Vet inte om denna fråga hamnar rätt eller om den ska in under husköp...

Jag äger en stuga/torp sedan några år tillbaka. En släkting skulle nu vilja gå in och köpa in sig på hälften utifrån dagens värde, som mäklare bedömt. Vi kommer att vara noga med avtalsskrivning och dylikt men min fråga är hur det fungerar med ex pantbrev som finns på stugan.
Vår tanke var att skriva ordentliga avtal där det framkommer äganderätt och sedan skriva över halva stugan på honom. Men frågan är då om det är så enKelt att han bara för över halva stugans värde till mitt konto och att vi skriver ett eget avtal?

Tack på förhand

TK
 
Hej Torparkillen,

husköp/försäljning är aldrig enkelt.

Ni måste nog helt enkelt ta hjälp av en jurist för att få det rätt.

Är du klar över att om du säljer halva huset är du inte "din egen" längre?
Vet du vad som händer när släktingen ledsnar och vill sälja?
 
Grundregeln vad gäller ALLT ägande. Och fastigheter i extrem synnerhet:
Dela inte ägande.
Helst inte ens med din äkta make/maka. (Jo, jag menar det)

Ni kommer, jag understryker: Ni KOMMER att ha olika åsikter hur fastigheten skall skötas.
Vilka åtgärder som skall prioriteras, vad det får kosta, hur det skall utföras. Vem som skall vara där, när, och med vem.

Och om ni mot alla, extremt dåliga odds, skulle vara överens så kommer era respektive att börja ha åsikter och till slut ändå lyckas skapa osämja.

Och skulle era respektive hålla sig i skinnet (detta är osannolikt) så kommer era barn, kompisar och övriga släktingar att ha åsikter och sprida missämja.

Inte för att jag är bitter....
All erfarenhet talar MOT samägande.
 
Redigerat:
Håller med ovansående. Men nu vet vi ju inte varför TS vill få in en delägare. Det kan ju vara så att stugan är alltför betungande ekonmiskt eller med underhållsarbete. Så att om alternativet till att få in en delägare kanske är att sälja stugan helt. Då kanske delägarlösningen trots allt är ett mindre dåligt alternativ.

Om det "bara" handlar om att ge släktingen möjlighet att nyttja stugan, så kanske det vore bättre med ngn. form av hyresavatal. Typ att släktingen betalar en generöst satt veckohyra vid nyttjande, men där du behåller kontrollen över stugan.
 
Tack för alla svar.

Det är precis så, det blir gaska dyrt i längden att ha stugan kvar ensam. Vi har diskuterat lösningen med att ta ut hyra. Det som är nackdelen är just det att det inte är släktingens stuga överhuvudtaget och då är det jag ensam som står med reparationskostnader o dylikt. Nu har vi sagt att vi delar fasta kostnader och ev reparationskostnader lika rakt av. Det är ändå ganska skönt att vara två som tar gemensamt ansvar.

Det som är problemet är att jag inte vet hur man gör rent fysiskt med ex pantbrev och sådant, om det är bara att han skickar över halva summan till mig och så ser vi till att skriva halva stugan på honom?
 
Om han sedan vill sälja sin halva så är du tvungen att köpa ut honom till marknadspris eller så säljs din halva också.
 
Hemmakatten
För länge sedan hade jag en vän som var del i ett "sommarkollektiv" vid en sjö i Sörmland. Det var ett antal mindre stugor plus ett större hus. Tror det var sex familjer (i olika konstellationer) som var delägare. I stora huset fanns stort lantkök och vardagsrum, bibliotek mm. I de mindre stugorna bodde familjerna i ett eller två rum, ibland med kök. Under den tid vi umgicks så fungerade detta mycket bra. En del familjer köptes ut och andra flyttade in. Mat lagades gemensamt ifall intresse fanns. Midsommarfirande och kräftskiva hölls tillsammans alla familjerna. Exakt hur de hade löst pengafrågan och kontrakten kommer jga inte ihåg, men det var ganska stora avtal som reglerade var och ens ansvar och åtagande.

Med detta vill jag bara säga att det visst kan fungera alldeles utmärkt att äga tillsammans. För familjerna ovan var detta enda möjligheten att få sommarhus och dessutom sjötomt. Det är inte enbart dåliga erfarenheter. Finns viljan då visst kan ett delägande fungera. Men skriv avtal om ALLT, även ner till vem det är som köper toapapper.
 
Ja, och skriv avtal redan när man är sams om hur man ska hantera oenighet. Kalla in medlare? Låta den som betalar mest få bestämma? Låta den som jobbat mest bestämma? Låta en mäklare värdera?
 
Jag "sålde" halva huset till min sambo. Banken tog hand om allt det praktiska.
Rent praktiskt så tillhör pantbreven fastigheten, så dessa påverkas inte alls. Sedan blir det en del mindre kostnader då en ny ägare registreras på fastigheten.
Det blir också en försäljning som rapporteras till skattemyndigheten, så har du ex köp huset för 100, säljer 50% för 100 så har du en reavinst på 50 som skall beskattas.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.