Då används hon ju bara för det praktiska lösningarna, ni och dina föräldrar är ju redan överens och andra köpare är det väl inte tal om kan jag tänka mig så då är ju inget oetiskt eller så. Sätts huset ut på öppna marknaden över huvud taget?
Dina föräldrar kan ju ta in en tredjeparts värdering från t.ex. sin bank. Så vet dom att det blir ett realistiskt pris. Sen kan dom ju välja att ge er ett lägre pris osv.adde_camilla skrev:
Men som sagt, om det är inom familjen och inte öppen marknad så borde fruns syster fungera alldeles utmärkt som mäklare.
Det var just det som var frågan.
Lagen och fastighetsmäklarnämnden verkar ju något fyrkantig... Om alla spelar med öppna kort borde det inte vara några problem, men det är det ju uppenbarligen!
Lagen och fastighetsmäklarnämnden verkar ju något fyrkantig... Om alla spelar med öppna kort borde det inte vara några problem, men det är det ju uppenbarligen!
Så som den refererade paragrafen är formulerad så låter det ju som att det skulle kunna vara ett problem tom. om alla var övverens från början. Frågan är ju då om det verkligen räknas som ett mäklaruppdrag när mäklaren bara hanterar pappersarbetet runt försäljningen. Dvs. om regleverket gäller även för ett sådant "konsultuppdrag".
Men en utbildad mäklare skall själv veta precis var gränsen går, vad som går och vad som inte går att göra.
Men en utbildad mäklare skall själv veta precis var gränsen går, vad som går och vad som inte går att göra.
En mäklare ska ju givetvis kunna sitt jobb och i detta fall verkar det så också. I ärlighetens namn tyckte jag det lät helt upp åt väggarna, men tydligen är det ju som hon säger. Ville bara veta om det fanns något undantag eller en praxis som hon inte visste om iom att hon är relativt nyexad.
Det korrekta sättet att hantera det tycker jag borde vara att mäklaren säger "En släkting till mig är spekulant på fastigheten, så jag lämnar därför över detta ärende till min mycket kompetenta kollega.". Detta då under förutsättning att det inte är ett enmansföretag.
Det borde ge ett tryggt och seriöst intryck. Folk förstår att man, inte ens om mäklare, lever i ett vacuum utan privatliv, så ett sådant ställningstagande skulle inte urholka trovärdigheten, tvärtom skulle det uppfattas som rakryggat och korrekt.
Sedan är det mycket möjligt att säljaren säger "Det var rakryggat, men vi litar på dig, så det är OK om du är kvar.". I så fall ser jag inget problem med det heller.
Det borde ge ett tryggt och seriöst intryck. Folk förstår att man, inte ens om mäklare, lever i ett vacuum utan privatliv, så ett sådant ställningstagande skulle inte urholka trovärdigheten, tvärtom skulle det uppfattas som rakryggat och korrekt.
Sedan är det mycket möjligt att säljaren säger "Det var rakryggat, men vi litar på dig, så det är OK om du är kvar.". I så fall ser jag inget problem med det heller.
Detta är alltså inte ok. Mäklaren får under inga omständigheter sälja till släkting i rakt upp och nedstigande led eller någon annan närstående.Troberg skrev:
gadu^ skrev:
Men vaddå? Skulle ombudet köpa huset åt dem då eller??
adde_camilla skrev:
Är detta fallet så tycker jag att ni ska lyfta ut frågan ur gråzonen helt och hållet och anlita en av hennes kollegor för skrivuppdraget. Så slipper ju din svägerska bli föremål för misstankar om jäv, utredning av FMN eller bara helt enkelt känslan av att eventuellt ha stridit mot mäklarlagen.....
Fast nu är vi väl inne på en helt annan sak !?
OM säljare och köpare redan är överenns, och dessutom vänner/släkt så är det väl bäst om dom gör upp köpen sinsemellan, utan mäklare.
En mäklare är ju inget måste på något sätt.
Och kan en släkting, med kunskap tänka sig att hjälpa till, utan ersättning (eftersom det annars är en annan situation) med pappersarbetet, formuleringar i kontrakt osv - så måste det ju vara ok.
Då är hon ju inte mäklare, utan hjälper släkt/vänner med sina kunskaper bara, och kommer inte ens vara med i papperen, inte uppbära ersättning etc
Är det däremot så att man vill ha en officiell mäklartjänst så håller jag med ovanstående att man kanske kan fråga en kollega eller ngt
/K
OM säljare och köpare redan är överenns, och dessutom vänner/släkt så är det väl bäst om dom gör upp köpen sinsemellan, utan mäklare.
En mäklare är ju inget måste på något sätt.
Och kan en släkting, med kunskap tänka sig att hjälpa till, utan ersättning (eftersom det annars är en annan situation) med pappersarbetet, formuleringar i kontrakt osv - så måste det ju vara ok.
Då är hon ju inte mäklare, utan hjälper släkt/vänner med sina kunskaper bara, och kommer inte ens vara med i papperen, inte uppbära ersättning etc
Är det däremot så att man vill ha en officiell mäklartjänst så håller jag med ovanstående att man kanske kan fråga en kollega eller ngt
/K
Mitt inlägg handlade ju om ett skrivuppdrag, då skrivs uppdragsavtal med mäklaren, så då går det ju inte. Men visst, om man köper ett avtal i bokhandeln och ber henne om råd, antar jag väl att det är OK - såå himla insatt är jag inte i frågan..... :/
Poängen med mitt inlägg var ju annars att helt enkelt eliminera problemet...
Poängen med mitt inlägg var ju annars att helt enkelt eliminera problemet...
Well - man behöver väl knappast köpa ngt avtal i bokhandeln då - hon lär väl kunna utgå från ngn mall och ta bort mäklar- och företagsspecifika uppgifter bara ?Nanny Fine skrev:
/K
Sak samma