Bygga grund i vargavinter...
Absolut inte!
Vi har stoppat vårt bygge som skulle startas den 2 januari. Vi väntar på varmare väder. Tyvärr kanske får vi vänta till mars/april :-/
Vår grundentreprenör ringde och sa att han vågade inte starta med -17 i Stockholm, det är för stor risk att grunden inte blir bra och det är det viktigaste på hela bygget.
Vi har stoppat vårt bygge som skulle startas den 2 januari. Vi väntar på varmare väder. Tyvärr kanske får vi vänta till mars/april :-/
Vår grundentreprenör ringde och sa att han vågade inte starta med -17 i Stockholm, det är för stor risk att grunden inte blir bra och det är det viktigaste på hela bygget.
Platta på mark med vattenburen golvvärme.
Grunden kommer färdig sen gjuter man plattan.
Han sa att några minusgrader kunde han klara med att beställa varm betong.
Problemet när det är över -5 är dom första 24 timmar.
När det är så kallt hela tiden har dom problem att schakta för grunden. Det får inte finnas tjäle i marken när man gör grunden.
Är det så kallt som det är nu hinner dom inte göra underarbetet för själva grunden, marken fryser igen.
Grunden kommer färdig sen gjuter man plattan.
Han sa att några minusgrader kunde han klara med att beställa varm betong.
Problemet när det är över -5 är dom första 24 timmar.
När det är så kallt hela tiden har dom problem att schakta för grunden. Det får inte finnas tjäle i marken när man gör grunden.
Är det så kallt som det är nu hinner dom inte göra underarbetet för själva grunden, marken fryser igen.
Hoppar in här... Vi ska bygga med torpargrund (ska pålas först). Gör det någon skillnad? Och vad är värst? Att det är för kallt för betongen eller att det är tjäle i backen så man inte kommer åt? Tjälen lär ju inte försvinna innan sent i mars och vi vill gärna igång tidigare.
Tjäle i marken är inte bara jobbig att jobba med. Du kan inte lägga en grund på det.
Det ska vara tjälfritt.
Det jag vet är att det är så för platta på mark, torpargrund vet jag inget om.
Kan försöka hjälpa till och titta om jag hittar något på nätet.
Annars kan du fråga våra trevliga experter här på byggahus.
Innan jag glömmer (vet inte var jag kan annars säga det)
Att VVS killarna vid torpargrund verkar glömma att koppla avloppet verkar inte så ovanligt.
Det stog i expressen här om dan.
Min sambos dotter berättade att dom råkade för samma sak i tvättstugan. I flera månader släppte dom allt under torpargrunden. Det började att lukta illa så han gick och tittade under grunden och såg att dom hade missat det.
Det ska vara tjälfritt.
Det jag vet är att det är så för platta på mark, torpargrund vet jag inget om.
Kan försöka hjälpa till och titta om jag hittar något på nätet.
Annars kan du fråga våra trevliga experter här på byggahus.
Innan jag glömmer (vet inte var jag kan annars säga det)
Att VVS killarna vid torpargrund verkar glömma att koppla avloppet verkar inte så ovanligt.
Det stog i expressen här om dan.
Min sambos dotter berättade att dom råkade för samma sak i tvättstugan. I flera månader släppte dom allt under torpargrunden. Det började att lukta illa så han gick och tittade under grunden och såg att dom hade missat det.
Tack för tipset! Jag ska hålla ögonen på det.
Detta hittade jag idag när jag sökte torpargrun :-/
Torpargrund, krypgrund.
Hus med fukt.
Det vi i moderna hus kallar torpargrund har fuktningsmässigt inget gemensamt med den traditionella torpargrunden. Den enda gemensamma nämnaren för dessa är att båda har ett hålrum under byggnaden.
Den moderna krypgrunden.
I den moderna uteluftventilerade krypgrunden, vilket ofta felaktigt kallas för torpargrund, har uteluften alltid tillträde till grunden.
Väl insolerade bjälklag ger i princip inget värmeläckage till grunden och det saknas en varm murstock som "läcker" värme. Vintertid passerar kall uteluft grunden genom väl tilltagna ventiler vilket medför att marken kyls ner.
Under den varma årstiden värms marken ute av solstrålarna men grunden ute ligger alltid i skugga och då uppvärmningen endas sker via ventilationsluften blir temperaturhöjningen liten. Luften ör ett dåligt överföringsmedium för värme.
Uteluftsventilerade krypgrunder i moderna välisolerade hus - vilket kom på mitten av 60-talet - är idag en välkänd fuktskadedrabbad konstruktion.
Varm luft kan bära mer luft och då det under hela den varma årstiden blir svalare i grunden mot ute blir den relativa fuktigheten hög.
Problemet uppmärksammades på 80-talet och framgår av bl.a. Boverkets broschyr "Fuktskydd i småhus". Fuktberäkningar och mätningar utförda av Statens Prov och Forskningsinstitut, SP, i fastigheter uppförda under 80-90-talet visar att fuktigheten i grunden är över "mögelgränsen" från maj till oktober, även när grundens ventilation är utförd enligt gällande byggnorm och avdunstning från marken hindras av en plastfolie.
Mögel/bakterieangrepp i krypgrundsutrymmen pågår oftast endast under en del av året vilket ofta medför att problem uppstår med tiden
Vanligt är att problemet uppmärksammas efter 10-15 år och då genom att man får en unken lukt i bostaden.
Idag är den vedertagna metoden för att få en torr krypgrund att installera en avfuktare. Grunden görs tät och avfuktare installeras så att den relativa fuktigheten aldrig överstiger 75 procent. Då ingen "varm" och "fuktig" uteluft kommer in i grunden och att avdunstningen från markytan hindras blir fukttillskottet litet och avfuktaren går endast korta perioder.
Grunden får under vintern ej heller något stor nedkylning vilket ger en varmare golvkonstruktion.
Har huset redan fått skador av mögel/bakterier räcker ej denna åtgärd då luktsmittan i bjälklaget kvarstår under mycket lång tid.
Vi har idag metoder för att mekaniskt undertrycksventilera enbart bjälklaget vilket hindrar dålig lukt att komma upp i bostaden men det kan även vara nödvändigt att byta ut stora delar av bjälklaget.
Här kan du får mer information...
Har du frågor kontakta Byggdoktorn...
Torpargrund, krypgrund.
Hus med fukt.
Det vi i moderna hus kallar torpargrund har fuktningsmässigt inget gemensamt med den traditionella torpargrunden. Den enda gemensamma nämnaren för dessa är att båda har ett hålrum under byggnaden.
Den moderna krypgrunden.
I den moderna uteluftventilerade krypgrunden, vilket ofta felaktigt kallas för torpargrund, har uteluften alltid tillträde till grunden.
Väl insolerade bjälklag ger i princip inget värmeläckage till grunden och det saknas en varm murstock som "läcker" värme. Vintertid passerar kall uteluft grunden genom väl tilltagna ventiler vilket medför att marken kyls ner.
Under den varma årstiden värms marken ute av solstrålarna men grunden ute ligger alltid i skugga och då uppvärmningen endas sker via ventilationsluften blir temperaturhöjningen liten. Luften ör ett dåligt överföringsmedium för värme.
Uteluftsventilerade krypgrunder i moderna välisolerade hus - vilket kom på mitten av 60-talet - är idag en välkänd fuktskadedrabbad konstruktion.
Varm luft kan bära mer luft och då det under hela den varma årstiden blir svalare i grunden mot ute blir den relativa fuktigheten hög.
Problemet uppmärksammades på 80-talet och framgår av bl.a. Boverkets broschyr "Fuktskydd i småhus". Fuktberäkningar och mätningar utförda av Statens Prov och Forskningsinstitut, SP, i fastigheter uppförda under 80-90-talet visar att fuktigheten i grunden är över "mögelgränsen" från maj till oktober, även när grundens ventilation är utförd enligt gällande byggnorm och avdunstning från marken hindras av en plastfolie.
Mögel/bakterieangrepp i krypgrundsutrymmen pågår oftast endast under en del av året vilket ofta medför att problem uppstår med tiden
Vanligt är att problemet uppmärksammas efter 10-15 år och då genom att man får en unken lukt i bostaden.
Idag är den vedertagna metoden för att få en torr krypgrund att installera en avfuktare. Grunden görs tät och avfuktare installeras så att den relativa fuktigheten aldrig överstiger 75 procent. Då ingen "varm" och "fuktig" uteluft kommer in i grunden och att avdunstningen från markytan hindras blir fukttillskottet litet och avfuktaren går endast korta perioder.
Grunden får under vintern ej heller något stor nedkylning vilket ger en varmare golvkonstruktion.
Har huset redan fått skador av mögel/bakterier räcker ej denna åtgärd då luktsmittan i bjälklaget kvarstår under mycket lång tid.
Vi har idag metoder för att mekaniskt undertrycksventilera enbart bjälklaget vilket hindrar dålig lukt att komma upp i bostaden men det kan även vara nödvändigt att byta ut stora delar av bjälklaget.
Här kan du får mer information...
Har du frågor kontakta Byggdoktorn...
Var ute på tomten idag och provgrävde..... Tjälen var endast cirka 25 cm! Enligt vår grundentrepenör så gäller det att inte den färdiga bädden fryser innan man sätter dit kantbalkar och isolering.
De kommer först att riva ett gammalt hus, därefter schakta ut grunderna, göra klar underlaget och därefter om bädden frusit, värma, och sedan sätta dit kantbalkar och isolering, armera och sedan gjuta. Naturligtvis så tar det ju stopp om vi får -20° igen, men ner till -10° så ska det inte vara något problem.
Vi räknar med en merkostnad för eventuell värmning med cirka 10,000 om värmaren behöver köra i 8 dagar totalt.
Det är i och för sig klart att det alltid är bäst att göra grunden då det är varmt men om allt görs rätt så ska det inte vara något problem att göra det på vintern också.
PS. Vi ska bygga nordväst om Stockholm, hörde att på nåt ställe i Stockholmsregionen så var tjälen 75cm på orörd mark (vad nu det betyder)...
/Calle
De kommer först att riva ett gammalt hus, därefter schakta ut grunderna, göra klar underlaget och därefter om bädden frusit, värma, och sedan sätta dit kantbalkar och isolering, armera och sedan gjuta. Naturligtvis så tar det ju stopp om vi får -20° igen, men ner till -10° så ska det inte vara något problem.
Vi räknar med en merkostnad för eventuell värmning med cirka 10,000 om värmaren behöver köra i 8 dagar totalt.
Det är i och för sig klart att det alltid är bäst att göra grunden då det är varmt men om allt görs rätt så ska det inte vara något problem att göra det på vintern också.
PS. Vi ska bygga nordväst om Stockholm, hörde att på nåt ställe i Stockholmsregionen så var tjälen 75cm på orörd mark (vad nu det betyder)...
/Calle