trots att jag bett användaren starta om datorn flera gånger. Orsak: Användaren hade startat om skärmen.

2. Bett användare att stoppa in disketten och för att vara säker på att de stoppar in den rätt gett dem tydliga instruktioner "Stoppa in disketten. Plåten in och texten upp." och ändå så misslyckas dom.

3. Bad en (kvinnlig) användare, som är en stor humorist, att röra på musen för att kontrollera om datorn reagerade. Då hör jag hur stolen rullar fram och tillbaka och hon säger glatt "Vad skulle det vara bra för?"

4. "Min dator har hängt sig. Jag har jobbat med ett dokument hela förmiddagen och skulle skriva ut det för att se hur det såg ut innan jag sparade det. Kan du hjälpa mig?"

5. Inte en användarblunder, men väl en kollega. Han skulle starta om printservern på den server som alla användare i hela regionen var kopplad till och korrekt kommando hade varit "unload pserver". För att stänga ner hela servern skriver man "down" och min kollega korsbefruktade dessa och skrev "down pserver". Eftersom det inte ska finnas några alternativ på att ta ned servern så ignorerade den all text efter down och stängde således av sig mitt under brinnande kontorstid.

6. I datahallar har jag aaaaaaldrig tagit fel tangentbord och svurit över att det inte kommer några tecken på skärmen när jag trycker. Att det sedan kom en massa tecken på skärmen bredvid har inte med saken att göra.
 
Får ju ta och lägga en ett par godingar till:

1. Kunden ringer för att det är "sorgkanter" på skärmen. Polaren bredvid mig sitter i mer än en halvtimme och försöker förklara för kunden att det sitter justeringsknappar fysiskt
på bildskärmen, inte bland ikonerna vid klockan där kunden envisas att det inte finns några.

2. Mardrömmen - Kunden ringer in och berättar att han släktforskat i många år och numera lagt allting på datorn, och är helnöjd med detta - men oj vilket jobb. Förklarar sedan att efter ett bråk med sonen om att installera ett nytt spel så är skärmen svart och det står en vit text C:> Format c: /U och sedan lite annan text. Vad är detta för nånting ?
Att förklara för kunden att ett par års jobb är borta och samtidigt undvika familjetragedi var inte lätt....
 
NetNut skrev:
2. Mardrömmen - Kunden ringer in och berättar att han släktforskat i många år och numera lagt allting på datorn, och är helnöjd med detta - men oj vilket jobb. Förklarar sedan att efter ett bråk med sonen om att installera ett nytt spel så är skärmen svart och det står en vit text C:> Format c: /U och sedan lite annan text. Vad är detta för nånting ?
Att förklara för kunden att ett par års jobb är borta och samtidigt undvika familjetragedi var inte lätt....
Den datan hade gått att rädda, med lite tur och skicklighet.

Men liknande händer nog då och då. En företagare hade under flera år bokfört på datorn. Vid ett tillfälle lånar han ut datorn till sonen, att ta med på ett LAN. Väl på LANet upptäcker sonen att det inte går att köra det spel som alla andra spelar, eftersom det är Windows 98 på pappas dator, och spelet kräver XP. Inga problem. Hjälpsamma kompisar tömmer datorn och installerar XP på den.

Då fick jag också den smärtsamma plikten att meddela att flera års bokföring var borta och det fanns ingenting jag kunde göra för att ta fram den.
 
Backup...
 
Nerre skrev:
Backup...
Jo, man brukar ju säga att det finns två slags datoranvändare: de som ångrar att de inte gjort backup och de som ännu inte råkat ut för ett haveri.
 
Man kan aldrig ha en backup för mycket...
 
Vi får väl ta den med:
Det finns 10 sorters människor: de som förstår det binära talsystemet och de som inte gör det.
 
andersmc skrev:
Vi får väl ta den med:
Det finns 10 sorters människor: de som förstår det binära talsystemet och de som inte gör det.
d^_^b
 
Många blunders finns det, förutom klassikern att det visar sig att ärkepuckot stängt av strömbrytaren på förgreningslisten och att det var anledningen till att datorn inte ville starta så har jag en fd. kollega som höll på att ta bort lite gammal hårdvara i serverhallen. Eftersom det är mycket kablage och trångt i kabelkanalerna tröttnar han till slut och satsar på att klippa bort en kabel för att inte behöva ta ner en del system. Trots noggranna kontroller så klippte han i fel kabel... Hela serverhallen tvärdog, kompakt mörker, helt tyst - en väldigt märklig känsla. 30 sekunder senare ringer den första av de 10.000 användarna som inte kommer åt några system längre....

En av kunderna frågar förvånat efter beskedet att deras server tyvärr måste startas upp igen: "Vårt system är helt dött, kan det bara försvinna sådär???" Då var det lite svårt att inte börja garva när man svarar att "jo, sånt kan hända"
 
Hade nog blivit lite mer fart på den här tråden om hantverkare hade spytt galla över folk som har klantat sig och bett om hjälp......


Fast det kanske är en annan sak?
 
Min kollega jobbade tidigare på en Internetleverantör dit en användare ringde:
"Alla mina mail har försvunnit. Jag ringde till Posten och frågade om de kunde skicka dem igen, men det gick inte. Kan ni hjälpa mig?"

Undrar vad dom på Posten tänkte :wow:
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.