Taktik vid budgivning? Snabba råd tack:-)
Jag tror det bästa är att snabbt höja ganska mycket för att skrämma bort övriga spekulanter. Personligen skulle jag nog höja med minst 50 000 i stöten, upp till den gräns jag satt innan budgivningen började.
Vet inte om jag tror på budgivningstaktiker. Har nog sett prov på det mesta. Tidsbestämt bud, höga budgivningsstötar i början och slutet av budgivningen etc.
Jag tror att man har en maximal gräns för vad man är beredd att ge och när man når den gränsen kanske man ger ett sista bud innan man hoppar av. Tror att det är så enkelt. Det handlar egentligen mer om vilka intressenter som mäklaren lyckats få med innan budgivningen börjar. Att man lyckats få bort ett gäng intressenter med ett högt bud i början handlar nog mer om att deras högsta nivå överskridits. De kanske inte var så seriösa budgivare ändå.
Något som däremot kan vara värt att pröva är att få till en visning innan den egentliga visningen. Skyll på utlandsresa etc. Ge sedan ett ordentligt bud och att ni är beredd att signa samma dag iom att ni ska ut och resa några veckor. Mäklaren blir glad då han kanske slipper annonskostnaden i DN/Metro. Hans vinst i förhållande till arbetsinsats blir bättre än om han skulle låta den gå den vanliga visning/omvisning/budgivningsrundan. Säljaren kanske blir glad då han får ett bud som kanske är mer än vad han räknade med iom att han inte känner till vad det egentliga marknadsvärdet är just nu. Ni blir glad då ni känner på er att budgivningen på detta objekt lätt skulle dra iväg.
Något som ni och säljaren alltid kommer att känna tvivel kring är nog om det blev sålt till marknadspris iom att det aldrig testades i en budgivning.
mvh
David
Jag tror att man har en maximal gräns för vad man är beredd att ge och när man når den gränsen kanske man ger ett sista bud innan man hoppar av. Tror att det är så enkelt. Det handlar egentligen mer om vilka intressenter som mäklaren lyckats få med innan budgivningen börjar. Att man lyckats få bort ett gäng intressenter med ett högt bud i början handlar nog mer om att deras högsta nivå överskridits. De kanske inte var så seriösa budgivare ändå.
Något som däremot kan vara värt att pröva är att få till en visning innan den egentliga visningen. Skyll på utlandsresa etc. Ge sedan ett ordentligt bud och att ni är beredd att signa samma dag iom att ni ska ut och resa några veckor. Mäklaren blir glad då han kanske slipper annonskostnaden i DN/Metro. Hans vinst i förhållande till arbetsinsats blir bättre än om han skulle låta den gå den vanliga visning/omvisning/budgivningsrundan. Säljaren kanske blir glad då han får ett bud som kanske är mer än vad han räknade med iom att han inte känner till vad det egentliga marknadsvärdet är just nu. Ni blir glad då ni känner på er att budgivningen på detta objekt lätt skulle dra iväg.
Något som ni och säljaren alltid kommer att känna tvivel kring är nog om det blev sålt till marknadspris iom att det aldrig testades i en budgivning.
mvh
David
Jag tror det blir budgivning via telefon. Visningen är idag, så tyvärr hinner vi inte ordna till det med en tidigare visning, annars verkade ju det lite smart
Vad gäller maxbud så har jag funderat på om man kanske borde sätta ett ojämnt tak så att säga. Många kanske sätter max till 2 milj. Om man då tänker 50 000 till så kanske man har större chans?
Ni får hålla tummarna helt enkelt för att vårt maxbud räcker till!
Vad gäller maxbud så har jag funderat på om man kanske borde sätta ett ojämnt tak så att säga. Många kanske sätter max till 2 milj. Om man då tänker 50 000 till så kanske man har större chans?
Ni får hålla tummarna helt enkelt för att vårt maxbud räcker till!
Det tror jag däremot på. Jag tror som du säger att det mentala taket ofta sätts till en jämn summa antingen på jämna 100-tusen, 500-tusen eller miljonen. Ofta hamnar slutbudet på lite över.maroon skrev:Jag tror det blir budgivning via telefon. Visningen är idag, så tyvärr hinner vi inte ordna till det med en tidigare visning, annars verkade ju det lite smart
Vad gäller maxbud så har jag funderat på om man kanske borde sätta ett ojämnt tak så att säga. Många kanske sätter max till 2 milj. Om man då tänker 50 000 till så kanske man har större chans?
Ni får hålla tummarna helt enkelt för att vårt maxbud räcker till!
mvh
David
Hur har Ni då gjort när Ni kommit fram till att det här huset PRECIS är värt 2''?maroon skrev:Jag tror det blir budgivning via telefon. Visningen är idag, så tyvärr hinner vi inte ordna till det med en tidigare visning, annars verkade ju det lite smart
Vad gäller maxbud så har jag funderat på om man kanske borde sätta ett ojämnt tak så att säga. Många kanske sätter max till 2 milj. Om man då tänker 50 000 till så kanske man har större chans?
Ni får hålla tummarna helt enkelt för att vårt maxbud räcker till!
Min erfarenhet är att det är mycket viktigt att ha klart för sig hur mycket huset är värt och hur mycket man är kapabel att betala innan man börjar lägga bud. Man kommer omvärdera både det förra och det senare under budgivningens gång, men man skall inte flörta med det senare. Alltså hur mycket man klarar att betala.
Beträffande taktiken så tror jag inte att det spelar någon roll hur man går tillväga. Tyvärr. Hade man vetat något om de man bjuder mot, eller åtminstone kunnat se dem, hade läget varit annorlunda dock.
Kom ihåg att för väldigt många säljare så är faktiskt priset långt ifrån allt. De kanske har en tänkt lägstanivå som de kräver, men utöver det kan de ofta tänka sig att acceptera lite mindre för att sälja till rätt person.
Ofta vill man sälja till barnfamiljer som kan föryngra villaområdet till grannarnas glädje. Man vill också gärna sälja till folk som verkar smidiga att ha att göra med (så att det inte blir en himla massa bråk om ditten och datten, vilket det alltid blir med en del). Man vill också sälja till någon som har finansieringen klar så att man inte kan råka ut för att köparen inte får lån och man står utan köpare.
Men, hur ska säljaren kunna vet hur smidig man är att ha att göra med och så vidare om man aldrig träffar dem? Det kan de förstås inte, så det gäller att man som köpare ser till att få träffa säljarna och visa dem att det är ett bättre alternativ för dem att sälja till just dig, som är smidig och har finansieringen klar och så vidare, istället för att bli girig och ta någon som bjudit 50 000 kr mer men de aldrig har träffat.
Så försök att få en extra visning med säljarna, om det är möjligt. Det fick vi när vi köpte vårt nuvarande hus, och som ett ungt par med höggravid fru så gillade tydligen säljaren oss, så han stoppade budgivningen och lät oss köpa trots att det fanns spekulanter kvar.
För min svåger inträffade detsamma och jag har kompisar som råkat ut för det motsatta - haft det högsta budet men inte fått sålt för att de sålt till någon som de "gillade".
Ofta vill man sälja till barnfamiljer som kan föryngra villaområdet till grannarnas glädje. Man vill också gärna sälja till folk som verkar smidiga att ha att göra med (så att det inte blir en himla massa bråk om ditten och datten, vilket det alltid blir med en del). Man vill också sälja till någon som har finansieringen klar så att man inte kan råka ut för att köparen inte får lån och man står utan köpare.
Men, hur ska säljaren kunna vet hur smidig man är att ha att göra med och så vidare om man aldrig träffar dem? Det kan de förstås inte, så det gäller att man som köpare ser till att få träffa säljarna och visa dem att det är ett bättre alternativ för dem att sälja till just dig, som är smidig och har finansieringen klar och så vidare, istället för att bli girig och ta någon som bjudit 50 000 kr mer men de aldrig har träffat.
Så försök att få en extra visning med säljarna, om det är möjligt. Det fick vi när vi köpte vårt nuvarande hus, och som ett ungt par med höggravid fru så gillade tydligen säljaren oss, så han stoppade budgivningen och lät oss köpa trots att det fanns spekulanter kvar.
För min svåger inträffade detsamma och jag har kompisar som råkat ut för det motsatta - haft det högsta budet men inte fått sålt för att de sålt till någon som de "gillade".
Ledsen Ksund, men håller inte med. De gånger jag har sålt hus har jag verkligen inte haft råd med att kolla upp "trevligaste" köparna. Inte heller som köpare har jag träffat säljarna förrän på banken vid köpekontraktstillfället. Vi har sålt till de som har velat betala mest, punkt slut. Ifos om det hade varit några köpare som kommit med millioner frågor och invändningar så hade vi kanske backat, men - en normal köpare med pengar på fickan är väl vad alla vill ha. Vi har i alla fall inte haft råd att välja köpare utifrån någon slags "trevlighetsfaktor". Undrar om det är så många andra har det?
De gånger jag har sålt hus har jag verkligen inte haft råd med att kolla upp "trevligaste" köparna. Inte heller som köpare har jag träffat säljarna förrän på banken vid köpekontraktstillfället. Vi har sålt till de som har velat betala mest, punkt slut. Ifos om det hade varit några köpare som kommit med millioner frågor och invändningar så hade vi kanske backat, men - en normal köpare med pengar på fickan är väl vad alla vill ha. Vi har i alla fall inte haft råd att välja köpare utifrån någon slags "trevlighetsfaktor". Undrar om det är så många andra har det?Nu påstod jag inte att det gällde för alla
Jag vet ju förstås inte hur vanligt det är, men av de fyra budgivningar jag deltagit i har det i två fall inte slutat med att man säljer till det högsta budet, och som sagt har flera bekanta varit med om detsamma och när vi säljer kommer vi absolut inte bara att se till pengarna.
Det är givetvis alldeles för få fall för att kunna säga något om hur vanligt är, men vad vi vet är att det händer i mer än 0% av fallen och i mindre än 100% av fallen. Sedan om det är 0,5%, 10% eller 20% har jag ingen aning om, men det är helt klart väldigt många fall (väldigt många fall behöver förstås inte innebära att det är vanligt i förhållande till den totala mängden försäljningar).
Men, vi kan ju förstås bara tala utifrån våra egna erfarenheter och för mig har det sparat många tusenlappar (och kanske skulle vi inte ens ha fått huset annars?).
EDIT:
Nu bör jag kanske lägga till att jag bor på en väldigt liten ort där "alla känner alla". Det innebär också att man ofta vill se till att ens hus köps av någon som ens grannar, som man normalt sett känner väldigt väl och kommer att fortsätta umgås med, kommer att gilla, gärna av barnfamiljer. I vårt fall kommer vi bara att flytta ca 200 meter så det känns rätt viktigt att de nya ägarna är ok
Detta kanske är mycket mindre vanligt i Stockholm där man är mer anonym, på gott och ont.Jag har också sett prov på detta i Stockholm. Verkar ha funkat för vissa.
Har faktiskt själv fått ångra att vi inte gick på känsla sist. Det var ett riktigt trevligt par som bad om en omvisning när vi var hemma. De hamnade till slut 100.000 under det slutliga budet. Vi övervägde faktiskt ett tag att anta deras bud i stället men tänkte att 100.000 ändå är 100.000. Sedan började ett smärre helvete där köparen försökte göra affären kall så han kunde börja pruta. Vi fick till slut våra 100.000 extra men det var definitivt inte värt det. Nästa gång kommer vi att gå mer på magkänsla. Även jag får till slut inse att pengar inte är allt.
mvh
David
Har faktiskt själv fått ångra att vi inte gick på känsla sist. Det var ett riktigt trevligt par som bad om en omvisning när vi var hemma. De hamnade till slut 100.000 under det slutliga budet. Vi övervägde faktiskt ett tag att anta deras bud i stället men tänkte att 100.000 ändå är 100.000. Sedan började ett smärre helvete där köparen försökte göra affären kall så han kunde börja pruta. Vi fick till slut våra 100.000 extra men det var definitivt inte värt det. Nästa gång kommer vi att gå mer på magkänsla. Även jag får till slut inse att pengar inte är allt.
mvh
David
Vi träffade faktiskt säljaren igår och det kändes rätt bra. Vi var på ganska lika nivå kändes det som. Nu lägger vi utgångsbudet idag och sen drar väl budgivningen igår på riktigt nästa vecka. Det var nog bar 7 par som kollade på huset. Jag hoppas att det inte är så många av dem som är intresserade (Inte så troligt, men hoppas går ju alltid!)
(Inte så troligt, men hoppas går ju alltid!)Exakt så lyckades vi knipa vårt hus! Fast som sagt om vi köpte det billigare eller dyrare än marknadsvärdet lär vi aldrig få veta och nu är det nästan tio år sedan och värdeökningen på fastigheter har liksom gjort den frågan helt oväsentlig!David skrev:
Min mäklare sade till mig efteråt att han tyckte det var positivt att jag sade att finansieringen var klar redan när jag tittade på huset. Då visste han att det inte skulle bli något strul, de jag bjöd emot skulle ta reda på diverse småkostnader och annat nämnde att de knappt hade råd att "dra om elen" osv, så gissningsvis tog mäklaren parti för mig och inte de som innan bud gick ut med att de hade dålig ekonomi!
-> Men det visste jag inte innan, utan det berättade mäklaren för mig när vi skrev kontrakt!
Jag vet även flera hus där ägaren själv har byggt hus och den nya köparen velat riva för att bygga nytt. Då har säljaren accepterat det lägre budet bara för att inte hans hus skall rivas :'(
Speciellt i områden där det omvandlas från fritidshusområde till permanentboende så verkar det populärt att riva det gamla fritidshuset. Kanske nåt att tänka på! :-X
-> Men det visste jag inte innan, utan det berättade mäklaren för mig när vi skrev kontrakt!
Jag vet även flera hus där ägaren själv har byggt hus och den nya köparen velat riva för att bygga nytt. Då har säljaren accepterat det lägre budet bara för att inte hans hus skall rivas :'(
Speciellt i områden där det omvandlas från fritidshusområde till permanentboende så verkar det populärt att riva det gamla fritidshuset. Kanske nåt att tänka på! :-X
Jag har helt andra erfarenheter, både som säljare och köpare - när vi sålde vår sommarstuga (ett hyfsat välbevarat soldattorp från 1800-talet) var jag väldigt bestämd med vilka jag kunde tänka mig som köpare - flera spekulanter ville t.ex. riva och stycka av tomter. I det fallet var det som tur var så att de som bjöd mest också gillade huset som det var, men annars hade jag kunnat tänka mig att sälja till dem ändå.Hemmakatten skrev:
När vi sedan köpte vårat hus dök det upp fler spekulanter i elfte timmen, men jag tror faktiskt att säljaren ville sälja just till oss eftersom hon fick förtroende för oss - även i detta fallet ett gammalt välbevarat hus som man inte vill släppa iväg till några spånplatte/golvlacksmarodörer.
Min mormor sålde förresten sitt hus i förra månaden, och hon valde inte heler den som bjöd mest utan det unga paret som bjöd näst mest.
Så det är nog inte lltid bara pengarna som styr. Men återigen - det beror nog lite på var i landet man är också.