5 772 läst · 4 svar
6k läst
4 svar
Kan en list vid takfoten hindra svalor bygga bo?
Hej,
Vill gärna kolla med er om min lilla observation håller som hypotes. Jag har tre byggnader som ligger i rad med fasaderna mot en äng i öster. Husen är byggda i olika epokers stilar. I en del fall finns en list i den räta vinkeln mellan taksprånget och väggen, i andra fall inte. Det är ungefär 15 meter som har list och femton meter utan. Listen är rektangulär, ca 20 mm hög i vertikalled och 40 mm djup i horisontalled. Ytterkanten är runt avfasad. Allt målat ljust i linoljefärg. Det finns sammanlagt åtta svalbon med den nedsmutsning som följer därav. Jag har låtit alla bon vara kvar, mer av respekt för liv än för regler som jag tidigare inte kände till.
Det anmärkningsvärda är att alla bon sitter på ställen där det inte finns någon list. Så finns t ex ett bo i en gavelnock utan list. Strax intill en gavelnock med list, inget bo där. De har byggt bo både där väggen är rappad med bruk och där den är slät av trä (en veranda). Det är mer på det släta trät än på den rappade ytan.
Jag har sökt lite men inte funnit någon dokumentation av att en list skulle göra svalorna obenägna att bygga bo. Kanske är det bortglömd kunskap. Istället används snören, nät, cd-skivor, gulsåpa mm.
Att svalorna inte gillar en list inne i vinkeln beror väl på deras sätt att bygga. Först kletar de in lera i den räta vinkeln och sedan bygger de på utåt och nedåt. Med listen blir det två vinklar och dessutom ska de få kletet att fastna på den konvexa avfasningen.. Förmodligen går det lika bra med ett hålkäl (konkav avfasning).
Det finns fler hus i gården. Ett är byggt i skiftesverk och svarttjärat. Ingen list men inte heller några svalbon. Sju av åtta bon sitter mot öster, bara ett mot söder. Inga finns mot väster eller norr. Det svarttjärade huset har ingen gavel mot öster då det är sammanbyggt med ett annat.
Ytterligare en byggnad har en svartmålad takfot medan väggen är rappad. Gavel mot öster, ingen list men inte heller några bon. Inte heller har svalorna byggt bo under vasstakskanten på ladan i skiftesverk trots mot öster vettande fasad och en dm taksprång med en horisontell planka. Där finns också en list om än större och med en handhyvlad komplex profil.
Innan jag ordnar med lister utmed de sträckor där ingen finns vore det intressant att höra om andra gjort samma observation.
De som tycker att jag ska ha åtta svalbon bl a under verandans taksprång är välkomna att komma och göra rent och måla om. Särskilt kul på rappade ytor.
Jag har läst på ornitologisiter och kan argumenten för och emot svalor. Det är trevligt med svalor och de behöver vår support, Det är svårt att vara migrant från Afrika för både mäniskor och småfåglar, många omkommer på vägen. Kanske kunde en takfotsattrapp i närheten satt ett par meter upp tillfredsställa svalornas behov, en variant på duvslag.
Vill gärna kolla med er om min lilla observation håller som hypotes. Jag har tre byggnader som ligger i rad med fasaderna mot en äng i öster. Husen är byggda i olika epokers stilar. I en del fall finns en list i den räta vinkeln mellan taksprånget och väggen, i andra fall inte. Det är ungefär 15 meter som har list och femton meter utan. Listen är rektangulär, ca 20 mm hög i vertikalled och 40 mm djup i horisontalled. Ytterkanten är runt avfasad. Allt målat ljust i linoljefärg. Det finns sammanlagt åtta svalbon med den nedsmutsning som följer därav. Jag har låtit alla bon vara kvar, mer av respekt för liv än för regler som jag tidigare inte kände till.
Det anmärkningsvärda är att alla bon sitter på ställen där det inte finns någon list. Så finns t ex ett bo i en gavelnock utan list. Strax intill en gavelnock med list, inget bo där. De har byggt bo både där väggen är rappad med bruk och där den är slät av trä (en veranda). Det är mer på det släta trät än på den rappade ytan.
Jag har sökt lite men inte funnit någon dokumentation av att en list skulle göra svalorna obenägna att bygga bo. Kanske är det bortglömd kunskap. Istället används snören, nät, cd-skivor, gulsåpa mm.
Att svalorna inte gillar en list inne i vinkeln beror väl på deras sätt att bygga. Först kletar de in lera i den räta vinkeln och sedan bygger de på utåt och nedåt. Med listen blir det två vinklar och dessutom ska de få kletet att fastna på den konvexa avfasningen.. Förmodligen går det lika bra med ett hålkäl (konkav avfasning).
Det finns fler hus i gården. Ett är byggt i skiftesverk och svarttjärat. Ingen list men inte heller några svalbon. Sju av åtta bon sitter mot öster, bara ett mot söder. Inga finns mot väster eller norr. Det svarttjärade huset har ingen gavel mot öster då det är sammanbyggt med ett annat.
Ytterligare en byggnad har en svartmålad takfot medan väggen är rappad. Gavel mot öster, ingen list men inte heller några bon. Inte heller har svalorna byggt bo under vasstakskanten på ladan i skiftesverk trots mot öster vettande fasad och en dm taksprång med en horisontell planka. Där finns också en list om än större och med en handhyvlad komplex profil.
Innan jag ordnar med lister utmed de sträckor där ingen finns vore det intressant att höra om andra gjort samma observation.
De som tycker att jag ska ha åtta svalbon bl a under verandans taksprång är välkomna att komma och göra rent och måla om. Särskilt kul på rappade ytor.
Jag har läst på ornitologisiter och kan argumenten för och emot svalor. Det är trevligt med svalor och de behöver vår support, Det är svårt att vara migrant från Afrika för både mäniskor och småfåglar, många omkommer på vägen. Kanske kunde en takfotsattrapp i närheten satt ett par meter upp tillfredsställa svalornas behov, en variant på duvslag.
Jag känner tyvärr inte till korrekt terminologi för detaljerna.
Innan Schweizerstilen kom på 1800-talet med långt utskjutande taksprång över gavlarna och dito takfot över fasaden gick takfoten bara ut några dm utanför väggen och den kläddes ofta in underifrån med horisontella brädor som bildar övergång mellan takfoten och väggen, kallas ofta underslag. Det bildas alltså en rät vinkel mellan den vertikala väggen och den horisontella takfotsinklädnaden. Är sedan väggen .panelad och har täcklister är det vanligt att dessa täcklister uppåt står mot en horisontell list som lagts överst på väggen och därmed har sin vertikala baksida mot väggen och den horisontella ovansidan mot takfotsbeklädnaden. Tips om bättre terminologi mottas gärna.
Det är denna list, som förutom att skydda paneltäcklisternas ändträ, möjligen också gör det knepigt för svalor att bygga bo eftersom de verkar föredra att inte bygga över flera vinklar och det avrundade eller profilerade ytterhörn listen har.
huset i länken nedan är byggt på detta vis. Här stöter gavelns täcklister mot en klassiskt profilerad vit list i vinkeln mellan vägg och takfot. På fasadsidan finns en horisontell bräda som sköter övergången mellan takfot och vägg. I den inre vinkeln bör det finnas en list som täcklisterna stöter mot.
http://morfarshus.blogspot.com/2009_04_01_archive.html
De väggpartier där jag inte har problem är byggda enligt tidigare tradition. De väggar som har problem är byggda i en försvenskad variant av schweizerstil. Den stilen var mer mode än grundad på inhemska erfarenheter. Man närmast förväntar sig svalbon i gavelnocken under ett utskjutande taksprång på hus i schweitzerstil där undersidan är panelad och ingen list finns i övergången mellan tak och vägg. Väggpanelen är dessutom liggande.
Även de rappade väggarna där takfoten har en horisontell unndersida inbjuder till svalbon. Att sätta en innerhörnslist där skulle inte ha någon byggnadsteknisk vits utom möjligen att hindra svalorna.
P.S. Ringde den lokala trävaruhandlaren och han hade också observerat att svalorna är obenägna att bygga bon om det finns en list i vinkeln mellan underslag och vägg. Hypotesen stärkt. Frågan är då vilken som är den optimala utformningen. Kanske hade de klassiska profilerna som karnis och hålkäl en praktisk bakgrund utöver det dekorativa. Hålkälet har ju två hörn och den konkava urholkningen borde göra det svårare att kila fast lera. Den konvex-konkava karnisen borde också vara motbjudande ur svalors synpunkt liksom för funkisprogrammerade arkitekter. Dinglande CD skivor är åtminstone ett tecken på modernitet.
Innan Schweizerstilen kom på 1800-talet med långt utskjutande taksprång över gavlarna och dito takfot över fasaden gick takfoten bara ut några dm utanför väggen och den kläddes ofta in underifrån med horisontella brädor som bildar övergång mellan takfoten och väggen, kallas ofta underslag. Det bildas alltså en rät vinkel mellan den vertikala väggen och den horisontella takfotsinklädnaden. Är sedan väggen .panelad och har täcklister är det vanligt att dessa täcklister uppåt står mot en horisontell list som lagts överst på väggen och därmed har sin vertikala baksida mot väggen och den horisontella ovansidan mot takfotsbeklädnaden. Tips om bättre terminologi mottas gärna.
Det är denna list, som förutom att skydda paneltäcklisternas ändträ, möjligen också gör det knepigt för svalor att bygga bo eftersom de verkar föredra att inte bygga över flera vinklar och det avrundade eller profilerade ytterhörn listen har.
huset i länken nedan är byggt på detta vis. Här stöter gavelns täcklister mot en klassiskt profilerad vit list i vinkeln mellan vägg och takfot. På fasadsidan finns en horisontell bräda som sköter övergången mellan takfot och vägg. I den inre vinkeln bör det finnas en list som täcklisterna stöter mot.
http://morfarshus.blogspot.com/2009_04_01_archive.html
De väggpartier där jag inte har problem är byggda enligt tidigare tradition. De väggar som har problem är byggda i en försvenskad variant av schweizerstil. Den stilen var mer mode än grundad på inhemska erfarenheter. Man närmast förväntar sig svalbon i gavelnocken under ett utskjutande taksprång på hus i schweitzerstil där undersidan är panelad och ingen list finns i övergången mellan tak och vägg. Väggpanelen är dessutom liggande.
Även de rappade väggarna där takfoten har en horisontell unndersida inbjuder till svalbon. Att sätta en innerhörnslist där skulle inte ha någon byggnadsteknisk vits utom möjligen att hindra svalorna.
P.S. Ringde den lokala trävaruhandlaren och han hade också observerat att svalorna är obenägna att bygga bon om det finns en list i vinkeln mellan underslag och vägg. Hypotesen stärkt. Frågan är då vilken som är den optimala utformningen. Kanske hade de klassiska profilerna som karnis och hålkäl en praktisk bakgrund utöver det dekorativa. Hålkälet har ju två hörn och den konkava urholkningen borde göra det svårare att kila fast lera. Den konvex-konkava karnisen borde också vara motbjudande ur svalors synpunkt liksom för funkisprogrammerade arkitekter. Dinglande CD skivor är åtminstone ett tecken på modernitet.
Redigerat:
Tror nog mycket väl att det kan vara såsom du säger! Den snyggaste (å enklaste) lösningen på det här problemet som jag har hört talas om. Jag har själv ett hus med detta återkommande problem. Har prövat med CD-skivor och förutom att de hängde å skapade oljud i blåsten, så höll de bara knappt en säsong. Har funderat på att sätta upp samma tråd som bönderna har för att stänga in djur å pulsa högspänning i den, men då begår jag säkert något brott. Din idé är betydligt bättre! Jag ska testa några olika varianter och återkommer nästa sommar med resultatet. Målas dessutom listen med så blank färg som möjligt, så borde det förstärka effekten!
i94sveli
P.S. En bild säger mer än tusen ord!
i94sveli
P.S. En bild säger mer än tusen ord!
Liknande trådar
-
Figura såga sidopanel kök vid kylskåp mot list
Kök -
Dropplist vid utskjutande stenfot.(Torpargrund)
Fasad -
Drar vid ytterväggar vid golvlist
Isolering -
Fastklistrade lampknappar - ta med vid flytt?
Juridik -
Hur ska vi få upp en trekantslist i snedtaket när både väggar och tak är snett gjort vid renoveringen?
Byggmaterial & Byggteknik