Hållfasthet golvbjälklag badrum
Hej!
Jag håller på att renovera mitt badrum i övervåningen.
Skall kakla och för detta har jag spacklat och armerat med stålmatta enl regelverket.
Badrummet är ca 6 kvm (ca 2.5x2,4 m) och ligger på ett träbjälklag av träreglar 45x220 med spånskiva och ett regelavstånd C-C 600 mm.
Med flytspackel, kakelfix, klinker samt kakel på väggarna ökar ju belastningen högst avsevärt.
Jag har haft ett badkar men endast våtrumstapet.
Jag är naturligtvis lite fundersam om hållfastheten är tillräcklig?
Kan någon ge mig information om hållfastheten/ max belastnig/kvm?
Tack på förhand.
Claes
Jag håller på att renovera mitt badrum i övervåningen.
Skall kakla och för detta har jag spacklat och armerat med stålmatta enl regelverket.
Badrummet är ca 6 kvm (ca 2.5x2,4 m) och ligger på ett träbjälklag av träreglar 45x220 med spånskiva och ett regelavstånd C-C 600 mm.
Med flytspackel, kakelfix, klinker samt kakel på väggarna ökar ju belastningen högst avsevärt.
Jag har haft ett badkar men endast våtrumstapet.
Jag är naturligtvis lite fundersam om hållfastheten är tillräcklig?
Kan någon ge mig information om hållfastheten/ max belastnig/kvm?
Tack på förhand.
Claes
Renoverare
· Skåne
· 8 492 inlägg
Det ska räcka enligt branschen men jag har faktiskt själv tyvärr råkat ut för att en sättning i huset gjorde att det sprack rakt över och skapade ett bakfall mot dörren så jag fick plocka upp golvet och nedersta väggplattan för att flyta upp mer och lägga om tätskikt och plattor...
Dock tror jag innerst inne inte på att det var belastningen som gjorde att det blev som det blev då där redan innan var en kraftig sättning i huset och ena badrumsväggen...
Dock tror jag innerst inne inte på att det var belastningen som gjorde att det blev som det blev då där redan innan var en kraftig sättning i huset och ena badrumsväggen...
Jag gjorde badrum på ÖV förra året o hade samma tankar. Fick veta att man bör/ska (osäker på vilket) ha CC 300 på träbjälklag. Att sätta in fler bjälkar var inget alternativ för mig så jag använde EPSCement..
http://www.epscement.com/?sid=58
http://www.epscement.com/?sid=58
Gör som Skoga skriver, lägg bjälklaget med c/c 300 och bjälkarna du lägger extra använder du dig av Kertobalkar som är mycket styvare och starkare än vanligt konstruktionsvirke. På så sätt får du ett bättre underlag för ditt framtida golv och minskar risken för skador.
Hållfastheten i sig i stommen är antagligen ingen fara, däremot bör du se till att golvet i sig inte kan svikta och orsaka sprickor i kaklingen. Det är det som t.ex. en dubblering till 300cc kan hjälpa till med.
Reglerna säger om jag minns rätt att när du flytspacklar ska du lägga ett lager som är 1/10 av cc-avståndet för att få tillräcklig styvhet, dvs cc600 = 60mm flytspackel, cc300 = 30 mm flytspackel, men kolla bkr's regelverk.
Reglerna säger om jag minns rätt att när du flytspacklar ska du lägga ett lager som är 1/10 av cc-avståndet för att få tillräcklig styvhet, dvs cc600 = 60mm flytspackel, cc300 = 30 mm flytspackel, men kolla bkr's regelverk.
Renoverare
· Skåne
· 8 492 inlägg
Tydligen var det de i fallet jag beskrev att jag råkade ut för iaf... :Sthomasx skrev:
Möjligt att det kan hjälpa till men man ska ha möjlighet att fälla in detta också och det är inget som krävs enligt branshreglerna... :|
Finns inget sådant i branshreglerna så det vet jag inte var du fått det ifrån...
Har man cc på upp till 600mm så behöver man inte kortla eller fälla in fler bjälkar och man flytspacklar minimum 12mm (vid brunn) med armering i spacklet...
Alltså ingenting om någon tiondel av någonting... :S
Ref: Reglerna punkt 5.7.2
Paul-Staffanstorp har helt rätt.
CC-avståndet i sig är bara intressant för svikten ovanför bjälkarna, dvs spån + flytspackel, och där räcker cc600 enligt branschreglerna.
Enda brasklappen är att om golvbjälklaget i sin helhet inte är konstruerat enligt byggnormer så kan hela golvbjälklaget svikta och orsaka skador. Därav min fråga hur lång spännvidden är på bjälklaget.
CC-avståndet i sig är bara intressant för svikten ovanför bjälkarna, dvs spån + flytspackel, och där räcker cc600 enligt branschreglerna.
Enda brasklappen är att om golvbjälklaget i sin helhet inte är konstruerat enligt byggnormer så kan hela golvbjälklaget svikta och orsaka skador. Därav min fråga hur lång spännvidden är på bjälklaget.
Om man har planerat att ha en tvättmaskin i badrummet så kan det vara idé att förstärka bjälklaget med t.ex. varannan limträbalk så att man får cc 30. Det finns annars en risk att maskinen vid centrifugering orsakar en självsvängning i bjälklaget som spräcker klinkergolvet på sikt. Det har hänt i vårt 30 år gamla badrum (i ett 1800-talshus, med en spännvidd av c:a 3 m på bjälkarna i badrummet) och nu vid en kommande renovering tänker jag sala på de två balkar som är närmast tvättmaskinen med limträbalkar och dessutom gjuta med armerad lekabetong i det bjälklagsfack som ligger närmast tvättmaskinen. På så sätt hoppas jag att uppnå att golvets självsvängningsfrekvens ligger mycket högre än centrifugens maxvarvtal.
Hej Thomasx
Att det uppstår en kraftig svängning är lätt att se, då hela golvet vibrerar i samma takt som centrifugen och taklamporna i rummet under skallrar högt. I vilken mån som det är en självsvängning kanske man inte självklart kan bestämma, men jag är ganska säker på att så är fallet. Att beräkna ett golvs egenfrekvens är inte lätt när man varken vet cc-avståndet med säkerhet, golvbjälkarnas dimensioner, träets kvalitet, golvplankornas tjocklek och infästningsmetod, flytspacklets tjocklek och grad av armering samt klinkerns tyngd mm. Inte ens om man hade alla dessa data så skulle det vara ett enkelt matematiskt problem även om man som jag är doktor i tillämpad matematik med specialitet inom svängningslära.
Därför ser jag som den mest praktiska metoden att förstärka golvbjälkarna så mycket som möjligt samt att i övrigt styva upp golvet, detta dels för att höja egensvängningsfrekvensen över centrifugens frekvens och dels för att även när golvet kommer i svängning, dessa svängningar blir så små som möjligt.
En alternativ metod skulle vara att sänka golvets egensvängningsfrekvens rejält under centrifugens varvtal. t.ex. genom att gjuta en tung betongplatta under tvättmaskinen, men även då måste golvbjälkarna förstärkas för att inte få för stor nedhängning av golvet. Ev. kan man kombinera de två metoderna.
Jag vågar dock inte renovera badrummet och ha klinkergolv utan att göra någon förstyvningsåtgärd. I så fall får man lägga plastmatta, men det vill jag inte ha.
Att det uppstår en kraftig svängning är lätt att se, då hela golvet vibrerar i samma takt som centrifugen och taklamporna i rummet under skallrar högt. I vilken mån som det är en självsvängning kanske man inte självklart kan bestämma, men jag är ganska säker på att så är fallet. Att beräkna ett golvs egenfrekvens är inte lätt när man varken vet cc-avståndet med säkerhet, golvbjälkarnas dimensioner, träets kvalitet, golvplankornas tjocklek och infästningsmetod, flytspacklets tjocklek och grad av armering samt klinkerns tyngd mm. Inte ens om man hade alla dessa data så skulle det vara ett enkelt matematiskt problem även om man som jag är doktor i tillämpad matematik med specialitet inom svängningslära.
Därför ser jag som den mest praktiska metoden att förstärka golvbjälkarna så mycket som möjligt samt att i övrigt styva upp golvet, detta dels för att höja egensvängningsfrekvensen över centrifugens frekvens och dels för att även när golvet kommer i svängning, dessa svängningar blir så små som möjligt.
En alternativ metod skulle vara att sänka golvets egensvängningsfrekvens rejält under centrifugens varvtal. t.ex. genom att gjuta en tung betongplatta under tvättmaskinen, men även då måste golvbjälkarna förstärkas för att inte få för stor nedhängning av golvet. Ev. kan man kombinera de två metoderna.
Jag vågar dock inte renovera badrummet och ha klinkergolv utan att göra någon förstyvningsåtgärd. I så fall får man lägga plastmatta, men det vill jag inte ha.
En mycket viktig faktor måste ju vara vilken grund huset står på.
Tex min far har en gammal timmerkåk från slutet av 1800 talet med krypgrund, trots att allt är sinnessjukt överdimensionerat så rör sig huset hela tiden med årstiderna.
I en sådan kåk vet jag inte om jag vågat bygga med keramik, oavsett hur tätt det är mellan golvreglarna så är det ju i slutändan plintarna/bärlinorna i marken som ska överföra lasten, om dessa rör sig över tiden så kommer ju resterande hus ovillkorligen följa med.
Tex min far har en gammal timmerkåk från slutet av 1800 talet med krypgrund, trots att allt är sinnessjukt överdimensionerat så rör sig huset hela tiden med årstiderna.
I en sådan kåk vet jag inte om jag vågat bygga med keramik, oavsett hur tätt det är mellan golvreglarna så är det ju i slutändan plintarna/bärlinorna i marken som ska överföra lasten, om dessa rör sig över tiden så kommer ju resterande hus ovillkorligen följa med.
Shanghaijar tråden och ställer en toksnabb fråga.
Toalett 1,6x1,6 meter som skall klinkras/kaklas + dusch när ytskikten är färdiga.
Golvreglar cc 300 med spännvidd på samma mått som toaletten - dvs ca 1,6 meter. 60x200 mm regelvirke (ja jag vet, otroligt udda dimension men det var gratis, någon annan kund som gjort en uddabeställning på sågen och sedan ångrat sig)
Räcker det med att smälla på en golvspånskiva på detta och sedan prima + flytspackla 12 mm? (om jag kör utan golvvärmeslang vill säga) Varför då så fundersam? Jo för att om jag läser på ett ställe står det minimum 12 mm, på ett annat minimum 15 och på ett tredje minimum 30 mm. Vad sjutton räcker för att få nog bra böjstyvhet med mina bastarder till golvreglar? Tanken var iofs att slänga in 20mm golvvärmeslang och jag har för mig att jag läst någonstans att det skall vara minimum 15 mm flyt ovan slangens överdel, vilket då enligt all logik borde innebära 35 mm flyt+klinker (10 mm?). Däremot är jag HELT säker på att jag läst på ytterligare ett ställe att man skall räkna in tjockleken på klinkern i det totala ovan golvvärmeslang - vilket isf gör 25mm flyt och 10mm klinker = total bygghöjd ovan golvspån på 35mm.
HILFE vilken satans djungel! Vad är rätt/mest rätt och korrekt?
/Magnus
Toalett 1,6x1,6 meter som skall klinkras/kaklas + dusch när ytskikten är färdiga.
Golvreglar cc 300 med spännvidd på samma mått som toaletten - dvs ca 1,6 meter. 60x200 mm regelvirke (ja jag vet, otroligt udda dimension men det var gratis, någon annan kund som gjort en uddabeställning på sågen och sedan ångrat sig)
Räcker det med att smälla på en golvspånskiva på detta och sedan prima + flytspackla 12 mm? (om jag kör utan golvvärmeslang vill säga) Varför då så fundersam? Jo för att om jag läser på ett ställe står det minimum 12 mm, på ett annat minimum 15 och på ett tredje minimum 30 mm. Vad sjutton räcker för att få nog bra böjstyvhet med mina bastarder till golvreglar? Tanken var iofs att slänga in 20mm golvvärmeslang och jag har för mig att jag läst någonstans att det skall vara minimum 15 mm flyt ovan slangens överdel, vilket då enligt all logik borde innebära 35 mm flyt+klinker (10 mm?). Däremot är jag HELT säker på att jag läst på ytterligare ett ställe att man skall räkna in tjockleken på klinkern i det totala ovan golvvärmeslang - vilket isf gör 25mm flyt och 10mm klinker = total bygghöjd ovan golvspån på 35mm.
HILFE vilken satans djungel! Vad är rätt/mest rätt och korrekt?
/Magnus
Redigerat: