Dränering Isodrän eller Platon?

A.M.Vanquish · 26 maj 2011 13:36

Vi ska dränera vårt suterränghus från 1982 i samband med plattsättning. Vi har inte problem med fukt i källardelen, utan gör detta i förebyggande syfte.Inte roligt att lägga stenplattor om dräneringen slutar att fungera om ett par år... Vi gör arbetet själva och har grävt upp runt huset och ser att allt det materialet består av sand. Nu undrar jag vilket dräneringssystem man ska använda, isodrän eller platonmatta? Vilket system rekommenderar ni här på forumet? För ett par år sedan dräerade vi biten vid garaget med förråd under och då satte vi platonmatta med singel och fiberduk. Nu är det ju skillnad eftersom vi har en inredd bottenvåning.

Locke · 29 maj 2011 22:54

Jag brände allt mitt krut i den här tråden. Där finner du nog en del.

vinter98 · 30 maj 2011 08:08

jag kollade runt lite förra veckan villket system som skulle vara lämpligt för mig vid vårat hus. om du har tänkt att ha isolerat så skulle jag inte välja isodrän eller pordrän.

om man jämför isodrän vs platon med eps isolering utav samma tjocklek så har isodrän tydligen 30% sämre isoleringsförmåga enligt de försäljare jag har pratat med.

jag köpte matta från "fuktspärren" (lika som platon) samt 100mm eps och det blev ganska billigt 120kr kvm

vinter98 · 30 maj 2011 08:11

jag dränerade om huset 1998 med platon samt satte 70mm eps villket gjorde enorm skillnad i källaren, nu bygger jag ut huset med ytterligare 170kvm inklusive källare.

hade jag inte vetat om skillnaden på isoleringsförmågan så hade jag valt isodrän eller pordrän

vimsan · 30 maj 2011 09:43

Vi valde isodrän när vi dränerade och isolerade källarplanet i vintras. Har ingen erfarenhet av platon, så jag har svårt att jämföra. Firman som gjorde jobbet sa förstås att isodrän är att föredra om man ska använda ytan som boendeyta.

Blåtand · 30 maj 2011 10:14

Valde också Pordrän (eller firman jag anlitade ville sätta det) och ångrar mig idag. Har du inte spikraka väggar utan utbuktningar (vanligt att man gjöt betong i det grävda hålet förr tydligen) I mitt fall fungerar inte denna teknik om man inte lägger 2x100mm samt fyller på med lecakulor i alla springor och håligheter mellan vägg och skiva har jag nu förstått.

Mycket krångligt och osäkert vilket man lätt undviker med traditonell platonmatta och sedan en cellplast på utsidan. Har nu lagt sura slantar på en teknik som är direkt olämplig för mitt hus som ligger på gammal sjöbotten. Lita inte på någon, framförallt inte på forum där jag/man lätt blir vilseledd.

A.M.Vanquish · 30 maj 2011 13:00

Tack för era svar! Som det ser ut nu lutar det åt platon med isolering.

Huntelaar · 1 jun 2011 20:01

Locke skrev:
Jag brände allt mitt krut i den här tråden. Där finner du nog en del.

Varför anser du att man inte ska lägga isolerande och dränerande skivor?

Locke · 1 jun 2011 20:29

Det framgår med all önskvärd tydlighet i den tråden. Jag tänker inte rekapitulera den för dig.

Huntelaar · 1 jun 2011 20:32

Är det inte lika bra att köra dränerande cellplast under och ett isolerande över den dränerande?

Locke · 1 jun 2011 20:58

Det går inte att säga vad som är "bäst" så där på rak arm. Allt har att göra med objektet och dess förutsättningar.

Huntelaar · 1 jun 2011 21:04

Vi hade ett jobb på en terass med underlag betong, där körde vi enbart dränskiva.

Vid en ny finplaneringsyta har vi använt skivorna på varandra.

Locke · 1 jun 2011 21:59

"Vi" som i NCC?

Magnus Ladulås · 12 jun 2011 10:51

Locke skrev:
Jag brände allt mitt krut i den här tråden. Där finner du nog en del.

Bara en kommentar Locke:

Din slutsats att utåtgående fuktvandring är obefintlig eller tom inåtgående (och du använder det till att förespråka Platon) kommer av att du inte räknar med effekten av temperaturgradienten och att du räknar som om väggen vore av luft som har ett diffusionsmotstånd som är oberoende av väggens temperatur.

För att dra några slutsatser om en väggkonstruktion (t ex Platon vs dränskiva) måste man räkna på fuktvandring i de väggmaterial som finns i källarväggen. Att räkna på luft som du gör blir i detta fall inte ens en förenkling, utan fel, och det är därför du kommer till felaktiga slutsatser.

Beräkningar på fuktvandringar i byggmaterial ser helt annorlunda ut än fuktvandringar i luft. En högre temperatur gör att RF ökar i väggens luftporer medan en högre temperatur i luft gör som bekant att RF minskar. En högre RF i väggens porer påverkar såväl kapillärtransport som diffusion i vattenfilmen i porstrukturen. Vidare, om temperaturen höjs på ett ställe i betongvägg ökar också ånghalten där vilket skapar diffusion bort från denna punkt. Något av detta sker inte i luft där ånghalt som bekant är oberoende av temperatur.

I såväl experiment som dynamiska datorberäkningar är normalfallet utåtgående fuktvandring över källarväggen hos en uppvärmd källare som är i genomsnitt 18-20 grader i svenskt klimat (marktemperatur i genomsnitt 5-10 grader) . Typ av material och dess inbördes placering i väggkonstruktion har viss inverkan men normalfallet är utåtgående fuktvandring om väggkonstruktionen är diffusionsöppen. Är du civ ing så bör du känna till dessa standardresultat från egna fuktberäkningar, böcker och utbildning istället för att spekulera om det. Tom när jag läste för 20 år sen fick vi räkna på det fast då hade man enklare program än de dynamiska beräkningsprogram vi har idag.

Om det hade varit så att temperaturgradienten över väggkonstruktionen var obetydlig (som i dina resonemang och beräkningar) hade det faktiskt inte spelat någon roll om isoleringen satt på in- eller utsidan ur fuktsynpunkt. Men det spelar roll både i teori och som du vet i praktiken.

I en uppvärmd källare är väggmaterialets inre delar i genomsnitt över året varmare än väggens yttre delar. Det gör att ånghalten i väggmaterialens inre delar i genomsnitt är högre än dess yttre delar (även om luftens ånghalter på väggens bägge sidor är lika). Det högre ångtrycket i porerna hos väggens inre delar skapar diffusion utåt i väggen. Detta fortgår så länge som väggens inre delar är varmare än de yttre. Väggens inre delar torkar på bekostnad av de yttre, mao väggen torkar utåt till följd av den s.k. temperaturgradienten över väggkonstruktionen.

Om du vill jämföra Platon vs dränskiva så är det olika väggkonstruktioner du jämför och då måste du räkna på fuktvandring i material och ta hänsyn till temperaturgradienten som i genomsnitt orsakar en utåtgående fuktvandring över väggkonstruktionen. Annars får du fel resultat.

Så detta blir det bakläxa på

. Gör om och räkna korrekt med temperatur så ska du se att en annan bild kommer fram. Tills dess är det vara klokt att vara försiktig med åsikter och rekommendationer.

Magnus Ladulås · 12 jun 2011 11:22

vinter98 skrev:
jag kollade runt lite förra veckan villket system som skulle vara lämpligt för mig vid vårat hus. om du har tänkt att ha isolerat så skulle jag inte välja isodrän eller pordrän.

om man jämför isodrän vs platon med eps isolering utav samma tjocklek så har isodrän tydligen 30% sämre isoleringsförmåga enligt de försäljare jag har pratat med.

jag köpte matta från "fuktspärren" (lika som platon) samt 100mm eps och det blev ganska billigt 120kr kvm

Skillnaden är i genomsnitt ca 7 %. Isodrän ligger beroende på densitet på 0,036 - 0,042 W/(mK). EPS ligger, beroende på tillverkare på 0,033-0,040.

Både EPS-skiva och dränskiva är gjorda av EPS-kulor. Men Isodräns EPS kulor är doppade i fuktspärrande asfalt (gör skivan brun) vilket gör att EPS kulorna inte suger vatten i samma utsträckning som en EPS skiva vilket i sin tur påverkar isoleringsförmågan något efter en tid i marken.

Budgetdränskivorna typ Jackodren, Termisol etc har dock inte asfaltbetäckta EPS kulor (dessa skivor är därför vita) till skillnad från t ex Isodrän/Pordrån/Optidrain (bruna skivor).