Hjälp med förhöjda fuktvärden önskas
Hej!
ny på forumet - har ju inte ägt hus innan
Jag står i beråd att köpa mitt första hus (parhus) men skulle behöva lite hjälp med att tyda besiktningsprotokollet.
-Parhuset som det gäller är byggt på krypgrund i vilken det finns förhöjda fuktvärden, dock inte över kritiska gränser för mögelväxt.
-Detsamma gäller suterrängsplanet, det är förhöjda fuktvärden i väggarna, men inte någon mögel. Eftersom det är ett "varudeklarerat hus" från Svenskfast markerar besiktningsmannen dessa punkter med rött för att avskriva sig ansvar för försäkringen.
Jag förstår också att man måste åtgärda detta, men frågan är hur snabbt man måste göra det? Jag antar att det man måste göra är att dränera om och fuktskydda väggen i suterräng. Jag har försökt googla lite på krypgrunder och förstått att det går att fixa till detta med en fläkt.
Jag skulle dock vilja ha en opartisk bedömning om NÄR man måste göra detta för att inte fuktvärdena skall stiga över kritiska nivåer. Jag försökte ringa Anticimex men man får inte prata med besiktningsmannen utan det är mäklaren som måste kontakta honom. Löns det kanske att anlita sin egen besiktningsman som gör en besiktning innan eventuellt köp? Jag antar också att grannen måste dränera om ifall jag gör det eftersom det är ett parhus?
Om någon vänlig själ har en kvart över att kolla igenom besiktningsprotokollet och ge din syn på "hur illa det är" så vore jag mycket tacksam!
Du hittar protokollet här
http://dl.dropbox.com/u/7517586/besiktningsprotokoll.pdf
Tack på förhand för hjälp!
Andreas
ny på forumet - har ju inte ägt hus innan
Jag står i beråd att köpa mitt första hus (parhus) men skulle behöva lite hjälp med att tyda besiktningsprotokollet.
-Parhuset som det gäller är byggt på krypgrund i vilken det finns förhöjda fuktvärden, dock inte över kritiska gränser för mögelväxt.
-Detsamma gäller suterrängsplanet, det är förhöjda fuktvärden i väggarna, men inte någon mögel. Eftersom det är ett "varudeklarerat hus" från Svenskfast markerar besiktningsmannen dessa punkter med rött för att avskriva sig ansvar för försäkringen.
Jag förstår också att man måste åtgärda detta, men frågan är hur snabbt man måste göra det? Jag antar att det man måste göra är att dränera om och fuktskydda väggen i suterräng. Jag har försökt googla lite på krypgrunder och förstått att det går att fixa till detta med en fläkt.
Jag skulle dock vilja ha en opartisk bedömning om NÄR man måste göra detta för att inte fuktvärdena skall stiga över kritiska nivåer. Jag försökte ringa Anticimex men man får inte prata med besiktningsmannen utan det är mäklaren som måste kontakta honom. Löns det kanske att anlita sin egen besiktningsman som gör en besiktning innan eventuellt köp? Jag antar också att grannen måste dränera om ifall jag gör det eftersom det är ett parhus?
Om någon vänlig själ har en kvart över att kolla igenom besiktningsprotokollet och ge din syn på "hur illa det är" så vore jag mycket tacksam!
Du hittar protokollet här
http://dl.dropbox.com/u/7517586/besiktningsprotokoll.pdf
Tack på förhand för hjälp!
Andreas
Finns lite motstridig information i protokollet. Det står att bjälklaget är av lättbetong, då finns det inget material som kan skadas av fukt. men sedan står det att de mätt fukt i trämaterial i krypgrunden, något är fel.
Självklart skall du ta dit en egen besiktningsman. Om inte annat så skall du ha en villkorsklausul om besiktning i ett ev. köpeavtal.
Självklart skall du ta dit en egen besiktningsman. Om inte annat så skall du ha en villkorsklausul om besiktning i ett ev. köpeavtal.
Ja det lät ju verkligen konstigt. Man undrar vad fuktkvoten som uppmäts i krypgrunden gäller då?
Men fuktkvoten i väggarna i suterrängplanet gäller ju ändå.
Pratade med mäklaren och han sade ju såklart att värdena är hur bra som helst, att ingenting kan vara helt torrt. Det är sant, men den relativa luftfuktigheten i konstruktionen var ju 62%. Är inte det lite väl högt?
Man skulle ju gärna skapa sig en uppfattning om vad som gäller innan man möjligen skriver på kontrakt. Om inte annat för att kunna pruta ner priset ifall det ska göras stora jobb som dränering etc.
Klart är ju att man skriver in en klausul om egen besiktning ifall det skulle bli kontraktsskrivning.
Någon annan som har några åsikter?
Mvh,
Andreas
Men fuktkvoten i väggarna i suterrängplanet gäller ju ändå.
Pratade med mäklaren och han sade ju såklart att värdena är hur bra som helst, att ingenting kan vara helt torrt. Det är sant, men den relativa luftfuktigheten i konstruktionen var ju 62%. Är inte det lite väl högt?
Man skulle ju gärna skapa sig en uppfattning om vad som gäller innan man möjligen skriver på kontrakt. Om inte annat för att kunna pruta ner priset ifall det ska göras stora jobb som dränering etc.
Klart är ju att man skriver in en klausul om egen besiktning ifall det skulle bli kontraktsskrivning.
Någon annan som har några åsikter?
Mvh,
Andreas
Vad är problemet, alla värden är ju bra. Han har dessutom mätt i olika syllar.
Jag tror inte att det var blåbetong på 80 talet. men jag kan ha fel. Jag är ganska säker på att man stoppade blåbetongen tidigare (tidigt 70 tal), men den tillverkades i små mängder på dispans ett tag till, så helt säker är jag inte.
Bjälklag från den tiden var oftast Siporex, som inte är radonhaltig.
Vårt förra hus var ett Parhus med just lättbetongbjälklag, dock inte med suterräng våning.
Vad gäller radon så bör det vara markradon som skulle kunna vara problem, 1982 var man dock väl medveten om problemet så huset är troligen i någon mån byggt för att minimera markradon (handlar mycket om att ha helt tätt mellan grund och bostadsytrymmen), fast gränsvärdet har sänkts minst 2 ggr sedan dess.
Bjälklag från den tiden var oftast Siporex, som inte är radonhaltig.
Vårt förra hus var ett Parhus med just lättbetongbjälklag, dock inte med suterräng våning.
Vad gäller radon så bör det vara markradon som skulle kunna vara problem, 1982 var man dock väl medveten om problemet så huset är troligen i någon mån byggt för att minimera markradon (handlar mycket om att ha helt tätt mellan grund och bostadsytrymmen), fast gränsvärdet har sänkts minst 2 ggr sedan dess.
Hej hempularen, tack för svaret. Jag googlade blåbetong och tydligen slutade man använda detta runt 1980 så antagligen är det inte blåbetong i huset. Men du menar alltså att man var medveten om riskerna redan då? Eller det kanske var därför man slutade tillverka...
Ingen annan som har kommentarer om krypgrunden och suterrängsväggen?
Ingen annan som har kommentarer om krypgrunden och suterrängsväggen?
Blåbetongen började diskuteras redan tidigt 70 tal om inte tom. på 60 talet. Sedan när förbudet kom så var det en rätt lång avvecklingstid. Siporex och andra radonfria alternativ användes i mycket stor skala redan i början på 70 talet. Så jag är av uppfattningen (men kan ha fel) att har du lättbetong från senare halvan av 70 talet och frammåt så skall man ha otur om det är radonhaltig blåbetong. Det tillverkades även blåbetong med noll eller låg halt av radon.
Jag tror att de riktigt stora riskåren är från 50 talet fram till slutet av 60 talet. Men självklart kan man med lite otur ha ett hus där någon byggt med ett restlager eller så.
Jag tror att de riktigt stora riskåren är från 50 talet fram till slutet av 60 talet. Men självklart kan man med lite otur ha ett hus där någon byggt med ett restlager eller så.